ma al sextuotusen riksdaler mea groda, Men utan inventarier. OSRENRSENONEN Tidningsöfversigt. Östgötha Correspondenterg redaktör hr C. F. Ridderstad har utfärdat en vältalig och varmhjertad uppmaning till ett folkmöte rörande försvarsfrågan, hvilket skall hållas på hoteliet i Linköping den 27 nästkommande Januari. Jönköpings Tidafng yttrar med anledning af de senaste motgångarne för de franska vapnen: Det är en högst märkelig företeelse, att medan Frankrikes vänner i allmänhet, åtminstone så långt vår erfarenhet räcker, efter hvarje större motgång uppgifva hoppet och bjertans beskedligt, men också hjertaus klenmodigt framsucka sitt: Arma Frankrike, nu är allt förbi!s — så låta deremot fransmännen sjelfva modet aldrig falla: hvarje ny motgång sporrar dem blott till nya ansträngningar, och det är denna bergtasta tro, denna sublima förtröstan till rättvisans slutliga seger, som gör dem, äfven besegrade, oöivervinneliga. Det är sannt och träffande, hvad vi någonstädes sett anmärkt, att medan kejsardömet halkade omkull på sitt slippriga laissez-aller ! så bär republiken högt sin fana med det ungdomligt förtröstanstulla ga ira! Vi slata icke förrän vi nått vårt måll, Europa häpnar och beundrar, men tyckes vara för släppt för att kunna tillegna sig det demoraliserade, Frankrikes orubbliga förtröstan. Det vet och känner djapt, att Frankrike nu kämpar icke blott tör. sin egen rättvisa saäk, utan äfven för andra nationers frihet och sjelfbestämningsrätt, men det saknar mod icke blott att stödja den dignatide kämpen, utan till och med att förtrösta på den högre kraft som uppehåller honom. sEtt hafver jag emot dig: du är hvarken kall eller varm, utan ljunr Detta är icke första gången som det vanslägtade, Fråtikrike är kalladt att pånyttföda det sedliga och bildade Europa, och detta gamma Europa har icke ens så mycket att skänka det tillbaka, som — för att äncn en gång låna Shakspeares kraftiga språk — de uppmuntrande orden s I På er jag litar, ty I ären krigsmän Med mod och klokhet; vett och frihetssinne Och tro som aldrig svek. Saällvosteag ytterst försigtige och moderate B. C. yttrar med afseende på den götetorgaka Handelstidningens uppträdande i en fransk-tyska stridsfrågan: Den svenska tidningspressen är med fål updantab-eostämmig i sympatier för Frankrike, somliga mer hetsigt, andra åter mera moderat. Den som lifligast förer ej blott klands utah preossiska systemets talan, ! är Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning. . Man är skyldig att akta hvarje ärlig ötver-. tygelse; dock synes det att dena ärade tidningens. författare kämpa mera med känslans liflighet än med: bevisningens kraft,l. och strida mera med träsvärdet än med det. dräpsnde vapnet. Någon yttrade om Hart-l; mansdorff, att han var mera rojalist än ko-l nudgen sjelf, och man kan också säga om : H. T. att han är mera preussisk än sjelfva Bismarck, ty göres den ringaste anmärkning ! mot Preussen, det må vara i verldstidningen Times eller i det minsta bladet i en afläg-l. zen småstad, så träder han upp och käm-l par som en medeltidsriddare och ofta blir! det något småroligt i detsamma. Han ärl! en både trogen och trägen väktare på sina j murar, men ingenting försvagar hvarkon if-; vern eiler kouraget. f Längre fram i denna uppsats yttrar samme l: författare: Frankrike har förlorat hela sin armå, sina vapen, sin öfriga materiel, sina marskalkar och generaler och allt sitt befäl, och ändock resa sig nya armeer, med nya vapen. Mängen soldat som kommit i fångenskap och der kunde tillbringa ett lugot hf, har flyktat för att färdas långa vägar genom faror och försakelser, blott för att komma tillbaka till sitt kära Frankrike igen och ställa sig ånyo i de nybildade lederna, lifvad at önskan att få segra eller dö för sitt fädernesland. Ett folk, besjäladt af en sådan patriotism, är äfven i sin olycka en stor nation. Så slogos finnarne för sitt lilla land, och Polens söner för sitt — de blefto båda kufvade, men deras stridsära sKall aldrig utplånas ur historiens tideböcker. Och för Frankrike sjeltt, hvilka blad af ära finnas ej i dess historia, och hvilka nya lika ärofalla skrifvas icke nu hvarje dag: Kan nåon undra öfver att man för ett sådant folk lt yser sympatier, utan att man derför vill! försvaga värdet af dess motståndares i öfrigt stora egenskaper.o ; Göteborgs Handelsoch Sjöfsrts-Tidning för i lördags innehåller en längre särdeles in-? tressant biografi öfver den nyligen aflidne. riksdagsmannen, agronomen och religiösa if-i rtaren Olof Hedengren på Riseberga. Man er-s 4 t 1 f NR RNE far häraf bland annat, att Hedengren i yngre åren varit artilleriofficer och genomgått Mariebergskursen såsom kamrat med J.A. Gripenstedt. Flere utdrag ur bref från den aflidne äro af det allrastörsta intresse. Vibeet ak TE AR RT a