t:med franska myndigheter eller med franska reget ringen utan materiella garantier. I det jag för, I behåller de tyska regeringarne deras beslutandeI rätt i detta hänseende, finner jag det nödvändigt a i att göra den regering, hos hvilken Ni är ackrediterad, uppmärksam på den erfarenhet, som vi hafva vunnit, och på den betydelse, som denna erfarenhet må hafva med hänsyn till de internationella I förhållandena till det nuvarande Frankrike, på det att eventuella reklamationer från de franska makthafvandes sida mot de försigtighetsmått, som vi finna oss föranledda att träffa, må kunna blifva bedömda i enlighet med verkliga förhållandet. I j Jag anmodar Er derför att uppläsa denna depesch 5 I för hr ministern för utrikes ärendena och att lemna . honom en afskrift derutaf. Preussarnes sätt att behandla sina krigsfångar. Till svar på det härofvan meddelade cirkuläret torde tillen del kunna tjena följande, af några till Wien undkomna fångna franska officerare afgifna protest mot det sätt,hvarpå de i fångenskapen blifvit behandlade. Protesten, som är stäld till kommendanten i Oppeln i Schlesien, är af följande lydelse: Hr kommendant! De chikaner och hotelser, till hvilka eder regering dagligen gör sig skyldig mot de franska officerarne i Oppeln, gjorde oss vistelsen i denna stad odräglig. Vi flydde, och vi hafva nu med Guds bistånd nått ett land, till hvilket hohenzollrarnes tryckande spira icke räcker. I det ögonblick, då vi öfverskredo gränsen, qvarlemnade vi tvenne af våra käraste kamrater i edra händer. Den ene blef efter, emedan han hade förlorat alla sina krafter under femton timmars vandring i snö; den andre, en löjtnant, stannade qvar af tillgifvenhet för sin förman och vän vid dennes sida. Vi känna på samma gång den djupaste sorg och den lifligaste beundran för denna handling. Måtte detta vårt vitnesbörd, i hvilket alla våra vapenbröder skola instämma, trösta dem i deras olycka och underlätta för dem den strängare fångenskap, i hvilken de nu blifva hållna. Kapitulationen vid Metz, som alltid skall stå som en skamfläck och ett förräderi i vår historia, hafva vi underkastat oss, men icke antagit, och den har aldrig inneburit någon rätt att tvinga oss att qvarblifva i edra händer. Det visste eder regering alltför väl, och deraf kom det, att den ville aftvinga oss vårt hedersord, som man endast gifver till en högsint fiende. Detta ord, som vi i åsyn af vårt högt älskade fäderneslands olycka hittills hafva hållit, skulle förorsaka oss förskräckliga lidanden; men det var odt för att tjena till exempel, godt äfven derför, att någon rättsinnighet förband sig med den smuts, som klibbade .vid kapitulationen i Metz: Dock borde eder regering, som hade dikterat den! afskyvärda konventionen, åtminstone först och främst hafva upprätthållit den enda klausul i kapitulationen, som icke helt och hållet var till vår skada. Detta har hon emellertid icke gjort. Hon förpligtade sig att behandla oss på ett ärofullt sätt, att låta oss behålla vår värja såsom ett tecken på den aktning, som hon hyste emot oss. Denna aktning och det passande trampade hon den dag under fötterna, då hon instängde oss i en svinvagn på de tyska jernbanorna, och. då hon genom eder föreskref oss att öfvergifva våra nationella vanor och vårt sätt att helsa. Vi vägrade med harm att efterkomma dessa föreskrifter, men blotta försöket var dock högst opassande. Eder I regering här fortfarande trampat denna klausul under fötterna i alla afseenden genom ett handlingssätt, som burit en sådan prägel af småsinthet, att vi finna under vår värdighet att ingå i i några detaljer. Slutligen har hon ytterligare trampat denna kläusul under fötternå, då hon skaf: fade en skändlig publicistisk organ Le Drapeau (den napoleonska