STOCKHOLH den 29 Dec. Afven i England debatteras för närvarande försvarsfrågan med stor ifver. Man gör sig den frågan, om England är tryggt för den olycka, som nu drabbar Frankrike, och om ej, hvilka krafter det har att ställa mot en främmande invasion. Medan å ena sidan här, som på så många andra ställen, röster höjas för en fullständig reorganisation af armen i öfverensstämmelse med det preussiska systemet, och bland dessa är Times en, uppträda andra på det afgjordaste deremot, under förklaring att detta system är ett steg tillbaka och icke ett framsteg i civilisation. Detta är särskildt den åsigt, som lord Derby nyligen uttalat. Nu har senast äfven den gamle! lord Russell gifvit sitt bidrag till frågans lösning. I ett med ungdomlig värma skrifvet bref till Times uppmanar den gamle statsmannen parlament och regering att vidtaga kraftiga försvarsanstalter och genast inkalla och öfva 100,000 man milis. Hvarför, säger han der, skulle vi anse det omöjligt att fiendtliga fartyg och båtar kunna öfvergå engelska kanalen? Är det omöjligt att en flotta kan behöfvas att befria våra medborgare på Jamaica från fara, medan i Texel en expedition till Englands eröfring utrustas? Kundel vi väl skicka en del af vår arme till en bundsförvandts bjelp, medan vi ega en så liten styrka af reguliera trupper och så få tusen man stående milis... Jag jomför vår stat med Rysslands stora öfverväldigande avtokrati, eller rättare sagdt stratokrati; jag jemför vårt läge med de ansträngningar Frankrike sedan 1789 förgäfves gjort att förena ordning med frihet; jag jemför det med tillståndet i Tyskland, åt hvars nya institutioner jag Sf riktigt önskar framgång, medan jag dock tilllika hyser någon farhåga att dess frihet skall bli qväfd genom öfverflödet på konungar, furstar, adelsmän och junkrar. När jag gör dessa jemförelser, önskar jag se England gjordt oöfvervinneligt, med våra frivilligas valspråk: ?Defence, not Defiance? (försvar, ej utmaning). — Times ger i allmänhet den gamle wbhiglorden rätt, men anser dock en plan till reorganisation af den stående armen nödvändigare än en ny utskrifning. Det är ännu ej afgjordt, hvem som kommer att efterträda Bright som president i handelsbyrån. Gissningarne sväfva emellan skattkammarsekreteraren Stansfeld och presidenten i fattigvårdsbyrån Göschen. Från London skrifves den 20 dennes till Hamburger Nachrichten: De engelska tidningarna äro nu nästan utan undantag eniga i att skildra de tyska armöernas ställning i Frankrike som mycket osäker. Om man undantager Daily News, finner man här så godt som intet spår längre af de sympatier, hvilka man vid krigets början hyste för Tyskland. Tidnvingsförsäljarne, hvilka känna sin publik, hafva redan länge utropat hvarje liten fördel för de franska vapnen som en stor seger. Större tyska segrar svälja de, såvida de icke föredraga att förvandla dem till franska segrar. Det är isynnerhet furst Gortschakovs cirkulär, som framkallat denna omkastning i åsigterna; efter dess offentliggörande har det förekommit engelsmännen, som skulie de möjligen komma att lida en stor förminskning i anseende genom det nuvarande kriget, och denna desto större, ju mera Frankrike förödmjukas. Enligt en Havre-tidning har Guizot i en till provisoriska regeringen afgifven öppen skrifvelse ånyo yrkat på inkallandet af en nationalförsamling. Gambetta, som efter hvart annat besökt armåerna vid Le Mans och Bourges, har från den senare staden begifvit sig till Lyon för att inspektera den dervarande armån. En depesch från prefekten i Rhöne-departementet berättar att den 21 en för sina republikanska tänkesätt mycket känd bataljonschef vid nationalgardet från Lyons förstad Croix-Rousse blifvit af ett antal personer, som han betecknar såsom besoldade af fienden, gripen och skjuten. Exekutionen hade föregåtts af ett slags ransakning och dom. Hvilka föröfvarne af denna lynchjostice varit, kände man ännu ej, men alla anstalter hade blifvit träffade till deras upptäckande. Enligt ett bref från Paris af den 17 skulle en folkräkning der företagas, för att möjliggöra en rättvis utdelning af lifsmedlen och på samma gång få reda på de personer, som hittills undandragit sig sin värnepligt. Förläggandet af regeringssätet från Tours till Bordeaux har fört med sig ett ofantligt tilllopp af främlingar till den senare staden och i följd deraf äfven mycken villervalla. Man saknar der, skrifver en korrespondent till Indgpendanse, Gambettas kraftiga hand, som på kort tid ordnade ett dylikt kaos i Tours. Sedan provisoriska regeringens ankomst till Bordeaux hade stadens folkmängd ökats med ej mindre än 40,000 personer. Polytekniska skolan, der bland andra artilleri och geniofficerare utbildas för franska armen, skall nu öppnas i Bordeaux. Professorer och elever ha redan infunnit sig. Nyårsgåfvorna, som i Frankrike hvarje år sätta ofantliga summor i omlopp, skola denna gång, på förslag af en borgare i Toulouse, förvandlas till patriotiska gåfvor åt soldaterna, de i fält stående ej mindre än de i Tyskland fångna. Kejsardeputationen till Versailles vände redan åter den 2l:a, presidenten Simson medförande i kappsäcken Röda örnstjernan af andra klassen, hvarmed kuog Wilhelm efter den stora audiensen smyckade honom. De tyska officiösa tidningarne och de engelska tidningarnes Versailleskorrespondenser innehålla för öfrigt utförliga skildringar af högtidligheten med uppräknände af alla de furstliga personer som vid tillfället omgåfvo konun