EBIGET. Striderna omiring Amlers. Om dessa strider, som började den 24 November och slutade med Amiens besättande af 8:de preussiska armekåren under general von Goeben, ega vi ännu endast summariska berättelser, till största delen telegrammer. Så telegraferades den 25 från Lille till Independance Belge: Ett slag har stått vid Villers-Bretonneux, halfannan wmilfrån Amiens. Man har hela dagen i går kuonat höra kanondånet från Corbin, halfannan mil nordost om Amiens. Detaljer saknas ännu. Ett betydligt antal tyska fångar ha blifvit förda till Amiens. — Detta telegram fuallständigas af följande meddelande i Lilletidningen Echo du Nord för den 25: Tyskarna ha fullkomligt försvuonit från trakten af Rocroy, Rumigny och Mezieres (dep. Ardennes). I går middag kommo sex preussiska dragoner i sporrsträck in i St Quentin för att hindra tåget att afgå. En upprest barrier hindrade dem att genomföra sin afsigt, och tåget hann sätta sig i rörelse. Ett bref från Soissons underrättar oss, att en tysk armekär på 2!a divisioner i början af veckan passerat denns stad för att rycka mot Amiens. Vid Laon arbeta tyskarna med stor ifver på upprättandet af ett stort förskansadt läger En korrespondent till Independancs skritver den 24 trån Amiens: Striden har börjat. Artilleriet dånar ruodt omkrivg oss. I natt slogs alarm, och omkring 25,000 af de våra ryckte ut mot den oss omgifvande fierden. Enligt ingångna rapporter stå omkriog 30,000 preussare mellan Amiens och det sydost derifrån på vägen till Soissons belägna Roye. Smärre strider ha redan egt ram vid Domart sar Lure (nordvest om Amiens), som skall ha lidit mycket. Dessatom ha förpostfäktningar förefaliit vid Ålbert, en bekart jernvägsstation mellan Amiens och Arras, Det försäkras att våra trupper tagit 400 fångar; sjelf har jag endast sett 6 man, som fördes till citadel!et. Våra mobilgardister ha kämpat tappert. Ett ögonvitne försäkrar, att preussarne den 20 besatt Ham, och att de den 21 lemnat staden för att marschera till Tergnier. Våra sockerraffinaderier äro i fall verksamhet och ha skickat en deputation till Versailles (!) tör att fråga, om de i händelse af en invasion skola nödgas upphöra med sin verksamhet. Deputationen fann ett gynnsamt mottagande och de försigtiga sockerpatronerna erhöllo örsäkran, att hvad än måtte hända, hinder ?j skulla läggas i vägen för fabrikernas drift. Raffinaderierna i departementet Oise äro äfven i full gång och deras produkter köpas kontant af den tyska intendenturens agener. I verkligheten torde dock sockret bepalas med pengar från grannstädernas kasSOT.