BLANDADE ÄMNEN. En spelhåla. Polisen i Berlin har i dessa dagar gjort en god fångst, hvarom Berlintidningar berätta följande: Polisinspektören Weber hade fått veta, att i en källarelokal, en s. k. grop vid Markgrafenstrasse hölls spelhus om nätterna och han beslöt att fånga de uslingar, som der höllo till. Begge ingångarne voro besatta af utposterande, som hade i uppdrag: att kontrollera dem som gingo in i lokalen. Kom någon som såg misstänkt ut, t. ex. en polistjensteman, var han också civilt klädd, så hade värden och spelarne fått kännedom derom innan den ifrågavarande personen kommit in. De utposterade bestodo af karlar, som flere gånger varit i konflikt med strafflagen och genom egen praktik egde god personalkännedom om medlemmarne af Sankt Hermandad. Den nämnde polistjenstemannen måste derföre gå med största försigtighet till verket, ifall han skulle kunna göra sig räkning på en lycklig utgång. Efter det huset i all tysthet blifvit omringadt af poliskonstaplar och sådane äfsen blifvit posterade på gården, gick Weber förklädd ned i gropew. De vid ingångarne utställde hade icke kännt igen honom och derför lyckades han att oantastad komma in i det inre rummet, som uteslutande var reserveradt åt spelarne. Gaslågorna belyste en tafla, som var lika originel som komisk. Vid ett långt bord, betäckt med roulett-taflor, kort och penninghögar, sutto mer än 100 personer, hvilkas blickar voro riktade på Templet och bankören, en för falskt spel och andra synder flera gånger straffad person, så att man ej gaf akt på dea nykomne gästen. Tre spelare suttoiskjortärmarne, de hade redan spelt bort sina rockar; en menniskovänlig handlande, som alltid infann sig i gropen för att hjelpa de utplundrade genom att köpa deras umbärliga effekter, hade deras rockar på armen. När polstjenstemannen lade sin hand på kassan och sade hvem han var, slocknade genast alla gaslåor och det skulle sikert genast ha varit ute med onom, om ej i samma ögonblick, R af honom gifven signal, poliskonstaplar försedda med brinnande lyktor inträngt i lokalen. Häårpå blef hela det hyggliga sällskapet häktadt. vilken god fångst man gjort visade sig när man tagit närmare reda på personerna: bland dem befunno sig icke mindre än 62 för brott straffade och blan dem många, zom redan länge varit offentligen efterlysta. — En återfunnen klenod. På komministersbostället i B a socken, i närheten af Göteborg, sutto en julafton för 40 år sedan, i sin trefliga boning, en uog prest med sin fru, njutande af tvenne barns än lek och joller, än lifligare rörelse i den efter gammal svensk sed då mer än nu brukliga julhalmen. Till höjande af aftonens firande uppslog frua pianot för att derå spela en julpsalm; dessförinnan lade hon bredvid sig på pianot sin vigselring, som vid musikens slut omöjligt var att återfinna. All använd möda med sökande såväl denna afton som den dag ju:halmen uttogs var förgäfves, riogen var och blef borta. Afflyttning från stället skedde. Hos flera barn, som derefter föddes och uppyäxte inom familjen, har berättelsen om den förlorade ringen fortgått och bibebå!lits sedan föräldrarne längesedan äro döde. Vid potatisupptagning sistl. höst å en åker ej nära booingshuset å förstnämnde ställe, återfanns ringen blank som ny, då nuvarande komministern, som hört berättelsen och ledd af de tydliga initialerna och datum i ringen återsände densamma till den angenämt öfverraskade familjen, nära nog på dagen lagom att öfverlemnas åt den yngste sonen på hans föriofningsdag. — General Ducrot var inne i sitt tält, det var dagen efter bataljen utanför Paris den 2 December, en dag som ej skall glömmas både genom soldaternas och generalens ådagalagda tapperhet, säger en fransk tidning. Generalen satt på en stol och rökade. Mobiler passerade då och då förbi tältöppningen. De gjorde salut för sin chef. — Nå, sade generalen, gossarne slogos ju bra? — Inte illa, general, men inte så bra som ni. — ;Inte så bra som jag? Jag skall minsann låta fusiljera er. Jag gjorde bara min pligt, kanske ni inte gjorde er? Mobilerna aflägsnade sig, i det de kastade förfårade blickar på generalen, som började skratta. — Jordskalfven i Gross-Gerau : Darmstadt hafva äovnu ej upphört, utan förmäri.s 24 och då, dock numera mera sällan. Den 18 De kl 8,40 min. e. m. observerades ett jordskalf, erättar Rheinund Ruhr-Ztg, då dörrar, önster och gvpisjar skakade och härmed var en sidorörelse för. enad, som gjorde att lampor och audra föremål voro nära att ramla omkull. Skalfvet Atföljdes af en plötslig vertikal-stöt, som kom väggar och dörrposter att knaka. Natten mellan den 29 och 30 Nov. förmärktes dylika stötar och mellan kl. 1,45 och 2,30 min. observerades icke mindre än 13 dylika skakningar.