ROLAND YORKE) Af mrs HENRY WOOD. Öfversättning från engelskan. Mr Brown sade icke hvad han tänkte. Han skref oafbrutet utan att uppmuntra till någon fortsättning af samtalet. Mr Hurst med armbågen hvilande mot pulpeten syntes efter behag granska den talandes utseende. Jag kunde inte stå ut, jag skulle snart varit både död och begrafven, så jag tyckte jag kunde pröfva på en annan del af verlden och for till Port Natal. Jag må säga, hvad gapar ni på ? Frågan gällde nu Hurst. Han flyttade sin armbåge i det han svarade: Jag ville se om ni var mycket förändrad. Ni är det, och likväl skulle Jag svart hafva känt igen er. Då ert namn först nämndes visste jag ej rätt om jag misstog mig, just för ert tal om lord Carrick. Han är min onkel, sade Roland, men hvem är ni ? Jos Hurst, från Helstonleigh, har ni glömt mig? Jag var i skolan på samma gång som edra bröder Gerald och Tod Roland stirrade förvånad på honom. Han hade visst icke glömt Josiah Hurst, men den korte bredaxlade unge mannen bredvid honom hade föga tycke af den spenslige skolossen. Roland tvekade likväl icke, med ett opp som vände stolen upp och ned, rusade han fram för att hjertligt skaka den uträckta handen. Mr Brown började tro att stillheten på byrån ej skulle komma att ökas af dena nye gästen. ) Sk A, B, mr 1—11.