tryggande för vår sjelfständighet. Fördelnin-t gen af dessa åldersklasser i olika uppbåd och1g 1 olika ändamål öfverlemna vi åt en blif-4 vande organisatör att uppgöra. k Full beväring af gevär samt öfriga mun-d deringsoch utredningspersedlar skulle finnas, g åtminstone för de tre första åldersklasserna. n Gevär bör finnas för alla åldersklasserna,ls hvilka vore skyldige att vid uppbåd träda f under fanorna, De åldersklasser, hvilka vidlo uppbåd först skulle vara stridsfärdige bordeb ha sina gevär förvarade å något lämpligt l förrådsmagasin inom häradet och i städerna;!t de öfrige åldersklassernas gevär borde för-d varas å förråden dels vid regementsmötes-d platsen, dels å fästningarne. Öfrige munde-c ringsoch utredningspersedlar skulle af delr värnepligtige sjelfva för aras mot ansvar ochs någon slitningsersättning. Nationalarmöns c uniform borde vara enkel och ändamålsenlig, s lämpad efter olika årstider. Fullammunition s till gevären skulle finnas vid de olika förrå-1v den, dels i och för målskjutningarne, delslf ock för det allvarligare behofvet. S Vi hafva äfven af detta krig lärt oss inse ll vigten af att ega mycket fältartilleri och flerett större eller mindre fästningar eller befästadele platser. Preussiska artilleriets öfverlägsenhet 1 öfver det franska, såväl till antal som beli skaffenhet, har mycket bidragit till preussar-t nes segrar. Vi böra derför om möjligt öka jlg vårt fältartilleri, och inöfva en del af dels värnepligtige åldersklasserna till skicklige ar1 tillerister. Det vore nog af stor vigt, då en fiende intränger i landet, att ha våra höjder, pass och skogsbryn späckade med artilleripjeser att helsa honom med. Hade vi dertill ett antal kulsprutor, hvilka väl nu efter detta krig bli antagna inom alla armåer och vinna en större utveckling i konstruktion, så skulle vi af dessa ha en god hjelp attneder-, göra de påträngande massorna. l Huru stor nytta Frankrike haft af sinale fästningar både små och stora har visat sig t under detta krig. Till och med de minsta fästen hafva uppehållit preussarne och tillfogat dem kännbara förluster, och det synes huru de större, såsom Strasbourg och Metz ännu sysselsätta preussarne rätt mycket och hålla deras trupper spridda, till Frankrikes nytta åtminstone i det afseendet att det vinner tid att något draga undan och samla sina krafter. Vigten at Paris befästande har visat sig nu, till sin: fulla, vidd, då fienden står utanför dess portar. Afven om Paris r slutligen skulle duka under för öfvermakten, så kommer dock dess belägring att draga ut på tiden och orsaka preussarne stora förluster. Må vi alltså häraf finna vigten af att ; l sätta våra befintliga fästningar i tidsenli skick, så att de åtminstone kunna uppehålla om ej helt och hållet förgöra en framryckande fiende. Må vi ätven medallvar tänka på att befästa våra båda största städer Stockholm och Göteborg, emellan hvilka q Sveriges pulsåder af både jern och vatten rinner, och äfven befästa inloppen till andra vigtigare städer, såsom Norrköping, Gefle, Kalmar, Södertelje och Wisby, ej förglömI mande andra vigtiga punkter utelter våra g kuster, der fiendenförmodas med största lätthet kunna landstiga. Såsom varande en östat och således egande t vidsträckta kuster att bevaka och skydda, måste vi äfven förskaffa oss en flotta så t stor och aktningsbjudande, att -den åtminstone kan hejda och uppehålla fiendtliga g skepp, som vilja närma sig våra kuster och ;g försöka der landsätta trupper. Vi hafva väll(j ej råd satt skaffa oss så många större krigs-!t fartyg, att vi kunna på öppna sjön bjudalj spetsen mot. de mäktiga fiender, som för-t modas vilja anfalla oss, men det är så myc(4 ket angelägnare att vi förskaffa oss ett så ( stort antal små fartyg, att vi,ifaransstund,!g dermed kunna späcka våra kuster. Dessa böra ej vara större än att de lätt kunna t taga sig fram öfverallt inom våra skär, klip-g por, kanaler och insjöar, men de böra vara j snabbgående, så att de både hastigt kunna ;g undgå en förföljande öfverlägsen motstån4 dare, som ock hastigt kunna samlas på vig-:f tiga punkter der så fördräs; äfven böra de! vara bestyckade med åtminstone en svår kanon, som är långskjutande, så att de redan på större afstånd kunva göra defiendtliga skeppen skada utan att sjelfva löpa fara. Många små snabbgående fartyg, som äro väl bestyckade, kunna bland våra skär och klipj por göra de större skeppen lika svår skada, som skickliga och snabba tiraljörer och skarpskyttar kuona skada större truppafdelningar. Det inger landet och armen eå viss trygghet att veta sig ega en flotta, nog stark att kunna skydda våra kuster för öfverramp-! lande landstigniogar. Kan den dertill hejda! fiendens skepp, så att armen hinner samlas på de hotadepunkterna innan fienden hun:; nit landsätta några tröpper, så är mycket vunnet. En i alla äfseenden både till sjös och lands väl beväpnad och väl öfvad ration, äfven! om den är liten, bör dock kunna inge både respekt och aktning hos en mångdubbelt starkare och mäktigare. Man bör ej frukta att sätta vapen i folkets hand, blott den beväpnade hopen står; under krigslagarne och är militäriskt daisciplinerad. En allvarlig men iöke skråaktig disciplin vänjer folket vid ordning, goda seder och laglydnad. Den råa, härda militärdespotismens tid är slut inom vårt land; : den-är ej förenlig med -deh humana civilisation och def sanna upplysning, som tu spridt sig blånd alla klass:r inom samhället. Militärdisciplinen kännes derför icke nu mer såsom en tryckande tvångströja, utan såsom :! en lätt, mjuk mantel; den förslafvar icke, utan den höjer den frie mannens värde. En sannt fosterländsk regering, som visar sig ega både vilja och förmåga att med orubbmb RR po t RN re rr ÖR DR MY hh AA AS MR I END