Om Prims blessyrer och död skrifver er korrespondent från Madrid till Times: De läkare, som vårdade honom, ansåg straxt från början hans blessyrer farliga, mer röjde icke hemligheten för någon och doidt den isynnerhet för hans familj och tjenare Det stående svaret på den oroliga allmänhetens dagliga och stundliga frågande blef gålunda: Generalen befioner sig bättre; alla kulorna, utom en, äro uttagna, och dennas läge har man funnit, Ack, men denna ends kula var dödens budbärare!... Hon låg djup n i axen, och då hon på torsdagen utdrogs. följde många benskärfvor med. Han uthärdade som en hjelte den smärtsamma operatiouen. Så litet väntade grefvinnan af Reu: hans död, att hon samma dag kl. 3 e. m talade med mrs Layard — som straxt frår början gjort allt hvad en syster kunnat görs för att trösta och uppmuntra henne — on ceremonielet vid konungens intåg och om hor skulle vara närvarande i kongressen, då har aflade eden. Men en eller två timmar se. nare inträdde stark feber med yrsel och derefter medvetslöshet, och kl. 83,4 var Prin icke mera. Läkarnes berättelse lyder så. lunda: Hans excellens koaseljpresidentens sårfeber gicl sin regelbundna gång i enlighet med blessyrerna beskaffenhet. Under dagens lopp blef febern star kare till följd af den stora förstörelse som föror sakats af projektilerna, hvilka i högra handen sam venstra armbågen och skuldran krossat större de Jen af benen och sönderslitit alla de brosk oci pulsådror som betäckte iem. Den feberartad reaktion dessa skaior medfört slog sig på ett väld samt sätt på hjernaa och medförde slutligen e1 kongestion, hvilkens olyckliga följder hastigt vi sade sig. Den berömde generaleng tillstånd, son förvärrades genom hana outtröttliga arbetsamhet väckte hos oss många allvarsamma farhågor. Följ den af dessa svåra komplicerade förhållanden ble en intensiv hjernkongestion, som medförde han död. Den bedröfliga händelsen egde rum kl. 8,4 e. m. Cesareo Losada. Rafael Saura. Jos Suns Francisco Arranz. Rafael Martinec. Markis De Tocca. Jos Vicente Hedo.