J CT mm ov ff labanan så smalspårig och löslig som möjligt. 5edan den numera tpphört att i sin helhet ega be-: tydelse för landet, skulle banan på detta sätt äfven för orten biifva till mindre gagn. Så länge frågan gälde en statsbana öfver Sevalla eller Sala, ansåg insändaren, som i likhet med fertalet riksdagstnän förbisåg Sevallabanans nä temligen allmänt uppfattade strategiska vigt, en minskad kostnad af fem millioner rdr afgöra Salabanans företräde, helst då trafikberäkningarne visade ungefär samma resultat för båda bånorna fn ingetdera direkte gagnade bergshandteringen örrän vid Krylbo, derifrån de vidare norrut till Storvik hade samma riktning. Det är blott denna emensamma del af Salabanan som är nödvändig ör Norrland samt för de hyttor och bruk, som från Norberg hemta malm och tackjern. Delen från Krylbo till Upsala utgör blott en sammanbindningsbana, till föga gagn ens för den steriia trakt som deraf skulle beröras. d Men äfven linien Krylbo—Storvik har ännu ej fått sin riktning bestämd, ehuru det norrländska : re vid sista riksdagen af flera skäl undvek att å beröra denna vigtiga fråga. Stora skäl tala I nemligen för banans dragande vester om Avesta .löfver Asköfors, Garpenberg och Stjernsund, hvil. ken sträckning bättre skulle uppsamla ortens trafik än linien öfver Horndal. Detta är så lätt bel vist, att en kommande riksdag utan tvifvel skulle sedan Upsala—Krylbobanän väl en gi sett landets fördel i att besluta Garpenbergalinien, tig börjat bygas. Men på så sätt skulle emellertid vägen till orrland blifvit ytterligare förlängd med 13, mil och kostnaden ökad med bortåt halfannan million. Bäst vore derför att till den enskilda företagsamTheten öfverlemna bestämmandet om här en kortare, billigare och fortare bygd bana med mindre Itrafik bör föredragas framför en längre, dyrare och svårbygdare med större trafik. Enligt senaste undersökningar skulle en bana från Upsala öfver Sala och Krylbo till Storvik ko-! banans byggande eller utsträckande till Ludvika sta 3,683,000 rdr. Sist nedsatta jernvägskomitå bar tillstyrkt anslag af-en fjerdedel utaf byggnadskostnaden till den fulltecknade Krylbo Norbergbanan samt lika mycket till den af ingen begärda Köping—Westerås—Salabanan, hvilka begge med fog anses tillhöra Salasystemet. Den förstnämnda bapan beräknas kosta 858,000 rdr, den senare 2,932,000 rdr, således skulle staten till dessa ytterligare ut-! gifra 947,000 rdr eller för hela Salasystemet 10,635,600 rdr. i Vi szola nu se till om ej för vida billigare pris ett fullständigt system af bergslagsbanor norr om Mälaren kan åstadkommas, med direkta utfatrsvägar från de stora malmfälten vid Grängesberg, Norberg och Dannemora till Stockholm, Göteborg, Gefle och Norrland samt med direkt förbindelse dels från Norrland till mellersta och södra Sverige, dels från Westmanlands sädesbygd till bergslagerga och det inre Dalarne.. Detta system blir! PE samma gång af större strategisk vigt, än något: f de hittills föreslagna genom att i sjelfva hjer-! tat af landet, på långt håll från både Östersjöku-! sten och Mälaren, uppställa en i det allra längsta ostörd förbindelse från södra och mellersta Sverige till Gefletrakten och Norrland öfver Grängesberget och Norberg: på samma gång dessa isynnerhet under krigstid för vår jernindustri oci derigenom äfven för landets försvar vigtiga punkter kunna i lugn samfårda såväl med. alla blottstälda punkter på kusten, som med verldsmarknaden öf-. ver Göteborg. å i Detta skulle ske på det sätt att staten, der så behöfs, på sätt hittills alltid brukats, med lån till två tredjedelar af byggnadskostnaden, men till samma pris, hvartill dessa af staten upptagas, understöder följande bansträckningar: 1) Dannemorabanan från Upsala till Margretehill med utsträckning till Danneorafältet. Kostnad: :i 4,500,000 rdr, deraf i statslån 3,000,000 rdrs 5 2) Sevallabanan från Tureberg till Norbergs malmfält med sidobana från Sevalla till Köping. Kostnad 7,500,000 rdr, deraf statslån troligen alldeles obehöfligt i betraktande af landets nu ym-;) niga penningtillgång och den styrka företaget redan : vunnit inom affårsverlden. 