Article Image
I Eogland har i dessa dagar pågått enpå valagitation at alldeles eget slag. Man ärPåe der van vid parlamentsvalens strider, vid s kampanjen som töregår tillsättandet at de!s högte kommunala förtroendeposterna, mayoltid rens och aldermenneus, men om någon syn-ko nerlig ifver att få plats i en skolkomite har Sö! man ännu derifrån ej hört talas. Det är!CC likväl om sådana platser man ru täflat i en Fr valkampanj, som, att döma af de engelska!en tidningarnas berättelser, i liflighet och energi!ge: ej gifvit de politiska valstriderna efter. Par-vit lamentet antog, som bekant, under förliden session en ny folkskollag, som gör folkundervisningen i England i viss rån obligatorisk. Ry I deå nya skollagen stadgas om inrättandet va i de särskilta kommunerna af skolkomitser,!tu snm ha till uppgift att utöfva den högsta lfa vården ötver kommunens folkskolor. Det är valet af dessa komitter som au i England un omfattats med så tort och allmänt intiesse. na Man har sett landets utmärktaste män ka-ien sta sig iv i denna strid, täflande om äran att )pr få sitta uti ett skolråd. Högkyrkans män, !y. protestantiska dissidenter, katoliker af olika e nyanser; filosofer, statsmän, anhängare och låar motståndare till religionsundervisningen i sko. ! ke lorna, alla ha trädt inom skrankorna och sig med större eller mindre framgång täflat om to valmänvnens röster. Men det är ej blott män til man sett i kandidaternas leder, äfven qvinre nor ha uppträdt på areoap. Hittills känner te man endast resultatet i några af Londons be kommaner. Man har här gifvit sina röster jel företrädesvis åt män, som på ett eller annat hh sätt gjort sig förtjenta af folkundervisningen. Så valdes i Finsbury en mr Tabrum, bekant la; som en outtröttlig arbetare för de unga ge-isa nerationernas undervisning inom sin komman. te I Greenwich valdes miss Davieg, känd genom jY! sina -skrifter och tal till förmån för sitt köns rättigheter, i Marylebone läkaren miss Garrett, zom med 47 tusen röster segrade öfver den bekante professor Huxley, hvilken endast erhöll 13 tusen. En egenhet vid dessa val är för öfrigt att man dervid för första gånen begagnade den slatna omröstningen; hvilhen hittills blifvit så starkt bekämpad i England. Det har med anledning dels af det fransktyska kriget, dels af den orientaliska förvecklivgen varit tråga om att inkalla parlamentet redan under loppet af December. Ett telegram från: London berättar nu, att det blifvit ytterligare ajourneradt till den 17 Januari. Morning Post vill veta, att konferensenrörande Svarta-Hafs-frågan sannolikt kommer att sarsmanträda redan före Jul, sedan numera alla undertecknarne af Parisfördraget, med undantag af Frankrike, dertill gifvit sitt samtycke. Från Tours harsvar ännu ej ingått, ren det väntas oförtöfvadt. Det med Baiera afsiutna förbundsfördraget har i Tyskland väckt mycken missbelåtenhet. Man ser allmänt i den undäntagsställning Baiern erhållit i det nya förbundet ett hinder för den tyska enheten och en för centrifugala riktningar öppnad port som till sluts skulle göra enheten till en död bökstaf. Detta missnöja är isynonerhet starkt inom det nationalliberala partiet, i hvars tanke den nya förbuadsförfattningen lemnar ett allt för fritt fält åt partikularismen, då hvarje förbundsstat, hur obetydlig som helst, i kraft deraf eger ett veto icke blott i fråga om förändringar i förbundstörfattningen, utan äfven i fråga om sådana som eniset röra henne sjelf. Fördundsrådet skulle på detta sätt blifva ett verkligt hinder för allt framåtskridande så snart de partikulära intressena komme med i spelet. Man tror derför i Berlin att det baierska fördraget skall bekämpas först och främst inom förbundsrådet af Sachsen,. som är afandsjukt öfver de törmåner som beviljats Baiern, och sedermera och fråmför allt inom riksdagen, der de unitära riktningarne äro förherrskande och der man fruktar att genom de dynastiska och partikularistiska sträfvandena se Tyskland på nytt beröfvadt frukterna af alla de nationala ansträngningarna och de stora händelser som nu pågå. Påtven, som na med Antonelii flitigt arbetar på uppsättandet af protester och sändebref, hade nyss äfven utskickat en ny encyclies, hvari hav, efter att ha genomgått den långa raden af den förhärdade Victor Emanuels synder mot kyrkan och den heliga stolen, slatar med att förnya banniysniogen öfver hoaom och alla hans biträden. För att visa oskadligbeten och vanmakten af denna bannbulla, hade ett antal af de italienska tidningarne skyndat att ictaga henne i sina spalter. Regeringen hade emellertid ej den goda takten att igaorera både bullan vch publikationen, utan har låtit anställa åtal mot de tidaingar som meddelat henne, Detta har naturligtvis väckt mycken tillfredsställelse i Vatikanen, der man ser att koappnålsstygnen ändå ej heit och hållet förfela sin vVerkan, på samma gång det hos opinionen vållat mycken ond biod. Den från sia beskickniog hit till Sverige här väl bekante markis Torrearsa har blifvit utnämnd till presideat i Italiens senat. Pall-Mall-Gasettes korrespondent i Rom berättar, att för närvarande en stark rörelse råder i det heliga kollegiet för att i händelse af påfvens död försäkra sig om valet af en utländiog till hans efterträdare, emedan man tror, att en italienare skulle bli alitför efterlåten mot den italienska regeringen. Upphofsmännen till denna plan äro ultramontanerna i förening med jesaiterna, hvilka i brist på ett tramstå-nde utländskt element i kollegiet söka förmå påfven att utdela de lediga kardinalshattarne. De tre kandidaterna vid denna utzämning äro Manning, erkeviskop i Westnioster, Dechamps, erkebiskop i Mechela, samt Ledochowski, erkebiskop i Posen, hvilka inom kort skola tillsammans utnämnas. De italienska kardinalerna äro allesammans emot saken, och det betviflas på många håll, att kardinal Antorelli skall tillåta de tre nyssnämndes upphöjelse, i fall han sjelf skuile falka efter taiarn. Men i alla händelser skall det kosta möda att omintetgöra intrigerna af de båda jesuiterna pater Picirillo och pater Schrader, hvilka dagligen timtals äro tillsammans med påfven. Desso herrar har det redan lyckats att efter den fiberale paterl: ms NN veta Dn Mån och På hb —— .— j hMMD NM Nr mm

8 december 1870, sida 2

Thumbnail