underrättelser om de förluster, vi ledo, ech de fördelar, vi tillkämpade oss, Jag vet blott, att vi äfven i dag segrat, men ånyo med svåra förloster. Jag måste nästan helt och hållet inskränka mig till hvad jag sett med egaa ögon, Kl. omkring 11 ankom jag till slagfältet, Jag tog plats vid ett kors, som bärvit upprest på en något upphöjd punkt midt i -ingårdarne. Bakom mig samt till höger och venster helt rära mig stod den Stollbergska kavalleridivisionen, hvilken upprätthäll förbindelsen mellan bairarne, centern och 17:de divisionen, den venstra flygeln. Vår , högra flygel bildades ef den 22:dra divisionen. Striden öppnades i dag på morgonen med ett anfall af fransmännen mot 22:dra divisionen. Anfallet, afslogs derigenom, att bairarne ryckte fram, hotande fiendens flank. När jag anvkom, hade striden fortgått i mer än en timme. Fiendens artilleri utvecklade stor verksamhet; det besvarades af divisionen Wittich och bairarne. Mellan kanonernas dån och de sönderspringande granaternas dofva knall hörde man stark gevärseld. Krigslyckan tycktes vackla af och an; det baierska infanteriet, öfveröst af granater, drog sig några gångerj, tillbaka, men framträngde alltid åter. Såvidt, jag kunde erfara, var Beaumont namnet på den by, om hvilken infanteriet stred, under det att det fendtliga artilleriet stod uppstäldt vid Cravant. Kl. mellan 2 och 3 utvecklade sig striden äfven på venstra flygeln. Det mecklenburgska artilleriet besköt Messas, som låg omkring 500 steg framför mig. Härefter gick det 7ö:te regementet mot byn och tog efter att kort, men häftigt motstånd: 76:te och Akde regementena avancerade på landsvägen möt Beaugency. KI. mellan 3 och 4 pef fienden vika på sin venstra flygel, och ju längre dagen framskred, desto mera påskyndade han sitt återtåg. Redan innan mörkret hade satt en gräns för mina iakttagelser, såg jag de våra avancera på alla punkter. Genom Messas, som stod i brand och der jag helsade de tappre hanseaterne, återvände Jag till stora landsvägen; här fick jag veta, att Beaugency eller åtminstone dess förstad blifvit besatt af de mecklenburgska grenadiererna och jägarne, men att högqverteret ännu var qvar i Meung. På vägen hit mötte je en trupp fångar, omkring 80 man, eom eskorterades af bremare. En af fåpgarne berättade för mig, att han i går för första gången var i elden, ty han hade med sin kår först för två dagar sedan ankommit från Tonlonse. Enligt samme soldats af hans kamrater bekräftade uppgift stod2? idag tre franska armekärer emot 0ss., Bombarderingsfrågan. Meviogarne äro ännu mycket delade, huruvida man i det preussiska högqvarteret utanför Paris skall beslata sig för en beskjutning af staden. Visst är att ännu den 12 December de stora belägringspjeserna 1:go da samlade i en artilleripark vid Villa oublay på södra fronten. I ett meddelande af den 10 December till Weser Zeitung från Versailles uttalas något tvifvel om verksamheten af ett bombardement från de nuvarande positionerna. Det beter der nemligen: Af generalinspektionen öfver artilleriet vidtagas de mest omfattande förberedelser till ett eventuelt bombardement af Paris. Frågan om, huruvida det skulle vara möjligt att redan från våra puvarande positioner beskjuta det inre af Paris, diskuteras öfverallt mycket l:fligt. Meningarne derom äro delade; dock tyckes man inom artilleriet hysa den åsigten, att man skall konna komma åt det inre sf Paris från positionerva vid fästena Ivry, Vanves och Montrouge. Parisarnes pynykonstruersde bakladdningsartilleri når mycket långt. Under det granaterna för kort tid sedan träffade på ett afstånd af 6 till 7000 steg, beräknas skottvidden af det parisiska artilleriet nu ända till 10,0C0 steg. Fransmännen skjutna nästan oafbrutet på våra soldater, bland hvilka dock märkvärid nog endast mycket få blifva träffade. Till elden från fästena och geväreelden kommer pu också elden från de på Seinen liggande kanonbå:arne, hvilkas artilleri är af svåraste kaliber. Emeden dessa fartyg äro grönmålade, hafva våra trupper gifvit dem öknamnet grodor. Grefve Nostiz, vår senaste parlamentär, berättar, att general Trochu låtit nästan alla trupperna rycka ut ur Paris och att de bivaakera utanför portarne. Med det pu: började snövädret har det åter blifvit temligen kallt. De nya Kruppeka luftballongskanonerna skola kunna skjuta till en höjd at 13,000 fot och dessutom mycket lätt kuona riktas.. Om ett förestående bombardement af Paris uttalar sig Daily Telegraphs korrespondent på följande mera bestämda sätt: Det kan icke råda något tvifvel om, att såvida icke parisarne genom händelserna vid Loire kommit till insigt om, huru hopplöst hvarje ytterligare motstånd är, skall man från tysk sida skrida till det så länge uppskjutna, grymma arbetet att bombardera Pais. Jag kan nu utan indiskretion säga, att i detta ögonblick kunna de redan armerade tyska batteriernas sprängprojektiler kastas midt in i Paris — att man lika väl kan sigta å Notre Dame som i sin tid på Strasbourgs äoster. Efter allt hvad jag hört skall bombarderrentet sannolikt börja den 19 d:s. Åfven Times korrespondent i högqvarteret i Versailles, W. Russell, diskuterar ånyo frågan om ett bombardement, men i er riktning som icke motsvarar dei Tyskland närda förväntnibgarne. Han skrifver till Times åen 14 dennes: Det tyckes plötsligen ha ioträdt ett fullständigt omslag i de tyska generalernas åsigter i fråga om Paris beskjatande. Det är parisarne, som önska ett bombardement (?); tyskarne deremot föredraga att hålla hufvudstaden cernerad i 6 månader eller ännu längre, om så behöfves. . Sålunda tyckas utsvältningswetodens försvarare ha segrat öfver bombardementets. För öfrigt meddelar Indgpendance Belge nya ballongbref; enligt hvilka aris ännu är rikligen försedt med alla förnödenheter så när som på kött och olja. Garibaldianerna. När general Werders trupper efter sitt fruktlösa angrepp på Garibaldis position vid Autun den 2 dennes återtågade till Dijon, råkade de ut för ett af Garibaldi anlagdt LI LL us LUP ÅA ar hadiok milhltär