karen Voget skrifver den 3 dennes om striden vid Bazoches les Hautes: Denna strid var jemförelsevis blodigare än striden vid Wörtb, och republikens soldater slogos också mycket bättre än kejsardömets, men förlorade icke desto mindre man och 16 kanoner. Deras dödas antal är äfven stort. Ännu i dag ligga mer mer än 200 lik 2 slagfältet: Förlusterna på tyska sidan i döda och sårade äro likaledes betydliga. Utom bairarne led isynnerhet den division, som stred vid Lumeau och Poupri. Ur ställningen vid Loigny drefvos fransmännen kl. half 6 på aftonen, då de af den mecklenburgska brigaden, 89:de och 90:de regementena deri inbegripna, tvungos till återtåg från kyrkogården, som de synnerligen hårdnackadt försvarat. Depna dag började med Artenays besättande med 9:de armekåren. Derefter uppstod en häftig artilleristrid tätt indvid Creuzy och Bucy le Roi, hvilken på eftermiddagen sträckte sig till en terräng af minst två mil. Äfven i dag ha fransmännen hållit stånd väl. Deras granater gjorde väl ringa skada. men deras chassepotsgevär hade en förhärjande, verkan. Det fiendtliij infanteriets anfall på våra batterier blefvo väl tillbakaslagna, men flere artillerister beto i gräset för de väl riktade och långt gående kulorna. Mot aftonen företogs återtåg al fienden på hela linien. Öfveralt förföljde honom vårt artilleri, och slutligen grepo äfven de från sydost kommande 10:de och 3:dje armekårerna in i drabbningen. Infanteriet var, för såvidt jag sett, föga engageradt. Det 75:te regementets 3:dje bataljon tog den en mil härifrån liggande byn Donzy och bibehöll den, understödd af artilleri, mot förnyade anfall af marininfanteriet. Den 22 divisionen tog Chevilly, som ligger vid stora landsvägen till Orieans, 2, mil från nämnda stad. Man hoppas allmänt, att Orleans i morgon åter skall vara i våra händer. Om den under Loireararmens sista strider så bekante amiral Jaurguiberry innehåller tidningen le Frangais följande notiser: sÖfverbefälhafvaren för den division, sow nyligen genom en seger invigt Loirearmeas framryckande, är en af våra utmärktaste sjöofficerare: Såsom fregattkapten utmärkte han sig under Krimkriget. Vid elotet ef detta fällttåg utnämnd till linieskeppskapten, erhöll han befälet öfver våra stridskrafter i Kochin Kioa. När kriget mot Kina utbröt, ställdes marininfanteriet under honom. Med 600 man af detta vapen tog han fästena i Taku och var den förste som ankom till sommarpalatset i Peking hvilzet han respekterade. Endast på general Montaubans uttryckliga order lät han sina trupper intränga i rammen, der så mänga skatter vo:o hole. P Vid sin återkomst till Europa blef han utnämnd till guvernör i Senegal. Kejsardömet hade låtit de mest skriande missbruk inrota sig i förvaltniogen af denna koloni. Då Jaureguiberry sökte afhjelpa dessa, gjorde han till sina fiender dem som kommo i kollision med hans reformerande åtgärder. Han måste taga afsked och mottog åter befälet på ett krigsskepp med titel af konteramiral. På denna plats var det republiken fann honom redo att svara på den första uppfordran, hon ställde till honom, och man vet hura värdig han visat sig detta bevis på förtroende. De sow känna hans i hög grad redliga, lojala och ridderliga karakter, hans lugna mod och hans fasta förstånd, ha icke förvånats deröfver. Jaureguiberry är författare till flere högt ansedda populärt vetenskapliga arbeten. Den qvantitet krut, som bortsköts af fransmännen den heta bataljdagen den 2 dennes utanför Paris, säges ha uppgått till icke mindre än 100,000 kilogrammes. Man har beräknat, att i medeltal 250 kanonskott afskötos i minuten. Eogelsmannen Richard Wallace, den oerhördt rike arftagaren af Hertford, har nyligen gifvit Paris en gåfva af 200,000 francs till bränsle åt befolkningen i Paris. Han har förat skänkt 300,000 francs till en ambulans. Numera bestås ingen gas åt handelsbodarne i Paris, och passagerna äro försänkta i mörker, men hvarje köpman improviserar gin lyshållning efter egen metod, och denna olikhet i belysningen sägesskola göra en ganska egen sffekt. En brefdufva ankom den 30 November till Paris, midt under striden, med officiella deher och 250 enskilda telegrammer. Journal des Debats meddelar följande ställe i ett oafslutadt bref, som man funnit hos en död preussisk soldat: Vi börja tröttna upp och utmattas, och Trochu har uppfunnit nya kulsprutor och bepansrade lokomotiver, som tyckas vara mycket farliga. Det är hög tid att komma in i Paris, ty armen lider och är förtviflad öfver att se sig nalkas julen utan att nalkas Tyskland. Lyckligtvis har Paris brist på lifsmedel, det har sådana blott för 10 dagar och måste gifva sig. Eljest... Lycgerna och colldgerna i Paris erbjuda i detta ögonblick en ovanlig anblick. Mellan två nationalgardister hålla professorerna sina föreläsvingar, klädde i nationalgardets uni form i stället för den klassiska togan. Un derlärarne, hvilka till största delen utgjordes af studerande som höllo på att afsluta sina studier i medicin eller juridik, ha måst utbyta sitt arbete mot tjensten i mobilgardet; också finns icke en enda helpensionär qvar. Sofrummen och matsalarne äro upptagna af mpierer från provinserna eller af ambuanser för sårade. Eleverna i de högre klasserna öfva sig i gevärsexercis och marscher.