ERIGET. Parisarmån har gjort två nya utfall, on också ej af samma betydande dimersione som de af den 30 November och 2 December, dock ganska allvarsamma. Det gäld: denna gång den norra och östra fronten. Pi den förra anfölls den 21 det preusiska gar. det i sina ställningar vid Stains och Le Bourget, belägna nordvest och öster om S:t De nis. Samtidigt gjordes utfall från fästet Rosnj och Nenilly sur Marne mot sachsarne i Sevran och Chelles på östra fronten. Här synes striden varit särdeles het. Någon genombrytning upppåddes ej på någondera fronten Måbända a:såg utfallet också endast stt oros och förstöra batterianläggningarne. Äfven torsdags gjordes ett utfall, denna dag på der sydöstra linien, der de hårdt medtegra wirtembergarne således åter fingo rycka ut i elden. På den södra fronten har general Vinoy ytterligare utvidgat den franska eldlinien genom besättande af två framskjutna poster I vestern ha general Chanzy efter sitt skick Jiga, under ouppbörliga strider verkstälda återtåg lyckats förena sig med Bretagnearmån och står nu troligen redan vid Le Mans bakom Sarthe. Att storhertigen af Mecklenburg här skall anfalla honom synes deraf sannolikt, att han dragit till sig sin venstra flygel, som på: linien Chåteau—Renault— Monnaie-—Notre Dame dO opererade mot Tours. Denna stad besattes den 23 af preussarne, troligen trupper af prins Fredrik Carls söderifrån kommande armå. Denna armwe, hvars 10:de kär redan förut blifvit detacherad för att törstärka den mecklenburgska, har nemligen, i stället för att fortsätta marschen mot Bourbaki vid öfre Loiie, äfven ställt marschen mot vester, men till venster om floden, öfver Blois, Montrichard och Loches, på Tours. Enligt de senaste underrättelserna står en betydligare tysk styrka ännu qvar utanför Havre. En insändare till Times, under hvars psevdonym A student of the ärt of war man trott sig igenkänna en af orleanska familjens -utmärktaste medlemmar, ger följande öfversigt af de krigförandes ställning för ögonblicket: M. H. För ungefär åtta dagar sedan fäste jag edra läseres uppmärksamhet på Navleon I:s åsigt om, hvilka följderna kunde ls af ett hårdnackadt försvar af Paris, ifall det vore befäst, sedan Frankrike lidit allvarsamma olyckor i ett fälttåg. ILåtom oss se till, hura mycket den stcre mästarens förutsägelser ha slagit in, ehuru Frankrike icke heller nu för krig enligt principer, som han skulle ha gillat. När jag skref, var Frankrike till ytterlighet kufvadt och tycktes befinna gig i en hopplös maktlöshet. Dess sista arc på öppna fältet hade gifvit sig vid Sedan; Rhenarmån var faktiskt förlorad; och det hade icke 50.000 raguliera soldater under vapen.