Article Image
AA SANS OPperätloner rörtj sig. På limen Orleans-Tours har Chanzy utkämpat sina hårdnackade strider mot storhertigen af Mecklenburg, på sidan Orleans-Nevers framrycker rins Fredrik Carl mot den sannolikt under ourbaki stående högra flygeln af Loire-armån och hade bär senast vi hörde något ifrån honom hunnit Briare, medan den 6:e kavalleridivisionen, som från Orleans i ilmarsch förföljde den öfver Salbris återtågande centern under Pallieres, ej blott uppnått Vierzon, utan äfven, enligt ett telegram från Bordeanx af i går, besatt hela Cherlinien från denna jernvägsknut till Montrichard, tydligen i afsigt att från Tours afskära Chanzy och omöjliggöra en förening mellan honom och de båda öfriga delarna af Loire-armån. Om de fyra dagars striderna vid Meung och Beaugency skrifver Schlesische Zeitungs militärförfattare: De nämnda orterna beteckna ett slagfält af mer än en mils utsträckning på bredden. Det synes här kommit till häftiga strider om enståka starka positioner, isypnerhet byar. Redan den 8 December karakteriserar sig fiendens ställning som en flankställning, det vill säga ban söker hindra våra truppers anmarsch mot Blois och Tours mindre genom en direkt spärrning af den dit förande vägen än fastmer derigenom att han utvecklade sina krafter norr om denna väg och derigenom tvang de våra att anfalla dem för att ej under vidare framryckande bli tagen i flanken och ryggen. Härutaf förklaras äfven hvarför Beaugency ej kunde tagas af de våra innan det norr derifrån och närmare Orleans belägna Messas blifvit taget. Fiendens hufvudställrivg, skogen vid Marchenoir, ligger mer än 2 mil vestnordvest från Beaugency. De våra måste således för att anfalla lemna stora vägen och genom en högersvängniog ändra sin front. Storhertigens trupper ba under de tre blodiga dagarna den 7:e, 83:e och 9I:e, som endast genom två be-l svärliga dagsmarscher skiljas från de tre dagaroas heta ansträngningar vid Orlesns, gjort utomordentliga tjenster. tet ögonblick ett uppvisa då de våra hotades af en sådan fara som här vid Beaugency. Hela kriget harinEnligt en depesch till Miiochen var detj endast 17:e och 22:a divisionerna som stridde sista dagen vid Beaugency. Den första baierska kåren, som hittills opererat tillsammans med dessa, hade då vändt om till Orleans för att der återintaga sina gamla cantonnementer. Af Fredrik Carls arme operera 3:e och 10:e kårerna mot Nevers och Bourges. Den 9:e bar deremot blifvit detacherad för att förstärka storhertigen af Mecklenburg och framrycker på venstra Loirestranden. Enligt senaste underrättelser är franska armån för pärvarande på följande sätt formerad. Efter Sedan och Metz förfogade Frankrike endast öfver tre kårer, som voro i stånd att göra motstånd, den 13:e, 14:e och 15:e. De båda första äro inneslutna i Paris, den 15:e bildade stammen för organisationen af Loire-armen. Här nppstodo efter hvarandra och stannade vid Loirearmen den 16:e, 18:e och 20:e kåren; den 17 och 19 uppsattes i vestern. Som den 17 betecknades de i Normandie under general Fierek organiserade trupperna, som den 19 den i lägret vid Conlies utanför Le Mans liggande Bretagaearmen. Den 20, nu vid Loirearmen, är densamma som förut under Cambriels stod vid Resancon. Den 22 kåren utgöres af nordarmön. Hvilken och hvar den 21 är, ha vi oss deremst ej bekant. På krigsteatern i norr koncentreras hufvodiatresset på Häåvre, mot hvilken stad Manteaffel med första armån anrycker. Alla uppgifter vitna om att staden ämnar göra ett beslutsamt motstånd. Till Daily News skrifves den 7 derifrån, att undsättning från flera båll dit anländt. — Från Rouen hade i ilmarsch 20,000 man mobilgarde ditkommit och från Cherbourg 2 örlogsskepp med 1200 marinsoldater. Från Brest väntades 10,000 man mobilgarden. Inoalles torde 50,000 man der nu vara samlade. Det tyska avantgardet stod den 7 i Yvetot, ungefär midt emellan Rouen och Håvre. Befälet i Håvre föyes af general Briant. Nordarmöo, som efter nederlsget vid Amiers åter hunnit hemta sig och nu står under ledning af en tapper och erfaren anförare general Faidherbe, har emellertid gjort en diversion, som på tyskarnes operationer i Normandie ej torde bli utan inflytande. Han rycker nemligen i ilmarscher söder ut i riktningen mot Chålons. Fästniogen La Före, hvars återtagande oriktigt berättades i förgår, har han lemnat på sidan om sig, Samtidigt ingår onderrättelse att de länge belägrade Pfalzbourg och Montmedy kapitulerat. Deremot är Dieppe åter utrymdt af preussarne. På Rouen har Manteuffel lagt en krigsskatt af 15 millioner francs. Preussarne fortsätta med stor energi Belforts belägriog, men fästningen försvarar sig med yttersta hårdnaekenhet. Utfallen från Paris. Vi ega nu om dessa general Trochus egna berättelser i följande rapporter: Guvernören till regeringen. Mellan Brie-sur-Marne och Champigny den 30 November kl. 3 e. m. Högra flygeln har försvarat de ställningar den i går på så lysande sätt eröfrat. I början vek besättningen litet tillbaka, men derefter höll den med fasthet stånd, och fienden, hvars förlust är betydlig, nödgades retirera bakom höjderna. Situationen är gvd. — Artilleriet, som fördes af general Frebault, stred ypperligt. Om man för en månad sedan hade sagt, att i Paris skulle bilda sig en bär, som var i stånd att verkställa en svår öfvergång af en flod i fiendens åsyn och fördrifva den preussiska hären, som hade lägrat sig på höjderna, skulle ingen ha trott det. General Duecret var beundransvärd, och jag kan ej säga för mycket till hans berömmelse. Divisionen Susbielle, som opexerade utanför och på sidan af den allmänna ak: tionen, hade med stor bravowr tagit positionen vid Montmesly, men den kunde icke bälla sig qvar der emot öfverlägsna stridskrafter, utan retirerade till Creteil; dock var dess diversion mycket nyttig. Jag tilibringar natten på valplatsen; striden fortsättes i morgon. General Trochu. Guvernören till general Schmits i Louvrs. Rosny kl. 7,42 på aftonen. Dagen har slutats bra. Sedan en af general I 9 MöD I hl kr 00 nYW mm Bo knkta MM kH tr mv Nr R—— i 1 .OR RO RANN KAJ jr DD 4 EV TÅ RAD ES KKR DV kr L FR OD KK RR Jä DO OA KE DB OA t k Ex6as divisioner gått öfver Marne, skreds ånyo g till anfall, och Vi tillbrioga natten i positionerna. ie Fienden förlorade ? kanoner och lemnade sina sårade och döda på platsefi. Vice amiralen hefälhafvaren ; St Denis till

16 december 1870, sida 3

Thumbnail