j Den 2 Deoember. Vi visste i dag på morgonen att ett afgörande Islag skulle ega rum. De förtviflade utfallen frår Paris, Loirearmåns djerfva demonstrationer oct den skarpa rekognosceringen i går mot 1 baier ska kåren gjorde det nödvändigt att på vår side påskynda ett afgörande. Divisionerna erhöllo så ledes, sedan den baierska omkring Orgeres kon centrerade hären mot den fiendtliga öfvermakter förgäfves uppställt två brigader och derjemte äfver en reservbrigad, order att bereda sig till strid Det hette, att prins Fredrik Carl på samma gång ekulle ingripa i striden och den till sin betydel se måhända något underskattade Loirearmån ge nom flankanfallet kastas tillbaka. På vår venstra flygel stod sålunda den 22 divi Isionep, i vår center den 17:e divisionen och på högra flygeln den 4:de kavalleridivisionen och den baierska kåren, som visserligen redan i går blifvit betydligt försvagad. Befälhafvaren för Loirearmån.bade lyckats i en sak som för honom framförallt var nödvändig. Han hade sökt uttrötta storhertigens af Mecklenburg armafdelning genom de vestra truppernas demonstrationer och isynnerhet nödgat bairarne till ändlösa marscher. 75:te och 76:te regementena hade, såsom jag redan flere gånger omnämnt, marscherat omkring i en stor båge och slutligen återvändt till samma punkt som franska sydarmån sedan den 9 November icke uppgilvit. Det kan antagas att general Aurelles efter sistnämnde dag endast af den orsaken icke marscherade mot Paris, att han ville vinna tidatt gifva sin arm en fullständig taktisk utbildning och således, i riktig kännedom om sina trupper och sin uppgift undvika hvarje öfverilning för att först då han var fullständigt elagfärdig gripa till den offensiv som just för att kunna undsätta hufvudstaden måste vara hans uppgift. De trupper, som i dag på vår sida deltogo i striden, voro dels sådana som ännu föga varit i elden, såsom den 3:e armåkåren, dels sådana som redan voro starkt medtagna genom strider, strapaser och svår väderlek, såsom den 1:a baierska kåren. De hade ett tungt, mycket tungt arbete mot en till antalet uppenbart öfverlägsen fiende. Dubbelt ärorik var denna dag för den 13:de kåren, som denna dag erhöll sitt egentliga blodsdop. Striden rasade från kl. 8 på morgonen på vår högra flygel vid Orgåres och Loigay, i centern vid Lumeau och på venstra flygeln vid Artenay, der fienden haft god tid att logera sig inom starka förskansningar. Striden räckte ungefär två timmar. På hela linien var endast en eld, isynnerhet i början på den baierska sidan, der drabbningen återställdes genom den 17:e divisionen, då vår högra flygel, den baierska kåren, flere gånger biifvit tillbakaträngd af fienden. Fienden utvecklade en mördande granatoch kartescheld; kulsprutorna arbetade i hela timmar och afstannade sedan, hvarvid vi blifvit vanda i alla strider under detta fälttåg. Msm tyckte sig återförd till de första stridsdagarne och kämpade ifrigt om segerpriset. Att döma efter mitt intryck torde knap-. past någon dag under detta krig varit värre än jenna. På högra centern bakom köpingen Bazochesles Hautes uppsteg en jättelik eldpelare och venster om densamma en annan. Staben skulle framtränga öfver Bazoches, och på denna sida vid 17:e divisionen rasade striden hetast. Fienden tillbakastades här. Efter kl. 3, då redan från fem byar och gårdar lågan slog upp mot himmelen, aflägsnade sig artiilerieiden alltmera, men blef deremot så mycket häftigare på vår venstra flygel vid Artenay. Der räckte skjatandet till inemot kl. 7 och tilltog ånyo i häftighet. Jag befarar att ianseende till fiendens