stokratiska familj. — Danske f. d. justitiestatsministern Brestrup, död den 11 Juli. — f.d. brasilianske statsministern Olinda, en mycket inflytelserik politisk person, derjemte regent i det ameikanska kejsardömet under åren 1837—40. Han aded i Rio Janeiro den 11 Juli 84 år. — Preussiske frihetskämpen, justitierådet Benedikt Waldeck, d5d i Berlin den 12 Maj, 68 år, utmärkt såsom salare och patriot och som sådan hade han deltagit i alla landtdagarne under en följd af år till sin död. Han har författat förnämligast den nu gällande nya författningen. — Den ultra nationale irländske parlamentsledamoten Moore. — Aldete pensionären i Österrike, Frantz von Ritter, död i Wien den 1 Juni 109 år. — Republikanaren Armand Barbes, död i Juni i Haag 61 år gammal. — Engelske utrikesministern grefve af Clarendon, död i Juni, född år 1800. — Norske regeringsadvokaten Dunker, en af Norges mest begåfvade och vältaligaste politici och sakförare. — Förre franske inrikesministern Baroche, död 68 år på ön Jersey den 30 Oktober. — Danske statsmannen Örla Lehman, landets störste talare, död i Kjöbenhavn den 13 September. — Karl Tweesten, död i Oktober, en ädel fosterlandsvän och motståndare till den farliga preussiska junkerismen. Riksförsamlings-medlemmar: Norske storthingsmannen Ole Gabriel Ueland, död den 10 Januari. — Friberre Johan Liljencrantz, död i Stockholm den 10 Febr., endast 35 år, hoppgifvande kommunaloch riksdagsman. — Olof Gabriel Hedengren, död på Riseberga i Nerikei Dec., född derstädes år 1812. Krigare: Engelske generalen de Lacy Evans, död i London den 9 Januari, född 1787, deltog i indiska och spanska krigen under Wellington och utmärkte sig tillika på Krim. — Engelske generallöjtnanten Charles H. Windham, död i Amerika som befälbafvare för de kanadensiska trupperna. Han utmärkte sig framförallt vid Kedans stormning. — Generalmejoren W. Gordon, äfven känd från Krimkriget. — Österrikes förnämste fältherre, fältmarskalllöjtnanten frih. von Hess, död i Wien i April, född 1788. Inträdde i armen år 1805, deltog i slagen vid Aspern, Wagram, och Leipzig; afgjorde slaget vid Novara och hade säkert räddat österrikarnes ära vid Solferino, om hans råd blifvit åtlydt, att af allt artilleri bilda ett enda jättebatteri mot fransmännens anfallskolonner. Hess var fri från all militärisk ståndshögfärd. — Diktatorn F. Salano Lopez, född den 24 Juli 1831. — F. d. danske krigsministern generallöjtn. M. Liätticehau, död i Kjöbenhavn den 13 April, 75 år. L. var den ende som patriotiskt höjde sin röst i krigsrådet mot Dannevirkes uppgifvande 1864. — Guvernören för de franske invaliderne general de Lawoestine, död i Paris, 83 år. — Förre korporajen vid Westmanlands regemente Olof Stålbåge, död den 3 Maj nära 82 år, en af de få qvarvarande veteranerna, som bivistat alla Sveriges fälttåg sedan 1808. — Den bekante äfventyraren och landsfyktingen Harro Harring, död genom egen hand, 72 år, på Jersey; han var född i Slesvig. — Uppfinnaren af fotografien, förre franske officeren Nicepede de S:t Victor, död i Juni. — Don Gusto de Urquiza, argentinsk general, mördad den 11 Mars, född 1800. — Franske generalen Abel Douai, fallen i slaget vid Wissembourg i Augusti, 56 år. — Franske generalen Raoul, dödskjuten i slaget vid Voerth den 6 Augusti, skicklig taktiker. — Salm-Salm, exkejsaren Maximilians vän och följeslagare till Mexiko, preussisk major, dödskjuten under nuvarande krigets början. — Polske genera: len Zhonas Lubiensky, död i Warschau. Hade följt Napoleon I:s fanor sedan 1807. — Öfverstelöjtnanten Weber, död den 29 Juni i Oels, 78 år, en af de sista kamraterna till Schill. — F. d. generalen en chef för Sydstatsarmeerna Robert Edmond Lee, död i Oktober, född i Virginien 1802. — Franske eneralen Renault, död i Paris efter sina vid utfallen den 2 December undfångna sår, 74 år gammal. — Spanske marskalken rm. m. Juan Prim, skjuten i Madrid och död den 31 December. Han var född i Reus uti Catalonien 1814 den 6 Dec. och bar efter denna sin födelsestad äfven titeln af hertig af Reus. Amiraler och sjöfarande: Engelske amiralen Seymour, 84 år. — F. d. kontreamiralen C. A. Virgin, död i Wexiö i Febr., 72!, år. Han var chef för detförstasvenska örlogsfartyg (Eugenie)som kringseglat jorden — J. W. Riehnauv, kommendörkapten, död i Stockholm, 79 år. — Veteranen i den svenska ångbåtsflottan, F. G. Nylen, död i Stockholm den 17 April, 77 år. — Öfversten vid flottans expektansstat Ö. J. Hagelstam, död i Stockholm den 28 April, född den 11 Mars 1785 i Finlanäå, utmärkte sig i det finska sjökriget och sedan som fosterlandsvän i flera riktningar. — Amerikanske amiralen Dahlberg, död i Juli, 60 år. Efter honom bär ett slags kanoner namn. D. var af svensk extraktion, -Amerikanske amiralen Faragut, död i Washington den 15 Augusti. — Örlogsbyggmästaren, kapten Cooper Coles; drunknade vid Cap Finisterre den 7j September ombord på sitt mästerverk Captain, som också då gick till botten. Industriidkare: Grosshandlaren F. Schartax, död i Stockholm af lunginflammation i Januari, född i Malmö den 4 Oktober 1797. — Gartnern A. Hansen,död i Kristiania i Mars, född på Fyen 3783, bar verkat särdeles välgörande för trädgårdsodliogen i Norge — Konstförvandten J. P. Thorssell, död i Stockholm, 57 år, var en af stiftarne till Typografiska föreningen. — Brukspatronen Wilhelm Elfbring, död i Gefle den 16 Maj, 57 år gammal. — Grossbandlaren C, F. Liljewalch, död 72 år gammel i Stockholm den 24 Juni. — Generalkonsul Carl Otto Tottie, död i London i Juli, 89 är. — Engelske jernvägsbyggaren Thomas Brassy, död den 9 December, 65 år. Var jernvägsentreprenör i alla verldsdelar, nästan i de flesta länder, Läkare: Ötverlåkaren vid Alimänna och Sablgrenska sjukhuset i Göteborg J. A. Liborius, död derstädes den 9 Maj, 68 år. — Den ryktbare professorn i förlossningskonsten vid Edingburgs universitet sir James Young Simpson, död den 9 Maj, född vära Edinburg den 7 Juni 1841; han är företrädesvis känd i den allmänna verldea genom sin uppfinning af kloroformens anestetiska användning. — Doktor Noll, en af Tysklande berömdaste veterinä död i Maintz den 1 Oktober af en gar Tass Daltan I ars amvd Bah lam dare