tidningen, som utgifves i Briissel af Granier de Cassagnac) medel att inom våra led framkalla och fresta till förräderi emot den ärliga och kraftfulla regering, som det sörjande! Frankrike har antagit, emedan det icke såg någon annan utväg till sin frälsning. Detta är skändligt! Sedan eder regering i striden mot oss användt förtal, spioneri och förräderi, söker hon nu att vanära sin afväpnade fiende. Nu är det icke längre blott fråga om det opassande; det är ; ett handlingssätt, för hvilket ännu saknas den rätta beteckningen, emedan det är utan exempel i nedrighetens historia. Genom att icke efterkomma sina förpligtelser har den preussiska reeringen befriat oss från våra. Efter hvad vi i det föregående hafva anmärkt, uppkasta vi den: s ) 4 j J 4 ( J s J J frågan, om bon skall fördrista sig att trotsa Eu1 ropas allmänna mening och under föregifvande af, !( att det gifna ordet: blifvit brutet, utföra sina flera 4 gånger upprepade hotelser mot våra olyckliga i kamrater, som qvarbiifvit i hennes händer. t Detta bref skall blifva offentliggjordt, br kommendant, ty det är nödvändigt, att den alimänna 1l meningen i Europa ånyo upplyses om hvilka åsigser re statsmän och generaler hafva om :k appfyllandet af förpligtelaer; hon skallerfara hvad! ( värde man kan tillerkänna Preussens beskyllninsar med afseende på hedersordet. Hvad oss anS sår, som äro lyckliga nog att hafva undsluppit ur våra fienders händer, så skola vi åter gripa till ( våpen emot Preussen, och vi gifva eder härmed len försäkran, att vi skola föra dem med kraft;!1r y dessa vapen bäras af det oförsonligaste hat, af V tt hat, som eder regering hopat i våra hjertan 8 lag efter dag, timme efter timme, genom en mängd lojala .och. skamliga beteenden under en krigfö-9 ing, den grymmaste som någonsin fuktat jorden M ned blod och besudlat historien. 61 tänker och il änner den här, som stod i Metz; hon förbannat I re män: en korrumperande, Bismarck, en kor8s umperad, Bazaine, och ännu en tredje, som vil cke vilja nämna af aktning för olyckan, om den; ckså är förskyllad och förtjent. Denna här skall St ertör icke tieng till redskap för en bonapartistisk iu estauration. Den skall icke ännu en gåvg ri-!sg: kera att blifva uthungrad, såld och utlemnad. — t fottag, hr kommendant, försäkringen om alla de ; anslor, med hvilka vi förblifva edra ödmjuka tjeL are. (Breivet är undertecknadt af en kapten och re sekundlöjtnanter, alla af linien.) f: P. S. I detta ögonblick erfara vi; att våra olyckga kamrater varit i åtta timmar ezponerade på el vget i Neustadt och utsatta för pöbelns hån. Hitus trodde vi os3 böra göra åtaKilnad mellan den 21 reussiska nationens sak och hennes regerings; etta skändliga faktum har ådagalagt deras soli-!r: aritet. Den preussiska nationen och hennes re-fr ering. skola få Europa, historien och Gud till rg omare och oss till hämnare.. at General Chanzy. i Moniteur universel-har från en vapenbro-!sa er till general Chanzy bekommit följande til opygsningar om denne utmärkte och tappre til erälhafvare för den andra Loirearmåa: -Geer ;ral Chanzy, som är omkring 47 år gamal, är född i byn Nouart i departementet rdendes. Säsom gösse ådrog han sig upp-S ärksamhet genom sin flit och sitt klara k rstånd. Han visade tidigt lust för kriga-XO ns bana, men kände sig i början starkast; agen till marinen, och när han var sexton !be gammal, ingick Han i tjenst på en ör-!Ly ssman såsom skeppsgosse. Efter ett årslig rlöpp fick likväl Chanzy klart för sig, sttär mn ej var danad till sjöman, och började vit er läsa, hvarefter han med heder7tog in-to! idesexamen till militärskolan i S:t Cyr. i; ter-att ha genomgått denna skola, bland fars bästa elever han var, blef han utnämnd e I underlöjtnant vid ett zuavregemente. io,