att ha erhållit ringaste underrättelse från sir man, som stadnat qvar i den belägrade hufvudstaden, okunnig om att hans hustru under mellantiden skänkt honom en son, ati hon helt och hållet glömde bort att jag begär! ett rum och ea säng. När jag ändtligen fick tillfälle påminna derom, fördes jag upp i ett ganska snyggt rum, som utan bjelp af eldning erbjöd mig behaget af tre graders värme. Att höja temperaturen genom eldning lät sig icke göra, förklarade min värdinna, ty der fanns visserligen en cheminbe, men om man gjorde eld i densamma, kom all röken in i rummet. Då man varit vaken och i rörelse i tjugufyra timmar, sofver man emellertid rätt godt äfven vid 3 grader, ehura man visserligen är skyddad mot äfventyret att försofva sig, ty bäddens mjuka iden äro vid denna temperatur långt ifrån så förledande som de kunna vara i våra väl uppvärmda nordiska sofium. Jag var derföre efter ett par tre timmar åter på benen och gick ned att värma mig vid värdinnans spisel, der en god kolbrasa underhölls. Några gäster voro redan samlade kring densamma och jag slog mig naturligtvis i språk med dem. En utländning i deras krets och i detta has var dock en alltför sällsynt företeelse för att icke väcka förundran. Jag fick bevis derpå, då jag efter en stunds förlopp hade återvändt till mitt rum och der, efter en baltoning på dörren, fick nöjet mottaga besök af min värdinna, åtföljd at en gendarm. Det var tydligen blott af höflighet som värdinnan förklarade besöket med den upplysning, att det hvarje morgon gjordes en rond på hotellen; ty jag förstod ganska väl, att antingen hon sjelf ellar någon af hennes gäster ansett sin medborgerliga pligt fordra att fästa ordningsmaktens uppmärksamhet på min person, Undersökningen af mina papper lemnade emellertid ett tillfredsställande resultat och -gendarmen aflägsnade sig. Min beröring med de Angerska myndigheterna var likväl dermed icke slutad, Efter att-ba tillbragt några timmar med att bese staden, befann jag mig på vandring en gata framåt för att uppsöka en person, till hvilken jag medförde introduktionsbref från en vän i Tours; då jag helt plötsligen hejdades af er uniformsklädd herre, som tillsporde mig om Jag var utländing och som, med anledning af mitt jakande svar, ytterligare frågade hvilken nationalitet jag tillhörde. Då 2 svarade, att jag var svensk, genmälde an med en viss försmädlig betoning: Är ni riktigt säker på att ni är svensk? Det var klart, att min interlokatör trodde sig ha fångat en froussisk spion. Som jag emellertid nu såsom alltid bar hos mig mitt pass och öfriga papper, som bestyrkte min identitet, bad jag honom hafva godheten, genom att taga kännedom om dem, sjelf förvissa sig om förhållandet. Dermed ville han likväl icke befatta sig, utan anmodade mig att följa sig. Jag samtyckte naturligtvis; men då jag värde mig om, fann jag att mitt! samtycke eller min vägran skulle varit entemligen likgiltig sak; ty mannen som tilltalat ! mig var åtföljd af några blasklädda män under gevär, förmodligen medlemmår af nationalgardet. — Då vi gåfvo oss i väg, följde dessa efter såsom eskort. Sedan vi passerat ett par gator och tillryggalagt en fem minuters väg, stannade min ledsagare utanför dörrenZå ett oarsenligt hus ochöppnade den:samma, bedjande mig stiga in. Jag följde uppmaningen och befann mig i ett corps de :garde, der några liniesoldater och en-koriporal sutto På träbänkarte kriog bordet. Sorporalen tillsades af min ledsagare att ibevaka mig, hvarpå officern aflägsnade sig. Då han öppnade dörren, såg jag utanför på gattan en stor folkhop, som girigt sökte att uppfånga en skymt af mig, hvaraf jag kunde slata, att jag på rih vandring varit eskorterad icke blott af de väpnade männen utan jemväl af en folksamling, som antaghgen hade vuxit efter hand som vi gingo vidare. Jag var således denna gång formligen arresterad. Mina vaktare betraktade mig nyfiket vågra ögonblick, hvarefter korporalen fann sig böra återtaga den sysselsättning, som blifvit afbraten genom min ankomst. Han höll på att gifva sina karlar undervisning i soldatiostraktionen med afseende å en skildtvakts rättigheter och skyldigheter, alltemellanåt afbroten. genom förtroliga frågor om ;hvad som vore attiakttaga vid vissa af reglementet icke föratsedda fall, som den ene elter andre af lärjuogarne tänkte sig såsom möjliga. Efter förloppet af några minuter äterkom mannen, som-antastat mig, och jag ahmodades följa honom. På samma gäng tillsades korporalen att eskortera mig med fyra msn. Denne ordnade med mycket vigtig min och stor beskäftighet sitt manskap så, att två man skulle gå framför mig, två bakom, hvarpå:han satte sig sjelf i tåten och Xommenderade framåt. Och så gåfvo vi oss i väg, beledsagade at den nn till säkert flera bondra personer ökade folkmassan, som hade. wunlat sig utanför vakten, och oupphörligt j, ades under vandringen genom de af talrika pro. tenerangp -hvimlande gatorna. Uepträdet antog PE för mjg en öfvervägande , komisk karakte Vv ochjig bade mycket svårt att äterhålla mitt Jöer något som jag dock. ansåg ådligt, enredan folkmassan, som naturligtvis mig såg ingentin, annat än : spionen, kunnat fion Sig retad af min munterhet och möjligen he Te tillåtit sig: några Idsamheter, min militär. eskort till trots. Vi hade, desto bättre, icke Synnerligen. lång väg att gå förr än. jag. inför 1e3. genom en den preussiske ! stor gallerport på borggården tin e2 Palatsik byggnad, i hvilken jag igenkän le prefekaren, som jag tidigare vå agen hate pas serat. Fölkmassan fick stanna utanför Och