I läroverksfrågan. IV. Af det förat sagda torde läsaren fiona i hvilket nära samband vårt förslag stå till hvarandra: det ena att indela alla gosstwrne klassvis i grupper med olika pensa för olika anlag och det andra att ställa en hvar af dem under s;eciel inspektion af en bland lärarre Det är äfven klart hvilken genomgripande roll tillagts inspektor vid grupperingen. Att de örriga lärarne skola motsätta sig iospektors anvisningar, bör desto mindre kunna befaras, som de sjelfva äro inspektorer och påräkna samma tillmötesgående af kamraterna. Så snart kurserna äro noga åtskilda och begränsade, kan icke hel ler gerna inträffa, hvad som nu stundom lär förekomma, eller att läraren försummar de klena lärjuugarne för att företrädesvis drifva fram de utmärkta. Ty inom sin sfer kan en hvar bland dem blifva utmärkt. Afven det mindre kunskapsförrådet, om det fast och fullständigt införlifvas med gossens vetande, gör läraren glädje och ära; och det är endast det lönlösa arbetet som tröttar och ofta blir ogjordt. Ett svårare hinder torde inspektorn stundom möta i gossens egen ambition. möjligen: eggad af läraren, som gerna vill räkna så många som möjligt till första kursep; men denna tvist som ensamt afser elevens bästa, torde väl lätt kunna biläggas i betraktande af den tillgifvenhet och tacksamhet, som sedan mänga år tillbaka binder k!ienten vid hans patronus. Skulle förhållandet dem emellan grumlas, blir det dock klokast att ombyta inspektor, hvilket äfven kan ske af andra anledningar, dook alltid med rektors bifall. När ynglingen slatat sin lärotid, kan ingen bättre än inspektorn gifva honom eller hans målsman goda råd för framtiden, hvilket är läroverkets ovilkorliga skyldighet, ehura den nu vanligen försummas. Men ynglingen har också lärt att känna sig sjelf och sin förmåga. Hvad värde skulle väl hela studieplanen hafva, om den ej satte honom i stånd dertill? Hvad man vill vinna, är blott så till vida harmoni som intet anlag lemnas all deles outveckladt, på det han må, om möjligt, få känsla för allt godt och skönt, som naturen och samhället har att erbjuda. Men främst vill man af honom skapa en duglig medborgare ioom den sfer, som naturen åt honom anvisat. Denna sfer kan vara vids-räckt nog och det är desto bättre i ja flera riktningar han utbildas. Men detta får icke ske derigenom att hans helsa och lefnadslust uppoffras — ty hvad duger han då till? — och det kan icke ske derigenom att han lärer sig aliquid in omnibus och nihil in toto. Nödvändigt blir således, att han i några ämnen tillhör gruppen A, och ernår han i dessa utmärktare kunskaper, betyder det föga om han i andra, för hvilka han jemvälicke saknar anlag, stannar vid gruppen B, enär han visat sig i besittning af nog själsoch viljekraft för att, om så skulle erfordras, med lätthet komplettera det felande vetandet i dessa ämnen. Hvad point-talet angår, så är högsta betyget i en lägre grupp 2qvivalent med det lägsta i en högre, så att deri icke kan ligga någon frestelse att flyga högre än viogarne bära: Följdes detta system, tro vi icke att man skulle få anledning klaga öfver mångläseri och öfveransträngoing, äfven om alla nu stadgade ämnen bibehölles, dock med vilkor att i dessas ordningsföljd samt i lärometoden några fel afbjelptes, hvilka alltför mycket strida mot pedagogikens lagar. Vi skulle till och med vilja tillägga tre nya ämnen: helsolära, moral och nationalekonomi, men icke kan vår mening vara att dessa och åtskiiliga andra ämnen skulle släpas genom alla sju klasserna. En kort kurs på några månader är i många fall fulit tillräcklig. Sålunda kan helsoläran, såsom tillämpad naturlära ), föredragas på nägra ät denna anslagna timmar, moralen likaledes för någon tid intaga teologiens plats. då dennas praktiska syfte är att menniskan må föra en moralisk vandel på jorden, och nationalekonomien företräda matematikens ställe för dem som sakna hufvud för sistnämnde vetenskap, emedan båda hafva samma formella förtjenst, nemligen den att lära folk tänka logiskt och klart. I ötverensstämmelse härmed borde maturitetsexamen begränsas till några få obligatoriska ämnen med inskränkta kurser, ingen öfverstigande gruppen B, och de öfriga vara fakultativa endast med vilkor, att betygen tillsammans uppgingo till det stadgade pointtalet. I de ämnen, som icke förekomma vid examen, finge lärarens betyg gälla hvad de kuona och de borde derför alltid under egen rubrik upptagas i certifikaterna. Den som läst Cornelius Nepos och en kort kurs JasnshaA Aaverematikanm om — wi Antagna