Article Image
STOCKHOLM den 7 Jan. 1891. De i dag ankomna telegrammerna sätta oss i stånd att med någon större visshet bedöma gången af de blodiga strider, som i måndags och tisdags utkämpats mellan de franska och tyska nordarmeerna. General Faidherbe hade den 2, troligen på nordbanan från Arras, framryckt och tagit ställning vid det endast en half svensk mil nordvest om Bapaume vid nordbanan belägna Achiet. Härifrån hade han på den öfver Bihucourt förande vägen anfallit det preussiska avantgardet i byn Behagnies, den vid stora vägen norrat till Arras belägna byn, hvarom telegrammerna förut talat. Här stötte han, efter sin egen berättelse, på ett så starkt motstånd, att han efter en fruktlös stormning den dagen måste uppgifva försöket. Dagen derpå, tisdagen, återupptogs striden, och såväl Behagnies som det straxt söder derom belägna Sapignies synas nu blifvit tagna af fransmännen, ty fram mot middagen äro de alldeles invid Bapaume i strid med de preussiska förposterna. Något allvarsamt anfall på staden gjordes dock ej. Fienden hade der förskansat sig, och han ville ej, heter det i Faidherbes rapport, blottställa: staden för förstöring. Bapaume skall dessutom vara befästadt. Att båda dagarnas strider varit mycket blodiga, synes deraf att förlusterna å båda sidorna uppgifvas som högst betydliga. På aftonen drogo sig fransmännen tillbaka på vägen till Arras, der deintogo kantorsringsqvarter mellan det halfvägs mellan de båda städerna belägna Boyelles samt Adinfer, en by två tredjedels mil sydvest derifrån. Faidherbes högqvarter var i Boisleux, en by straxt vester om Boyelles, på vägen till Ädinfer. Det i telegrammet omvämnda Riencourt är måhända Bihucourt, på vägen mellan Achiet och Behagnies. De preussiska rapporterna tala om ett förföljande. Detta är dock tydligen endast ett eufemistiskt talesätt, för att beteckna någon observerande kavalleritrupp. Sjelfva skola de den 5 utrymt Bapaume och troligen dragit sig tillbaka på Amiens för att reparera sina förluster. Faidherbe har personligen beifvit sig till Lille för att öfvervaka anstalterna för vården om de sårade ocH anskaffandet af ammunition och pagiant för hans armå6, hvarpå den synes lidit brist. Han tänker ej iramrycka på BÄ än han har sina trupper i fullt stridsdögligt skick. Times för i förgår visste berätta, att Jules Favre skulle svarat amerikanska sändebudet Washburne, som förmodligen tillsport honom om Frankrikes och hans eget deltagande i Londonkonferensen, att han Ingenting hade sig bekant om konferensen och att han ej tänkte lemna Paris. Ett telegram från Bordeaux af i går förklarar nu denna Times uppgift inkorrekt. Så till vida synas den dock varit riktig, att den franska republikens utrikesminister ännu ej erhållit någon formlig inbjudning från England. Det är på denna han väntar innan han vill lemna Paris, London, der allmänna opinionen med hvar dag allt bestämdare uttalar si för Frankrike, afvaktar man emellertid Jules Favres ankomst för att bringa honom sin hyllning. Ett telegram från London af den 4:e berättar nemiigen, att en deputation infunnit sigi franska ambassadhotellet för att få veta när Jules Favre kunde väntas, emedan man hade för afeigt att till hans ära tillställa en stor offentlig bankett i Freemasons Hall Från Lyon skrifves den 25. Dec. att den gamin som gaf Arnaud-det dödande skottet nyss blifvit häktad på Place des Terreaux i det ögonblick han lade an med sitt gevär för att skjuta en officer vid nationaigardet. Bland de qvinnor som med anledning af mordet på Arnaud sitta häktade är äfven den förfärliga megäran Bancale, som vid demonstrationerna i Croix-Rouszse alltid bar den röda fanan. Konung Amedeo har nu bildat sitt första kabinett. Det är en koalitionsministör af alla de tre liberala monarkiska partierna: unionister, progressister och demokrater. Det första representeras af f. d.regenten Serrano, konseljpresident och krigsminister, samt kolowjalministern Ayala, det andra af inrikesministern Sagasta och justitieministern Ulloa och det tredje af Martos och Zorilla, som båda återgått till sina förra taburetter, den förre som utrikesoch den senare som undervisningsminister. Om det närmare förloppet af attentatet mot Prim och de derpå följande händelserna äro vi ännu i saknad af alla anderrättelser. Ett i Neue Freie Presse omnämedt rykte, att Serrano skulle haft del ati, eller åtminstone haft vetskap om det mörka dådet, är säkerligen endast ett alster af partiförbittringen och utan den minsta grund. Om falländandet af Mont-Cenistunneln skrifver ingeniören Ubagstill br Sadoine, chef för firman John Cockerill i Seraing i Belgien, som lemnat alla maskinerna till jätteverkets atförande: Genomborrandet af Mont Cenis arslöts i dag den 25 December kl. 4,25! e. m. Sonden har genomträngt den sista diafragman af 4 metrers tjocklek precist i tunnelns axel på ett djup af 7080 metrer från Bardonnåche och 5148 från Modane. Jag har bevitnat raset af den sista skiljeväggen. Tunneln är helt ceh hållet genomborrad. Framgången har varit beundransvärd, entusiasmen är obeskriflig. Heder åt ingeniör Sommeiller! Bland andra som vid denna timma voro amirde midt inne i hjertat af den mäktiga Alpkecjan var äfven prefekten i Savoien. Han genomgick tunneln i hela dess längd och nelsades deryvid af ingeniörerna och arbetarna med ropet: Lefve Frankrike! Vid den in

7 januari 1871, sida 2

Thumbnail