tenbladet följande redogörelse som i flere hänseenden fullständigar och: beriktigar de i går om samma sak meddelade underrättelser: De båda laftseglarne gingo som bekant upp fråa Paris natten till fredagen i förra veckan kl. 11,49, för att afgå till Tours. Någon annan ballong blef icke samtidigt uppsänd. Ballongen nådde snart en böjd af 2000 metres och var således utom skotthåll för preussarne. De hade nu utsigt öfver hela preussiska lägret och passerade efter hand flere städer och byar i norra Frankrike. Ssart hörde de en susning liksom af en hel mängd lokomotiv. De hade kommit till kusten; det var hafsvågornas svall mot stranden, och de kunde tydiigt skönjz denca. Derpå kommo de in i en för ögat ogenomtränglig tjocka. De hade intet medel att bestämma sin hastighet eller ballongens horisoutela rörelse. Då tjockan skingrades, befanno de sig öfver hafvet. De sågo efter hand en mängd (17) skepp, bland andra en fransk korvett, åt hvilken de gjorde signaler, som förmodligen icke sågos emedan de icke besvarades. Det var annars deras afsigt att låta ballongen falla ned på hafsytan och håila sig der, till dess de blefvo upptegne af korvetten. Sedermera: sköt man efter dem från ett annat förmodligen tyskt skepp utan att träffa. De foro ständigt vidare norrut med oberäknelig hastighet. Då de ingenstädes varsnade land och åter befunno sig i tjocka, afskickade de en af sina brefdufvor med den underrättelsen, att de ansågo sig förlorade. De hade emellertid kastat ut från gondolen ett långt täg som ballongen fick att släpa på; detta saktade dess fart, dels på grund af luftens motstånd, dels derföre att tågets nedersta ända släpade i vattnet. En påse med tidningar och bref lösgöres från ballongen. Denna stiger och tager till följd deraf en annan mera ostlig riktning. Berättaren, som under denna underbara färd, aldrig förlorade fattningen, anser som en Guds skickelse, att han just i rätta ögonbiicket företog denna handling. Hen skulle annars efter all sannolikhet blifvit förd rakt till Norra Ishafvet. Bsallongen fortsätter sålunda sia rörelse ioåt landet. Den har genom att mista något af sin last åter stigit betydligt högre. Man öppnar ventilerna, släpper ut en del af gasen och bringar sålunda ballongen att sjaoka. Vid Sifjeld i Silgjord vidrör han trädtopparne. De stiga derföre ur med tillbjelp af det! ofvan omnämnda tåget och lyckas, ehuru : med något besväroch att komma ned någoi lunda oskadade. Lättad fråo en del at sin börda, far ballongen vidare. Det är omöjligt att hålla honom. Klockan var nu efter Pa-: ris-tid 3,20, fredagseftermiddagen. Det varl: sålunda 15 tinmar sedan de lemnat Paris. De ha ingen aniag om, i hvilket land de befinna sig eller om detta land ens är bebodt. Medtagne af trötthet, hunger och dezx från ballongen utströ:nmande gasen, nedfalla de båda afsvimmsade, men komma sig åter om en stund. De börja nu sin vandring i den djupa snöng. De första lefvande varelser, som de påträffa, äro tre vargar, hvilka dock låta dem passera oantastade, Efter 5 till 6 timmars vandriog uppnå de en liten koja, till hvilken de att börja med taga sin tillflykt. De äro nu säkra på att de kommit till ett bebodt land. Följande dagen komma de till en annan koja. Här hade nyligen eld varit upptänd, och menniskor kunde således icke vara långt borta. Om en stund komma två vedhuggare ), men det är omöjligt för fransmännen att göra sig förstådda af dem eller på något sätt få veta till hvilket land de nu kommit. Slatligen tog en af vedbuggarne fram en tänadstickslåda för att åter tända upp eld. Berättaren rycker ögonblickligt till sig lådan och läser namnet Kristiania. De voro såle-d des i la Norvöge, ett namn som Thelebön-? derna naturligtvis icke förstodo, men det bade j2 dock på ett eller annat sätt blifvit begripligt , E D hå Mm il pine mm 00 to RR NS be 00 för dem, att främlingarne ville till Kristiania. De blefvo först hemtade hem till gården och rikligen. förplägade samt derefter led-agade till pastor Selmer, hvilken i förenivg med or: tens läkare och en sedermera tillkallad gruf-14 ingeniör Nilsen, som talade franska särdeles! väl, fick reda på deras, öden och ändamålet t med deras resa). Öfverallt, så ungefärs! slatade berättaren, hade de blifvit mottagna ? med mycken gästfrihet och stor sympati för Frankrike, som genom Guds ledniog säkerligen skall frälsas från den hotande faran. d I detta hänseende betraktade han sin egenjst räddning som ett lyckligt förebud. . bi I Drammen mottogo de sina fem bretpåsar, Ir som tillsammans vägde omkring 330 skålp.,!g sina 6 brefdofvor och öfriga med ballongen i, till Krödshered förda saker: en jernvägsfilt, a ett par buteljer vin, I barometer; 1 sextant, . 1 termometer; 1 signalflagga, 1 officersmössa, d im. m. Ballonger, som är 21 metres hög och I, under loppet af 15 timmar gjort en resa afla omkring 100 mil, ha de beslotit skänka tilllys usirersitetet i Kristiania. Den skall emel-lbl lertid först utställas derstädes till förmån B för de franske sårade. Fv Om tillståndet i Paris meddela de: Stäm3 nioagen är god. Lifsmedel finnas tillräck-aq ligt för 6 månader. Försvarsstyrkan utgöres de för närvarande af450,000 man väl öfvade ln och fullt beväpnade trupper och dessutom å 200,000 man yngre och mindre öfvade Va-lqy penfabriker och kanongjuterier äro i ständig q; RR i ) Drammens Tidende berättar att desse, då de sågo eld, skyndade till stället, emedan de lti trodde att några landstrykare kommit och l vi ville sätta eld på säterstugan. la ) Drammens Tidende berättar, att de fördes i till kapellansgården, der man icke förstod franska, men att de gjorde sig förstådda ge-! di nom att rita upp en cirkel med en prick uti af som de kallade Paris, i det de med ätbörder Ib: förklarade uppstigandet samt läto förstå att fö de beskjutits af preussarne. Sedermera, be-1