känslor som dem, med hvilka vi gifva er den. M8 vi också hoppas, att, ehuru ni skapat ert namr och ert rykte bland utländningar, bland hvilka n också skördat era första triumfer, ni aldrig mf förgäta det svenska språket, att edra tankar städst må vara hos ert älskade fosterland, der er vaggs stod. Må detta land alltid få kalla er sin och hela verlden erkänna er såsom sin dotter. Redar nu är ni krönt med väl förtjent lager och ni ha erhållit rika bevis på edra herrliga segrar, vunn: på er artistiska bana. Denna krans, som jag nu på edra landsmän vägnar öfverlemnar till er, kommer ej från mäk tiga och rika, utan från arbetare och små hand lande här bland os38. Hvar och en har genon lemnande af ett litet bidrag till den, velat gifv: er ett varaktigt bevis på sin glädje och tillfreds ställelse öfver att ega er, förtjusande och ädli qvinna och sångerska, till landsmaninna. Mån städse :örblifva ren som guldet, er själ lika mot taglig, ert sinne lika ädelt och er konst lika utom ordentlig! Må ni mottaga och behälla denna kran såsom ett vitnesbörd om vår beundran, ett bevi på vår högaktning, och derigenom hafva oss itro get minne! Må ert vackra hufvud prydas med de; och må dessa blad af guld bli en symbol af vå ;illgifrenhet Kransen. Kransen, förfärdigad af hrr Roddin och Hamilton, är sammansatt at blad af guld föreställande lagerns blad, med två små råg: iar af ädelstenar mellan hverje bladpar. I mid: ten voro anbringade bokstäfverna C. N.i äkta perlor. monogrammet särdeles smakfullt utfördt. På etoiet, som innehöll kransen stod följande inskritt: TILL CHR STINA NILSSON FRÅN HENNES LANDSMÄN CBICAGO. Omedelbart efter det kransen blifvit fäst på hennes hufvud afsjöngs en för tillfället komponerad sång af en dubbelqvartett af