Man börjar åter tala om bemödanden till fredsmäkling, Den engelska pressen uppmanar nästan enhälligt regeringen att på konferensen intervenera för ett sådant ändamål. Å tysk sida har man, som bekant, en gång för alla förklarat att man ej ämnar tillåta någon främmande inblandning, och en halfofficiös Berlintidning yttrar nu, i anledning af det i England allt starkare blifvande ropet på en bemedling, att om en sådan sker den endast kan ha för afsigt att utöfva en tryckning på Frankrike för att förmå denna makt att underkasta sig segrarnes vilkor. På samma gång talas om att ett initiativ i denna riktniog skall komma att tagas af Österrike, hvars förhållande till Preussen på senaste tiden, åtminstone till det yttre, blivit allt mer kordialt. Ett telegram från Wien till Daily News vill veta, att en förtrolig korrescondens i denna sak egt rum mellan Beust och Bismarck, och att preussiska sändebudet i London grefve Bernstorff i följd deraf fåttinstruktioner att visa sig tillmötesgående mot de förslag Österrike skall framställa på konferensen. Såsom eventuella preliminärer nämner den engelska tidnirgen: Frankrike skall utlemna 20 krigsskepp, utbetalia en milliard preussiska thaler i krigsersättning, afträda en land-: sträcka af 4 mils bredd på venstra Rheinstranden, öfverlemna ett af Parisfästena tills freden blifvit afsluten, samt rasera alla fästniogar på ett afstånd af 20 tyska mil från Rhein. Preussen skall till fredsslätet dagligen leverera Paris 2 millioner proviantrationer. Dessa Wienkorrespondentens uppgifter om en österrikisk fredsbemedling vinna dock ännu ej bekräftelse från något annat häll. I Berlin dementeras de af den regeringen nära stående Kreuzzeitung. Officiella depescher från Versailles af den 14 bekräfta nu de i går ingångna underrättelserna om häftiga utfall, som natten mellan torsdagen och fredagen gjorts från Paris. De hade dels varit riktade mot preussiska gardets ställningar i nordost vid Drancy och Bourget, om hvars sönderskjutna och med skottgluggar försedda hus nu för tredja eller fjerde gången kämpades, dels mot positionerna vid Clamart och Meudon på södra