fruktansvärda position drabbningen der icke blef alldeles afgjord. Äfven på vår hö.ra flygel lägrade sig fienden på knappast en mils afstånd, och allt gifver anledning att vänta att i morgon striden skall börja igen med dagsljuset. Utan ett bestämdt afgörande skall den icke blifva afbruten. Vära förluster äro betydliga. Hvilken obeskriflig bild gåfvo icke dessa kolonner som sent in på aftonen i månskenet rörde sig på vägarne, de oräkneliga bivuakeldarne, den eldcirkel af brinnande byar, som omslöt det vidsträckta slagfältet! Framför slottet Goory uppstälde sig en lång, mörk kolonn — 1150 franska fångar (bland dem en icke sårad general) af alla vapen, men som jag i mörkret och villervallan icke kunde skilja. Prins Fredrik Carl lät, Gud vare lofvad, ännu på aftonen underrätta storhertigen att han kommit hit. På högra flygeln togos sju kanoner. Den 3 December. I dag hörde vi redån före kl: 8 på morgonen åter kanonernas åska. Den nionde armekåren, hvilkens medverkan vi redan i går väntat. hade från Pithiviers margcherat till Chaussy för att ansluta sig till 22:a divisionen och gick derifrån till Artenay, som försvarades genom artillerield, men redan på förmiddagen omkring kl. 11 togs af 11:e regementets första bataljon. Då jag kl. 3 e. m. inträffade i Artenay, rasade artilleristriden ännu i riktningen af Neuville och framför mig omkring den vid stora vägskilnaden belägna köpingen Bucy le Roi. Regementena 11, 85 och 25 voro i elden. En stor mängd sårade fördes ur striden. De fiendtliga granaterna slogo med förvånande precision isynnerhet ned i gårdarne. Allt hitintills bade på denna punkt få framsteg gjorts på vår sida, Fienden försvarade sig med den största hårdnackenhet. Man hade redan skickat bort en: trupp af 150 fångar och förde åter 75 sådana till torget — zuaver, infanterister af de mest skilda regementsnummer och mobilgardister. nästan alla af bättre hållning än de hittills tagna fångarne; mobilgardisterna voro till en del beväpnade med eleganta amerikanska revolvers. Jag öfvertygade mig alltmera, att denna Loirearmt under en duglig general skulle kunna uträtta mycket. Redan gårdagens strid utkämpades på många ställen med bajonetten, och mecklenbursarne såväl som hanseaterna ha äfven bestått profvet, ehuru fransmännen alltid berömt sig af att vara mästare i striden med blanka vapen. Nästan ulla fångar af Loirearmån berätta oss gerna, att lenna räknar 200,000 man. Måhända har man sagt dem detta och för dem var det ett behof att ro det. Det är äfven möjligt att denna armå emte vestarmån verkligen stiger till 150 å 200,000 1, oberäknadt alla frivillige och partigängare. Säcert är, att Loirearmån ionehåller många elemener af de bättre samhällsklasserna. Det är en påaglig skilnad mellan det lösliga friköpningssystenet och denna sydarmås organisation som närnar sig vårt landtvärn. De hafva alla mycket fvat sig i skjutning. Utfallen från Paris. .Om utfallet den 29, som började de bloliga striderna omkring Paris, hear Trochus stabschef, general Schmitz, afgifvit samma lag på aftonen följande rapport: Denna morgon hafva i daggryningen två anfall under befäl af general Vinoy blifvit företagna mot sare-aux-Bouefs och YIHay; det första, under contre-amiral Pothuan, har fullständigt lyckats. ställningen togs af 106:te och 116:de nationalgarlesbataljonerna och maringoldater. Den öfverrakade fienden drog sig i oordning tillbaka och varlemnade i våra händer några fångar, hvåriland en officer. Åt YHay till avgrep öfverste Valtrin, som förde befälet öfver en brigad af diaanan Mandhar hun mad 100-da anh 110-da 13