STOCKHOLM den 25 December. Gårdagspostens tyska tidningar meddela nu in extenso det tal som konung Wilhelm förl. söndag hölli Versailles vid mottagandet af nordtyska riksdagens adressdeputation. Det är af följande lydelse: Årade herrar! Då jag här på främ nande jord. fjerran från den tyska gränsen, mottager Eter, är det mitt första behof att gifva uttryck åt min tacksamhet mot den gudomliga försyaen, hvars underbara skickelse sammanfö:t oss här i dea gam!a franska konungastaden. Gud har gifvit oss seger i ett mått som jag knappast vågade hoppas och bedja, då jag förliden sommar först tog Edert understöd i anspråk för detta tunga krig. Dotta understöd har blifvit mig till del i fullt mått, och jag tackar Eder derför i mitt namn, i härens namn, i fådernesiandets namn. De segerrika tyska härarna, i hvilkas midt I hafven uppsökt mig, funno i fäderneslandets beredvillighet till upsoffangar, i hemortsbefolkaingens trogna deltagand2 och omsorger, i folkets och härens enhällighet, sin uppmuntran i hårda strider och försatzelser. Baviljanadet af de medel, som det nordtyska förbundets regeringar änna under den nyss slutade riksdagssessionen begärde tör krigets tortsättande, har gifvit mig ett nytt bevis att nationen är fast besluten att egna sin fula kraft deråt, att de stora och smärtsamma offer, som djupt röra mitt hjerta ej mindre än Edra, ej skola vara bragta förgäfves och besluten att ej lägga ifrån sig vapnen förr än Tysklands gräns är betryggad mot framtida anvfall. Den nordtyska riksdagen, hvars helsniogar och lyckönskningar 1 öfverbringen mig, har varit kallad att ännu före sitt slut afgörande medverka till det tyska föreniogsverket. Jag är henne tacksam för den beredvillighet, hvarmed hon nästan enhälligt uttalat sitt bifall till de fördrag, som skola gifva nationens enhet ett organiskt uttryck. Riksdagen har, i likhet med de förbundaa regeringarna, sarmtyckt till dessa fördrag, i den öfvertygelsen att tyskarnas geneasamma statslit skall så mycket välsignelserikare utveckla sig som de för detsamma vaana grundvalarna blifvit af våra sydtyska förbaodsbröder efter fritt hesut och efter deras eget uppskattande af det nationella behofvet uppmätta och erbjudna. Jag hoppas stt representanterna för de stater, hvilka dessa fördrag ännu skola föreläggas, skola följa sina regeriogar på den af dem beträdda vägen. Med djup rörelse har den mig genom H. M:t konuogen af Baiern gjorda uppmaniog att återställa det gamla tyska rikets kejsarvärdighet uppfyllt mig. I, mina herrar, bringen mig å den nordtyska riksdagens vägnar den begäran att jag j skall undandraga mig den till mig stälda kolielken. J.-g mattagoer garna sonnm edra nrd uttryvckat af nard