XKonsmsns— nn rotsigt; på väl, jag skall då sjelf gå och för; vissa mig derom., Hon tog ett steg framåt, men mr Mereith hejdade henne med en hastig rörelse. För himlens skull, gör inte det! utbrast han synbart upprörd. Efter ni vill veta anningen, skall jag säga er att en skadeysten fiende varit verksam här, och hade jag ej varit på min vakt, skalle sllt mitt arbete i derna qväll varit bortkastadt. Nu tror jag likväl att — för att tala klassiskt — ormen har mistat sina gifttänder. Men det kan ju vara möjligt att någon punkt har undgått min uppmärksamhet — någon liten härd för fara och död. Hvarför stannade då ni der, frågade hon; säg, hvarför var ni der, mr Meredith? Han log vid hennes bannande ton, men leendet bortdog hastigt på hans läppar, då ett ljussken flammade upp bland klipporna, en svag explosion följde och ett damm-moln höjde sig samt åter sjönk i den stilla luften. Silvia bleknade och mr Meredith skrattade föra ktligt. Hvem gjorde detta?. frågade hon; hvem och hvar är han? U, bvartör stannar ni bär? Kom, ack kom härifrån! Jaså; han ville väl se huru hans verk hade lyckats., yttrade mr Mereditb, utan att fästa afseende vid hennes böner; nå, nu har han gett det, eller hur, mademoiselle Nardi? Darra inte så; den förrädaren är långt borta nu. Dessutom. .. Han sade intet vidare. Silvia, som med ytterlig uppmärksamhet hade sett bortåt platsen, der bergsprängningea egt rum, kastade sig framför honom med et dämpadt rop af fasa. Det fiammade till — ett skott ljöd — ett hvinande ljud hördes i småskogen och toppen af en ung bokelning föll vid Silvias fötter, I samma se