BLANDADE ÄMNEN. Strödda underrättelser. Undervisningsväsen. Universitetet i Berlin räknar under detta vinterbalfår 2155 studerande, af hvilka dock 279 befinna sig i krigstjenst. Deassutom deltaga 880 hospitanter i föreläsningarne. — En högre borgareskola har på preussisk befallning blifvit inrättad i Sönderborg på ön Als, i ändamål att utbreda tysk bildning och tyska språket. — I Epvgiand bar den nya skollagen, hvarigenom folkbildningen skall höjas, trädt i gällande kraft. Den öfverlemnar ledningen af skolornas angelägenheter åt församlingarne, men förbehåller åt regeringen högsta öfverinseendet öfver dem. Statistik. Vid truppernas hemkomst till England från expeditionen till Abyssinien tillsattes en komitå, som skulle genomgå räkenskaperna. Denna komit har nu afgifvit sin berättelse, af hvilken det visar sig, att den första kalkylen slutade på 3,500,000 och den andra på 5,300,000 , men att de verkliga utgifterna för detta lilla krig just utgjorde dessa båda summor tillsammans eller 8,800,000 f, således i rundt tai 158 millioner svenskt rikemynt. — Årgentinska republiken börjar gå framåt på ;ett ganska märkligt sätt och har äfven fått ögonen öppna för fördelarne af en europeisk invandvring. På 1871 års budget, som uppgår till 16 millioner pesos (1 peso 3 rdr 60 öre) finnas 200,000 pesos anslagna till befrämjande af invandringen. Enligt en af centralutskottet för invandringeå utgifven broschyr ha under decenniet .1860—70 till Buenos Ayre3 anländt 150,440 europeiska invandrare. Från 6000 under året 1860 hade antalet 1869 Höjt sig till 37,000 och skulle, om icke kriget med Paraguay hade inverkat hämmande, ha varit ännu större. Kommunikationsväsen. Från Syd-Australien berättas, att en lag der antogs uti somras om anläggning af en telegraflinie på omkring 300 mils längd, nemligen från Port Augusta till Port Darwin på rorra kusten, der den skall förena sig med en telegraflinie från Ostindien och sålunda såtta Australien i direkt förbindelse med England. Till detta storartade företag ha anslagits 120,000 pund, men utförandet konmer att möta många svårigheter, isynnerhet i afseende på fråmskaffande af materialet, emedan största delen af vägen går genom ödemark. — Innan kort skola arbeten påbegynnas för byggandet af en jernbana, som skall genomskära Siberien i hela dess utsträckning och erhålla en längd af 5000 werst. Banan får Nischnij-Nowgorod till utgåvgspurkt för att ansluta denna plats till handeln med Norra Asien, Persien och Turkestan. Den vigtigaste statioxen blir Irbita, hvars marknader jemte de i Nischnij-Nowgorod äro de mest betydande i hela Ryssland och blifvit af stor vigt för Siberien. Pacific-banan skall således på östra halfklotet erhålla ett motstycke af jernväg, som både hvad angår det storartade och det svåra i anläggandet, liksom äfven hvad angår dess kultrhistoriska mission, torde blifva jemnbördig med en. — Ryska regeringen har för afsigt att sammanbinda Hvita hafvet och Östersjön medelst en kanal, som skall ledas från Onega-bugten i Hvita haf vet till Onega-sjön. , — Ett atlantiskt kabelbolag ämnar instundande sommar utlägga en underhåfskabel från Newyork till holländska kusten, hufvudsakligen till såmmanbindandet af linierna öfver Danmark till Ryssland. Naturforskning. Sedan den berömde naturforskaren professor Agassiz för ungefär 30 år sedan framställde sin teori om istiden i Schweiz, har det genom många vetenskapsmäns undersökningar blifvit bevisadt, att det har funnits en isperiod både i Nordoch Sydamerika, öfver nästan hela Europa, i Asien, i Öceanien och på Nya Zeeland; ielt nyligen har E. Favre funnit spår af en sådan . Kaukasien, och Ed. Collomb har ännu senare ramlagt bevis för, att dess uppträdande på Frankikes mellersta yta — hvilket enligt andra geolo;ers påstående har skett med stor våldsamhet — örsiggått under ganska egna omständigheter, nemigen i två afdelniogar, en mycket våldsam och en vagare. Collombs på iakttagelser stödda fram:ällning lyder sålunda: Midt i F.ankrike likasom norra Europa och i många andra länder har funits en istid, som tyckes ha nått sin största uteckling vid början af den qvarternära perioden; erpå drogo isfälten af okända orsaker sig något ilbaka, och under tiden verkade rinnande vatten å jordytan med sådan kraft, att dennas utscende äsentligen förändrades; slutligen tilltog kölder ter och glaciererne drogo sig åter framåt, men i indre skala, så att de icke kommo utanför dalänkorpa.. — En död valfsk har nyligen drifvit i land n Juist vid tyska nordsjökusten. Han var:58 fot ing och 12 fot tjock. Försäkringsväsen. Tyskarnes sätt att föra j AR n., Ty att föra rig Här m en ny och anmärkniogsvärd ut