triskt flyttbart instrament skall tjena artilleriet vid nattliga operationer. Daily News obelägrade korrespondent, i sris, Henry Lasovchore, skritver med pågot micdre håsande humor än vanligt i sina dazgboksavteckningar för den 20 December: Aldrig bar för menskliga väsendea tiden varit så lång som för oss. Hvarenda dag synes ha 48i stället för 24 timmar. Det är nu flera veckor sedan jag drog upp min klocka; jag blef trött att se efter hvad tiden led; om klockan är tia elier ia är mig alldeles likgiltigt. Nästan aila ha upphört att raka sig. De säga att en rakknif på halsen vare en nästan väl stark frestelse. Somliga ba gift sig för att undgå den aktiva tjensten, andra för tidsfördrifs skull. Min dag släpar sig fram på följande sätt: På morgonen kommer borstaren för att väcka mig. Han berästar mig huru många dödsfall under natten egt rum i hotellet. Om det är många, är ban belåten, ty han anser det vitna fördelaktigt för hotellets anseende som ett af de mest anlitade. Derpå lättar han sitt hjerta genom att knyta näfven i riktningen mot Versailles och munala Canaille de Bismarckl Jag stiger upp och frukosterar: hästkött och caf au lait; mjölken är kalkvatten. Hästköttsportionen mäter ungfär två qvadrattum. Derpå köper jag ett dussin uduiogar, för att sedan jag läst dem veta att ingenting nytt står uti dem. Så blir klockan 11. ekanta komma, jag går till bekanta. Vi prata bort ex stund. KI. 1 beger jag mig till gördelbanan och far till den ena eller andra stadsporten. Jfeer någon underbandling med de vakthafvande hationalgardisterna släppes jag ut. Drifver några tinmar omkring bland förposterna, försöker med kikaren upptäcka preussare, ser några granater springa, kryper omkring i löpgrafsarne och vadar ända till knäen i gyttjan på åkrarna. Preussarne ha på senaste tiden bhfrvit närgångna äfven mot civilister och skicka en då och då en kula öfver hufvudet. De skjata alltid för högt. De franska soldaterua äro vanligen sysselsatta med kokning. är0 mycket begärliga på nyheter och veta alls icke hvad som föregår. KL 5 bär det af hemåt. Sxuatal med doktorer om någon intressant kirurisk operation. Besöker derefter någon officiel, för att få veta hvad som är i görningen. Den officielle är vanligtvis först mycket bemlighetsfull, derefter meddelsam och slutiigen pratsam. i middag i en restaurant, allmänt samtalande, nästan hvarenda menniska i uniform. Alltjemt samma samtalsämne: Hur länge skall det ånnu räcka? Hvarför skrifver inte Gambetta utförligare? Maten är koapp, men egendomlig. I dag var matsedeln hos Voisins: Åsnekött, häststek och engelsk varg från zoolegiska trädgården. En skotte upplyste mig att den sistnämnda var en räf från hans hembygd och åt derför af patriotism. Jag bjöd till, men då jag ej är någon skotte, fann jag anrättningen afskyvärd och böll mig till den tåliga åsnan. Eftermiddagen flanerar jag på boulevarderna vid petroleumbelysningens sorgliga sken, går hem, låser en bok och klockan blir 12. I kammaren ofvanpå min tillspikas vanligen de aflidnas likkistor, och hammarslagen härifrån är den musik som vagmig till sömns. Sedan jag nu tre månader dag för dag fört detta lif, längtar jag efter en revolation, ett bombardement, en stormning, med ett ord efter något, gom kunde skaffa oss en dags omvexling. Daily Newss korrespondent talar med stor respekt om det fältsrtilieri, som fransmännen begagoade vid utfallet från Paris den 22 De: ceruber. Såsom en pyhet omnämner han i ett bref, skrifvet under sjeltva drabbningen, användandet af jernvägskulsprutor. Han yttrar deri: Kr—r—r—r! Kr—r—r—r! Detta ljud mäste man känna igen, om man hört det en gäng. Hvar kona de ha oppställt sir kulsprutor? Från tå håll på ea gåog kom mer ljudet; kikaren iewnar förklaring härpå. Vid Drency löper Soissonsbavan mot Sevrap, Här, tätt invid Bondy och iävgre bort met Villemoule och Gagoy, sträcka sig Cherbourg: liviens skenor. Så sannt jag letver — ett kulsprotståg på hvardera finien! Lokomotivet ängar iram bakom träden i Dravcy och skjuter kuleprutsvagnarna framför sig. Hör, ängvu en gång... kr—r— maskinen kommer fram för att skjuta och ruliar tillbaka för att lada. Ett annat kolsprutståg bedrifve sitt ofog på vår venstra flygel. General Faidharbe har i Lille utfärdat föl jonde protest mot berättelserna från Versailes om slaget vid Pont Nozelles: De tyska telegrammerna om slaget vid Pont Noyelle3 innehålla — oberäknadt omdömena deri, hvilka kunna vara olika, alltefter gom: de fållas af den ena eller andra parten — materiella oriktigheter, som förvrävga sanningen . De uppgifva, att nordarmån var 60,000 man stark; men nu voro högst 35,000 man af nordarmån, at hvilka icke alla deltogu i striden, uppställda i linien. De påstå, att man tagit ett tusen icke sårade fångar. Sanningen är, att några marinsoldater om natten och efter striden läto öfverrumpla äg i byn Daours; detta skedde uran strid och med så föga larm, att ötverbefälbafvaren icke visste af det, när han skickade till Lille sin berättelse om striden. Hvad våra ställningar angår, så har fienden icke en gång vågat försöket att taga dem ifrån oss, och, såsom man vet, stannade nordarmön qvar ända till klöckan 2 e. m. följande dag, förgäfves i sina ställ ningar inväntande honom. Journal officiel innehåller föjande meddeI RR TR US 1 I SE