STOCKHOLM den 22 Jan. Olyckan vid S:t Qnentin är nu bekräftad af en depesch från general Faidherbe sjelf. Han hade måst, skritver han, vid mörkrets inbrott draga sina utmattade trupper tillbaka till S:t Qnaentin, och för att ej utsätta denna stad för ett bombardement utrymma den. Det har dock ej skett utan strid. En rapport från general Goeben till högqvarteret i Versailles berättar nemligen, att han redan aftonen efter slaget tagit bangården i S:t Qaentin med storm. Staden hade derefter blitvit besatt af en del af hans trupper, medan en annan del förföljde da återtågande fransmännen. Faidherbe sjelf hade på natten med sin generalstab ankommit til det ungefär 4 mil i norr från St: Qaentin belägna Cambrai. Det är troligen Faidherbes afsigt att söka skydd af fästningarna i norden för att under deras kanoner reorganisera sin arme. Utom Cimbrai ligga här det af sin sumpiga terräng väl skyddade Arrag, Douai, Valenciennes, en stark, med detacherade fästen och ett citadell försed1 fästning, samt slutligen Lille, soz sedan 1858 har mycket starka efter den nyare befästningskonstea uppförda fästen och på senare tiden säkerligen blifvit provianterad för ått kunna uthärda en längre belägring. Utfaliet från Mont Valerien i torsdags synes ha varit blodigt, men oafgörande. Om fransmännen ej lyckades utföra sin afsigt att förstöra de tyska batterierna, lyckades preuzssarne ej heller ,att drifva dem tiilbaka inom fästningen. Annu den 20 på middagen stodo de båda armåesroa i slagordning emot hvaraadra under Valerien. Till någon ny strid har det dock ej kommit. Trocha begärde en vapenhvila för att upphemta sina sårade och döda; den afslogs först, men beviljades sedan i en mera temporär form. Det bekräftar sig nu att de preusss ia granaterna äfzen upphunnit öarse i Seine. Den 17 föllo nemligen bomber på ön S:t Louis, belägen strax: öster om la Cite och således i omedelbar närnet af Notre Damsa och det stora sjukhuset Hö:el Dieu. Straxt öster om ön S:t Louis ligger, som bekant, Bastiljpiatsen med Julikotonnen och några hundra steg vester derom Hö:tel de Vil!e. De preussiska batterierna skola under de s2naste dagarne ryckt omkring 800 steg närmare forterna. Times korrespoadeat i Versailles skrifver den 10 om bombardsmentet på forterna och de södra qvarteren af Paris: Issy och Vanves äro redan betydligt skadade, Moatrouge, från hvars nedbrända kasern rök uppstiger, har blifvit bastyckadt med nya kanoner, och underhåller en liflig flinkeld mot vester. Mont Valerien har tills i går, så vidt man genom den disiga snölaften kan observera det, häfdat sitt rykte som ett väldigt och för motståndaren obehagligt fäste; det skjuter åt alla sidor som ett slags landmonitor. Fransmännen ha öppnat ett nytt batteri straxt bredvid jernvägsstationen Clamart, utom det mörsarbatteri som bestryker B:evreplatån och gör en utflykt till trakten bikom batterierna till ett långt farligare företag än ett besök i sjelfva batterierna. Förlusterna äro jemförelsevis små på den tyska sidan, men dödsproceaten är mycket stor i tförhål