kes olyckor begynnt och det var brist på generaler, som hade tillräcklig duglighet och energi för att godtgöra nederlagen i detta så lättsinnigt och oförståndigt förda krig. Huru general Chsnzy har fyllt sin plats i LDoirearmen, veta alia i Frankrike. Han blef utnämnd till divisionsgeneral kort efter sin ankomst och hade en mycket vigtig andelislapet vid Coulmiera, I striden vid Patay tog han i spetsen för sin kår de starkaste ställingar, som voro besatta af den preussiska armens högra flygel. Da olyckliga händelser, som följde på dessa stolta dagar, ställde Chanzy i spetsen för den andra Loirearmån. Det var med denna arme han i flere dagar athärdade prins Fredrik Carls och storhartigens at Mecklenburg oupphörliga anfall. Den beskyllning för bristande topografiska kunskaper, som de franska officerarne så ofta ätt höra under detta fälttåg, drabbar icke Chanzy. När åren 1850 eller 1851 e. gränsvist ned Marocko uppstod, visade det sig, stt löjtnant Chanzy hade begagnat gina leliga stunder till att tppgöra mycket noggranna kartor öfver det omtvistade området. Då guvernören i Algier på krigsministerns beallning begärde upplysningar rörande denna råga, kunde Chanzy genast insända sitt arjete, som väckte mycket stor uppmärksamet. Han kallades till Paris och blef företälld för prinsen-presidenten, som bad hoom uttala sina önskniogar och lofvade att öra afseende på der; men han glömde helt ch hållet sig sjelf och begagnade endast det ynsamma tillfället till förmån för en fattig ror, hvilken han förskaffade en tjenst. Dessa å rader skola säkerligen vara tillräckliga för tt kunna bedöma den general, på hvilken rankrike bygger sina förhoppningar.