Ett förmedlingsförslag rörande jernvägarne norr om. Mälaren, Nedanstående förslag Har änder julen diskaterats inom åtskilliga kretsar i hafvudstaden och tiilvunnit sig sympatier såväl bland fullt opartiska personer, som bland framstående partimän på ömse sidor. För vår del anse vi detsamma angifra en för alla partier tillfredsställande och praktisk lösnicg af de beklagliga striderna om riktningen af norra stambanan. De långa och skarpa striderna om sträckningen af norra stambanan, men änru mera debetydliga summor, som tecknas i Stockholm och landsorten, för åstadkommande af två särskilda jernvägar till hufvudstaden visa obestridligt att stora intressen här äro i fråga, intressen af sådan vigt att de väl förtjena beaktas, Då numera jernyägsförbindelserna öfverallt uppfattas Båsom den kraftigaste bäfstång, ja det oeftergifliga vilkoret för all utveckling af vårt näriogslif, kan en opartisk fosterlandsvän ej undgå att göra sig den frågan: Skulle ej denna långvariga strid kunna till allas belåtenhet biläggas? ; Det i eifte timman af sista riksdagers jernvägskamp väckta förslaget att genom enskild försorg anlägga två banor norr om Mälaren, den ena från Upsala öfver Dannemorafäåltet till Marpretelill samt den andra från Tureberg öfver Sevalla till Köping och Norberg, kunde af två skäl icke vinna framgång. Dels hade man då föga utsigt att dessa banor på enskild väg kunde komma till stånd och: såg i de väckta förslagen -blott försök af ett-parti, som i voteringen låg under, att till. en kommande riksdag undanskjuta en strid, som redan. inverkat menligt på för densamma rakt främmande frågors behandling. Dels förbisåg å andra sidan detta parti det oundgängliga bebofvet af en direkt jernväg från Norbergs malmfält genom en af våra vigtigaste bergslager till Gefle—Dalabanan och Norr-. land för att på samma gång lätta uppfrakten af. Westmanlands spanmål och ladugårdsprodukter. I stridens hetta tänkte dessutom ingen att att Norbergsbanan blott gör halft gagn, innan den blifvit utsträckt med samma spårvidd till Smedjebacken och Iudvika för att bereda direkt utfart till Ryssland för det ofantliga och rika malmfält, som med Grängesberget till medelpnukt utsträcker väldiga grenar till Nya Kopparberget, Stora Tuna och Norrberke. Dannemorabanans fullteckning och den raskt pågående teckningen för Sevallabanan har redan undanröjt förstnämnda invändning. Norberg—Krylbobanans på ovanligt kort tid fullbordade teckning talar mer än ord om behofvet af denna banas vidare fullföljande till Storvik. Sevallabanans utsträckning till Smedjebacken är i bolagets prospekt utsatt till en blott tidsfråga, men tid är pevgar nu mer än någonsin, då det för oss gäller att så fort som möjligt från alla håll få fast fot för vår jernindustri på den ryska marknaden. För öfrigt är målet här ej hunnet, så länge man till melisnlänk vid den vigtigaste grenpunkten i ett helt system bar den oländiga och smalspåriga banstumpen mellan Smedjebacken och Ludvika, som framkallar två omlastningar med deraf följande trassel och söl. 1870 års riksdag beslöt att för år 1871 anslå en miilion rår till hvardera af de norra Och östra stambanorna, men bestämde blott för sistnämnda bana att den skulle anläggas med samma spårvidd och trafikförmåga, som vid de hittills anlagda stambanorna blifvit begagnade... Enhvar, som från sista riksdagen minnes de beklagliga striderna om spårvidden, vet väl, att det med knapp majorivitet samt kanske mest i följd af regeringens öfvergång, fattade beslutet om en norra stambana öfver Sala i alla fall aldrig kunnat tillkomma anhat än genom en kompromiss mellan det norrländska och det smalspåriga partiet, hvilket sistnämnda get nog just ioom bergelagerna, sätet för Sveries snart starkaste jernvägstrafik, ville öppna ett ält för sina experimenter med storartad omlastvipg utan tidsförlust och andra trafikhinder. Om västa riksdag, äfven under ru inträdda väsentlisen ändrade förbållanden blott för konseqvensens kull fasthålles vid det förra beslutet att bygga en ernväg från Upsala öfver Sala till Storvik mellan vå bredspäriga banor, af hvilka den ena ger Norrand hälften kortare väg eöderot och den andra ereder direkt utfart för. Norbergs bergslag till stockholm, hvars pe kan hållas öppen mer än lälften dn e än Gefle, är det mer än sanunoliki tt riks apel så billigt som möjligt infriar ett kän