3) Norbergsbanan från Norberg öfver Avesta: till Storvik. Kostnad omkring 4,500,000 rår, deraf i statslån 3,000,000 rdr. Till denna banas öf-j vertagande bör Gefle—Dala jernvägsbolag ega för-! månsrått. Alla dessa banor skola byggas bredspåriga. Genom lån, som med öfver fyra och en half mil-: lioner rår understeg statens direkta uigift för en-! dast Salasystemets fallbordande, kunna på detta; sätt inom Mälardalens bergslager åstadkommas 41 mil jernvägar som i långliga tider blifva till-; räckliga för utvecklingen af denna trakts ofantliga : rikedom på malmer, skog och vattenkraft. Äfven om mot förmodan staten ytterligare för Sevallafe VR behöfde lemna ett lån af tre å fyra millioner, vore detta i alla fall vida bättre och billigare, än att. från Upsala öfver Sala till Storvik nödgas bygga en bana, hvaraf blott trakten från Norberg till Gefle—Dalabanan har gagn och som derför på många år ej kan gifva full ränta på anlärgniogs: kapitalet. Inom bergslagerna, der större trafik är att påräkna än i någon annan trakt af Sverige är det dessutom af största vigt för rörelsens affärsmessiga bedrifvande att den helt och båliet öfverlemnas åt den enskilda företagsamheten, helst då som här blott två nya bolag tillkomma och trafiken sålunda öfverlemmnas till associationer med rik tillgång på kapital och materiel. Genom att ej onödigtvis splittra sin kraft på olika håll, kan då staten skyndsammare fuliborda östra stambanan och på samma gång lemna större bidrag till enskilda jernvägsbyggnader i öfriga delar af landet. Mången anser det vara regeringens oeftergifliga pligt att sanktionera hvarje riksdagens beslut ijernvägsfrågor: Men så länge regeringen eger rätt att sanktionera, har den äfven derigenom både rätt och skyldighet att utom och öfver partistriderna pröfva verkningarne af ett i landets. väringshf och försvarstillstånd så djupt ingripande beslut som detta. Regeringen har vid förra riksdagen uttalat sin åsigt om Sevallabanans strategiska vigt och stannade då i en aktningsbjudande minoritet. Men dagens bändelser hafva gifvit henne full rätt och så förändrat den allmänna opinionen, att en omröstning af samma riksdagsmän nu sannolikt skuile ifva ett alldeles motsatt resultat. Iogen kan derör med fog undra öfver uppskofvet med en sanktion, som har de största utsigter -att redan i början af nästa riksdag kulikastas och då blott skulle försvaga regeringens ställning samt till stor skada för landet ytterligare minska dess förmåga af initiativ. Alla skäl tala således för att regeringen i anledning af här antydda ändrade förhållanden lemnar riksdagen tillfälle att taga saken i nytt öfvervägande, helst riksdagens beslut i afseende på den porra stambanan till töljd af den ofullstandighet, som vidlåder detsamma i fråga om spårvidd och trafikförmåga, i alla fall icke lärer kunna afregeringen fastställas. Inom Sveriges.rikaste. bergslager, med malmfäl; rådana jorden har få att uppvisa, måste jernvägarne byggas med fråmsta hänvigt till bergshandteriogens utveckling. Biifva dessa banor på samma gåug de ur strategisk syppuskt ämpligaste och till anläggningskostnad billigaste, medan de åt alla håll gitva kortaste och vid alla tillfällen tryggaste utfartsvägar, så torde intet mera rimligtvis kunna begäras. F Önskligt vore att pressen skyndsamt tog denna!b sak om hand och föranleda dess diskussion inom it) landet på en tid af året, då folkets embud mest el ro tillsammans med sina komitenter och sålunda ti före sin uppresa till riksdagen kunde inhemtsa landets åsigt i en fråga, som mer än de flesta gäller UN eb ke AA NH ÖN peb ma 0 nt key ot AA jr jön ör 2) a n Tr Ö oh ke a LA dess näringslif, utveckling och försvar. T (ESRSATASNITRNASA OA B d Råättesångasoch Polissaker. Im