RN re rr En skräckbild från det andr kejsardömets sista dagar. En och annan af våra läsare erinra s måhända, buru i slutet af Augusti, dunkl rykten berättade om förfärliga väldshandlir ar som på flere ställen i södra Frankrik skulle blifvit begångna af den af bonapar fistiska utskickade bearbetade och fana tiserads landtbefolkningen. Särskildt talade car en ohygglig händelse som skulle tilldra git sig i departementet Dordogne, dervid e ung godsegare, som utpekats som mostån dare till den kejserliga regimen, blifvit efte förfärliga misshanpdlingar lefvande bränd. I de ström af väldiga händelser som kort derefte inbröt trängdes denna sak tillbaka i skuggar der den förblifvit, tills nu omsider ljus blif vit kastadt deröfver genom en vid departe mentets assisdomstol börjad ransakning, son under några dagar med kriget delat den all männa pppmärksamheten i Frankrike. Tid ningarns i Bordeaux innehålla långa redogö relser för förhöret, och efter dem har Times korrespondent derstädes sammanstält följand berättelse: De stora bändelser, hvilka sedapdess intäffat, torde ur de flestas minne ha utplås nat omständigheterna vid ett gräsligt brott, som begicks kort efter dettå krigs början. Undor vanliga tider skulle ransakningen me? gerniogsmännen, hvilken just nu börjat ivör den till en utomordentlig session sammenkallada assisdon.stolen i Dordogne, ha divistats af ön hel skara speciella referenter och blifvit det enda samtalsämnet för dsgen. Åfven såsora sakerna nu stå egna Adningarna ett stort otrymme åt denna rittegång, och målet skall säkerligen få pfats i nästa samling I causes geldbres. etär märkvärdigt genom pgifoe mstiverna och äfven genom de otrolga grymaeter af hvilka brottet åtMila lasa indianer ha någonsin visat miogsrikare eller grymmare i tortydessa no ätalade 21 bönder, jordbruks e och handtverkare. Intet offer, hvars ov Foxe skildrat, kan gerna ha ut6 låvgvarigare och grymmare martyrskap 40 den olycklige unge gentlemannen Alain de Moneys i sina outtröttlige plågares er. Föreväadningen för brottet var en beskylloirg för fiendthohet mot kejsaren. Det Iles och kan ännu tros, att mperialisti 0 asenmter hade sin hand med deruti; men man har äfven tillskrifvit det ett åreruppnde at den gamla anda af sfond och herrarne som i forna tider retade gen i vissa delar af Frankrike ss Wtdrott af våld, grymhet och lag30 äro bekanta under pawnet JacAf anklagelseakten synes, att den sistlidns Angusti, dagen efter INapoleonsdegen, hr de Moreys e0 at marrens I Baaus Adjowts ankom till Hautefaye, en köpg i devartementet Dordogne. Det var en zacker dag, och en mängd folk var samladt på torget. Han samtalade med en bekant Jen, då ett stort tumuli uppstod. Han nade sig till platsen och irågade om orsaken. Svaret blef, att hans kusin, hr de Mailland hade ropat: Ned med Napoleon! lefva recubliken! Det är omöjligt,, ropade br de Moneys och tog sin kusins parti, hvi!kon han icke träffat på mer än en månad. Kom med mig., sade den man till hvilken han ställt frågan, soch jag vill bevisa er ati lt å är. Han vek af från vägen in på ett närbe1 äget fält Atiö!jd af hr de Moneys, och tilltalads lea der församlade hopen sålunda: Må de om hörda hr de Maillard ropa: lefve repuliken! ned med Napoleon! räcka upp sina lt änder. Mer än 20 händer uppräcktes, och i, samma Ögonblick rusade en mängd persoer på hr de Moneys och anföllo honom ntan rsak eller föregående varning. Bland de ofalianda bewärktes isynnerhet tvenne jordruksarbetare vid namn Campot, unge män af 2 D och 21 är samt fruktade i graunskapet för t tt våldsamma lynne. En af karlarne grepe en page gentlemannen, som var liten till äxten och af en svag kroppsbyggnad, vid at, 00 annan slog honom med sin knyt-!n ifve. Eu tredje sårade honom med ettld idhvssst instrument under högra örat, hvarai odet började flyta, Hr de Moneys försökte imme det med sin näsduk och sökte lugna n hotande pöbelhop som omgaf honom ge om att pa: lefve kejsaren, men förgäfves. lan rösade på honom, svängande sina käpw. oDeatvar likasom en armö,, förklarade t af vinerna, Man erbjöd sig att föra homa till Mmarens hus. Den olycklige unganoen samtyckte. Man tog honom vid aren och ledåe honom bort, under det någre ofige män försökte att skydda hozom och ed sina käppar afvärja de slag som hag de Över bånom, Rap af död!, hördes! alreu Visade tg och iklädde sig sitt skärp; en boper gicksförbi bans hus och släpade votar All ett körsbärsträd, der man före2 alt Biga hondm. Sockenpresten i Hauteye, br S:t Oagteur, klättrade. öfver mure: I sia trädgån och skyndade till hans rädd. ag med en föglver i hand; men han biet lasemt bötad oh till och med slagen, och han våner släpade honom till