Bazaine om Metz. Den länge bebådade försvarsskriften af Ba I zaine skall nu vara i antågande. Neue Frei Presse har blifvit satt i tillfälle att på ör hand meddela en resumå af dess innehål som om vi få sluta deraf ej synas lägga någr: I nya fakta och synpunkter till de redan kända Vi meddela här ett sammandrag af hufvud punkterna i skriften: Underrättelsen om händelserna i Paris den September hade anländt till Metz genom en fånge som undkommit från Ars. Genast derefter — de: 16 September — meddelade marskalken detta å armn genom en dagorder, hvari han förklarade att armöns militäriska förpligtelser mot fädernes iandet blefvo desamma som förut. Flera gånge försökte Bazaine att sätta sig i förbindelse met den republikanska regeringen och afsände i tr särskilda afskrifter en depesch, hvari han framhöjl nödvändigheten af att erhålla instruktioner oc underrättelser samt uppgaf, att han den 31 Augu sti och den 1 September förgäfves sökt slå sij igenom. Depescherna förblefvo dock utan svar och ingen af de utskickade återkom. Endast ge nom tidningar, som anträffades hos fångna fiender och af parlamentärer erhöllos underrättelser on tillståndet annorstädes i Frankrike. Bazaine lät utom genom större utfall, ständigt oroa fiender genom anfall på förposterna, för att tvinga honon att qvarhålla stora truppmassor utanför Metz och fördröja bufvudstadens cernering samt för att be reda tid tillnationalförsvaretsordnande. Efter der 14 Augusti stego Rhein-armåöns förluster i döda sårade och saknade till 25 generaler, 2099 office. rare samt 40,399 underofficerare och soldater Sjuka funnos i stort antal, och man kunde frukta för en farsot. Den dagliga rationen af bröd måste nedsättas från 500 till 300 och vidare till 250 grammer, kvilket enligt armåns generalläkares ut8280 ver den yttersta gränsen. Hästarne, af hvilka 50 hvarje dag användes till föda för stadens in vånare, K go endast löf och trädbark samt dukade Å ära öj f snart under. Bezaine ssmtidi , skref haa ett förtroligt bref till kårcheferna, han uppmanade dem att rådpläga med sina divisionsgeneraler och derefter inom 48 timmar till honom skrifidigen inkomma med sina åsigter om armåns ställving och de åtgärder, som borde vidtagas. Samma dag, som detta bref skrefs, — den 7 Oktober — läste man i Journal officiel en af samtliga. mediemmarne af nationalförsvarsregeringen uadertecknad förklaring, hvari det hette: Bazaines ställning är fortfarande utmärkt, Den 10 Oktober hölls ett krigsråd, hvari det beslutet enhälligt fattades att sinda general Boyer till preussiska högqvarteret i Verseilles för att skaffa underrättelser om Frankrikes verkliga läge, om de vilkor, som kunde utverkas för Rhein-armen, och om preussarnes åsigter om freden. I detta krigsråd fäste Bazaine uppmärksamheten på, att sammanhopningen af 19,000 sårade och bristen på läkemedel, sängar, sjukhuslokaler och läkare medförde fara för helsotillståndet inom staden och fästningen. Tyfus, koppor, dysenteri etc. började redan visa sig i hospitalen och stadep. Sedan margkalken vidare riktat några frågor till kårcheferna, hvarpå dessa afgifvit enhälliga svar; fattades följande beslut: . 1) Att så länge som möjligt härda ut under Metz urar; 2) Att icke företaga några operationer i den omgifvande trakten, emedan framgången deraf vore mer än tvifvelaktig; 3) Att underbandlingar med fienden skulle öppnas inom de nästa 48 timmarne för att afsluta en ärofull och för al:a antalig militärkonvention; 4) Att man, i den händelsen fienden pålade oss sådana vilkor, som vore oförenliga med den militära pligtkänslan och vår ära, måste försöka bana sig en väg med vapen i hand. Det protokoll, som fördes vid detta tillfälle, undertecknades af: marskalk Canrobert (chef för 6:te kåren), general Frossard (chef för 2:dra kären), marskalk Le Boeuf (chef för 3:dje kåren). general Ladmirault (chef för 4:de kåren), general Desvaux (t. f. chef för kejserliga gardet), several Soleille (chef för armåns artilleri), general Coffinidres de Nordeck (kommendant i Metz), intendenten en chef för armn Le Brun och marskalk Bazaine, Rheinarmens öfverbefälbafvare. Bazaines skrift redogör derefter utförligt för de af general Boyer i Versailles förda underhandlingarne och för dem, hvilka sedermera bragtes till stånd mellan general Changarnier och prins Fredrik Carl; slutligen afhandlas tillståndet i Metz och kapitulationen sjelf. BSkrifien slutar med följande ord: Detta är den korta och sannfärdiga redogörelsen för Rhein-armåns ledning. Jag hoppas, att historien skall låta den (armen) vederfaras rättvisa, och att den allmänna meningens stäma skall säga, att den gjort sig väl förtjent om iderneslandet. Havre, Emot hvilken general Mantevffel iu opererar, har omkring 70,000 invånare ch är näst Marseille Frankrikes vigtigastei jöstad; mot sjösidan är den starkt betästad, nen försvarsanläggningarne mot landsidan ha ill sista tiden varit obetydliga; nu lär man lock utvidgat och förbättrat dessa. Den nre bamnen i Havre anses såsom ett mäterverk af vattenbyggnadskonst; den rymner öfver 500 skepp och är af betydligt ljup. En stor arsenal, ansenliga fabriker och limän rikedom göra staden till ett lockande öremål för de fiendtliga operationerna, så nycket mer, som tyskarne genom stadens esittning vore i stånd att förse sig med proiant från England. Tualloch hamninkomterna i Havre stiga månatligen till omring 2 millioner francs. Engelska tidningen Sun meddelar följande nderrättelse från Havre af den 5 dennes: Vi erfara, att tyskarne under sin marsch från touen mot Havre kommit på ungefär 11 kilomtres afständ från Yvetot. Två flytande batterier, )piniåtre och Foudroyante väntas till vår hamn. urrondissementets befolkning har bragt alla sina ifsmedel inom befästningarne, gcedan det, som ej cunnat ditföras, blifvit förstördt. Följande prolamation har blifvit uppslagen i staden: Till Iavres invånare. Fienden har genom en snabb narsch uppnått Rouen. Havre, mer än någonsin otadt, men på förband beredt, har beslutit sig ör ett energiskt försvar. Då faran närmar sig, ppellera vi på nytt till befolkningens patriotism. Ilon bör offra allt för att tillbakakasta fienden och evara vår rika stad från plundring och förödmjuelse. Understödda af hennes kraftfulla ansträngingar svara vi för Havreg räddning. Lefve den nda och omedelbara republiken! Undertecknadt: commendanten, underprefekten och mairen. Havre len 5 December. oa Från Lille berättas, att staden är uppyld af beväpnade skaror af matroser, linierupper, mobilgardister och mobiliseradt naionalgarde. Alla kaserner och privatboninar äro fullproppade. I lägret utanför Helault vid S:t Omer skoisa likaledes många