het Die Stedinger, genom sin lyftning och frihetsglöd blifvit bekant i vidsträcktare retsar. Times korrespondent William Russell skrifver den 28 December från högqvarteret i Versailles: Det utgör ett tidsfördrif och ett nöje för staben att läsa brefven i de tagna ballongerna. Detta stadium har haft ett besynnerligt resultat. I föregående bref har jag anmärkt den utomordentliga okunnighet, som råder biand tyskarne i den franska litteraturen. Den är naturligtvis ieke så djup som det boeotiska mörkret i de franska sinnena om tyskarne och Tyskland, men ändock anmärkniogsvärd hos ett så upplyst folk. När vi lågo utanför Phalsbourg, erfor jag, att ingen menniska hade hört talas om ErckmannChatrians romaner. Studerandet af hela påsar fulla med bref, hvartill staben blifvit nödsakad, har ganska mycket förändrat deras åsigter om deras fienders karakter. De äro förvånade öfver att inhemta, att det finns franske äkta män, som älska sina egna hustrur, och franska hustrur, som äro sina egna män tillgifna. De äro förvånande att upptäcka bevis på ädla egenskaper i hjerta och hufvod hos ett folk, som de ba föraktat såsom lättsinnigt, falskt ooh dåligt, samt att träffa på en stark tillgifvenhet för hemmet och familjkärlek — en djup kärlek mellan föräldrar och barn, hvilken tyskarne sätta högt värde på. De förundras vidare öfver den hjeltemodiga anda — en mycket högre känsla än ådagaläggandet af en förtviflad och känslolös halsstarrighet — som lifvar dem att göra motstånd mot en fiende, hvilken tyckes vara oemotståndlig. Följden har blifvit, det kan jeg tryggt försäkra, att de tyska officerarne nu hysa större aktning, än de någonsin haft för den franska nationen. En af Daily News korrespondenter, som är innesluten i Paris, har uti S:t Denis den 21 December, under det man slogs i Bourget, sammanträffat med mgr Bauer, aumonier vid pressens ambulans. I följande berättelse om denna episod finner man en pikant skildring af personen: Här voro alla menniskor ute på gatorna. Man tillsporde hvarandra ömsesidigt om nyheter. Alla de fästen som omgifva staden gåfvo eld med alla sina kanoner. På platsen framför katedralen befann sig en skara af män, qvinnor och barn. De här till stort antal inqvarterade marinsoldaterna sade, att de på morgonen tagit le Bourget, men nödgats retirera efter att ha förlorat nära en tredjedel af hela sitt antal. Många af dessa män äro beväpnade med änterbilor. De angripa en position likasom om de givgo till äntriog af ett fartyg. Man hade på morgonen internerat i staden omkring 100 fångar jemte två sårade af de kristna bröderna. Man hade föga reda på förhållandena. Preussarre skola vara här em en timmep, utropade en. Preussarne äro på god väg att blifva tillintetgjorda utlät sig en annan. Evad betyder detta, tjöt hopen, då den såg msgr Bauer någonstädes närma sig till häst jemte sin svit. Prelaten upplyfte två fingrar och lyfte sin hand åt höger och venster. Den presterliga välsignelsen hade dock endast att hugna sig åt en balf framgång. Qvinnorna korsade sig, männen mumlade ordet: komediant! Det krig som nu rasar har gifvit anledning till mer än ett charlataneri; men intet kan i min tanke jemföras med denne biskops. Hufvudsaken är för honom att se och synas, och deruti lyckas han fullkomligt. Han är en starkt bygd undersätsig man. Han bär ett glags kaftan, stöflor som gå upp till kväna med långa sporrar och en hatt sådan man annars endast får se på teatern. Han bär på bröstet en stor stjerna, omkring halsen en kedja vid hvilken är fästad ett gyllene kors, på fingrarne utanpå handskarne dyrbara ringar. Hans hästs mundering är helt och hället öfversållad med Genevekors, Bredvid honom rider en fanbärare som håller uppe en med det röda korset prydd fana. Atta i fantastiska uniformer ef guld och vurpor klädde adjutanter följa honom. Tåget alutas af tvenne jockeyer i oklanderliga ridstöflor. I denna utstyrsel och följd afsin stab gör han en ståtlig figar på slagfältet och gör nästan samma intryck som en föreken spärnge genom staden på en skicklig häst, omgiven Uu. k ut dansöser. Han var kejsa.. mm men är nu pressens aumonier. Men hvarför han bär stöflor som räcka upp till knäna, hvarföre han balanserar på en yster häst och hvarför han har en svit af — adjatanter och tvenne jockeyer, detta är en sak som iogen wyckes veta. Han uppträder som beskyddare för generaler och are för ett konstberidaresällskap, hvilstag elownsp och favoritnaggns biktfader,! amiraler, för läkare och kommissariatsstjenstemän, och alla underkasta sig hans beskydd. ! Hälften prest, hälften hofnarr är han ett! slags privilegierad person som genom oförsynt-! het trängt sig fram i verlden. Mser Baner, som i sin person förenar den salfvelsefolle presten och den käcke dragonen, är tillbedd af det vackra könet i Paris. Han är Jikal smidig som oförsynt. Han förstår att räta sitt tal efter de persenerg karakter med hvilka han talar. Jag skulle icke blifya öfverraskad af att se honom dö som kardinal.s