VV AV ge i ERIGET, g— m) Det visar sig nu att prins Fredrik Carl, a följande satsen: reculer pour mieux sautero, sh J endast dragit sig tillbaka för att göra anla fallet så mygket kraftigare. Sedan han först stärkt sit högra flygel med storhertigens af n ) Mecklenburg armökår, kan åter ryckt rr Jemot Loirearmen och ej blott trängt henne tillbaka i sina gamla ställniogar i Örleanslu)skogen, utan äfven genom en kringgående jrörelse med sia högra flygel tvungit henne . Jatt utrymma dessa. Medan han sjelf anföll general Aurelles armå i fronten, har storhertigen kastat sig öfver Orleans, som han äfven efter heta strider i lördags och söndags lyckats eröfra. På lördagsaftonen hade den 9:de kåren under general Manstein tagit förs staden Sit Jean och bangården, och dagen derpå skedde en allmän stormning af staden. Då det pu var tyskarna möjligt att genom en marech söder om Loire taga fransmännen i ryggen, måste dessa anträda återtåget. I hvad riktniog det gått, nämpver ej telegrammet; Deremot berättas. oss från Tours, att det skett i göd ordnitig såmt att gene-l ral Aurelles ännu eger till sitt förfogande 200,000 man med öfver 500 kanoner. Utfallet från Paris den 30 Novamber. Om de denna dag vid Marne levererade striderna kunna vi naturligtvis ännu ej ega några detaljerade skildringar; De tyska tidningarne innehålla dock redan dels utförligare telegrammer, hufvudsakligen rapporter från de särskilta kårernas högqvarter, dels egna betraktelser deröfver. Så skrifver Zukunft för förliden lördag: Af de telegrafiska meddelanden, som kommit oss tillhanda om utfallet från Paris, kan man tydligt se de velägrades afsigt dermed. De anryckte på samma gång mot LHay och Champigny. Det gällde sålunda att frigöra Seineöfvergången. — På venstra stranden synes endast en mindre sammandrabbning egt rum; deremot rasade striden häftigt mellan Seine och Marne. Den sistnämnda floden går i ormslingor, tills han utfaller i Seine och bildar sålunda omvexlanda åt båda gidorna halföaf. Den första af dem, som flaskformig skjuter ut mot söder till Bonneuil och hvars hals är öppen mot Viacennes och Paris, befinner sig i de belägrades händer. Utfallet å ena sidan mot Mont Mesly, å den andra mot linien Brie, Viliers, Champigny skulle, om fransmännen bibehållit de vunna ställningarne, ej blott utvidgat cerneringsgördeln, utan äfven skaffat dem en ny position af stor betydenhet. Marnes lopp till Brie var derigenom fullkomligt i deras händer. Terrängen mellan Seine och Marne beherrskas hbelt och hållet af Mont Mesly, och genom dess besättande alsågs en anslutning på högra Seinestranden till de långt framskjutna fortifikatoriska arbeten de belägrade utfört på den venstra stranden.. Norddeutsche Alig, Zeitung tör samma dag drar af de ingångna telegrammerna följande slutsatser: Den stora massan af de till utfallet bestämda trupperna synes den 29 blifvit samlad i parken vid Vincennes och i lägret vid S:t Maur på den af Marne i denna trakt bildade halfön. På samma gång gjordes från fästena Ivry och Bicetre, för att sfleda de belägrandes uppmärksamhet från sydost till venstra Seinastranden, ett utfall mot Choisyle-Roi och LHay. Här synes på franska sidan general Vinoy ha fört befälet. Den 30 atspann sig nu striden på högra Seinestranden och vid Marne. General Ducrot ryckte från S:t Maur rakt möt söder öfver Marne och sökte öfver Creteil och Mesly framtränga tll Villsaeuve S:t Georges, medan Trocha synes personligen ha fört befälet öfver de mot öster öfver Marne anryckande trupperna, hvilkas anfall strandade mot de på linien B-ie-Villiers-Coeuilly uppställda wirtembergarnes tappra motstånd. Om äfven general Vinoy den 30 förnyat sitt dagen förut gjorda utfall mot söder, framgår ej rätt tydligt af de föreliggande depescterna. Den franska berättelsen talar visserligen om en betydande strid, men i alla händelser har det här, som vid striderna på andra punkter af enceinten, t. ex. vid utfallet från S:t Denis mot Epinai, endast varit fråga om afledande demonstrationer.s Cheten för den 6:e tyska kåren, general Ti npling, har till generalkommandot i Breslan afgifvit följande rapport om den schlesiska kårens deltagande i samma strid: Villeneuve le Roi den 1 December på middagen. I går kl. 2 pånatten och börjande under en häftig eld från samtliga fästena och kanonbåtarna ett förnyadt stort utfall mot vår och den wirtembergska fronten, företaget, som det uppgifves, af 120,000 man under Ducrot cch Trochu. Det blef kl. 11 af sjette kåren segerrikt afslaget, och kunde i följd häraf 6 bataljoner, 2!e sqvadroner samt 2 ridande batterier öfver Villeneuve S:t Georges sändas den hårdt ansatta wirtembergska venstra flygeln till understöd. KL 3 på eftermiddagon blef vår ställning på nytt häftigt anfallen. Efter kl. 6 voro fransmännen öfverallt tillbakakastade. Tack vare våra törskansningar är förlusten jemförelsevis ringa. Truppernas ståndaktiga uthållighet kan ej nog lofordas. Från wörtembergska divisionen rapporterar general von Obernitz till Minchen den 1 December: Chateau le Piple den 30 Nov. Den andra och tredje brigaden ha i dag efter en fem timmars allvarsam strid och med understöd af den 7:e preussiska brigaden segerrikt afslagit ett ntfall af en division linietrupper mot Mont Mesly. Den första brigaden höll från morgonen till mörkrets inbrott ställningen amellan Coenilly och Villiers sor Marne mot det energiska anfallet af en fisndtlig division., Fienden blef äfven här tillbakaslagen. Öfver 300 fångar stannade i våra händer. Vår förlust är 6 officerare dödade och 34 sårade samt af gemenskapen 700 man dödade och sårade. Nationslandan I Frankrike. Till hvilken grad hatet mot inkräktaren gripit omkriog sig äfven bland den franska landtbefolkningen, derom får man en tydlig föreställning af föliande utdrag ur en kor4 ee rr IRPEPA I PR mm rön Rn rr md Dt rt e 0 MH FR mm Ö