BLANDADE ÄMNEN. En främmande kropp. (Ur Dagbladets krönika.) — — — Hvad man icke kan stå ut med, det är att på k. Stora teaterns parkett erhålla sin plats bakom en så stor kropp, att hela öppningen mellan avantscenerna helt och hållet undanskymmes. Det var detta som hände en af våra vänner härom aftonen. Han satt just och hade sin konstvänliga tillfredsställelse öfver fröken Grabows intagande apparition på scenen, då plötsligt ntsigten helt och hållet försvinner. En främmande kropp hade trängt sig mellan honom och de spelande, och denna kropp var ej blott af så kolossala dimensioner, att total förmörkelse inträffade, att scenen undanträngdes med hela sin belysning, att man icke såg en skymt hvarken af hofkapellmästaren elier någon enda af hofkapellisterna, utan denna kropp var äfven så kompakt, att icke ett enda ljud mera trängde fram till den olycklige spektatören. Han hörde ingenting, och hvad han såg, då första öfverraskningen gifvit vika, var endast en ofantlig ryggtaflå. Om han riktigt ansträngde sig för att skåda uppåt, kunde han se att ett hufvud satt ofvanför den ofantliga ryggtaflan, men ett hufvud som räckte ett godt stycke uppåt raderna. Det var en jätte, en veritabel jätte, hvilken vanligtvis brukar visa sig för Fra men denna afton hade sjelf gifvit ut pengar ör att visa sig i k. Stora teaterns salong, såvidt ej k. teaterdirektionen engagerat honom för att fylla parkett, som oaktadt Trollflöjten och oaktadt den unga förhoppningsfulla debutanten den qvällen var alltför glest besatt. Vi skulle nästan misstänka det senare. Kanske att jätten kommer att låta se sig hvarenda måndagsafton i k. Stora teaterns salong. På måndagarne har man icke något särskildt lockbete i salongen. Då är kungliga familjen på Dramatiska teatern. En jätte kan derför vara god att hafva i förstnämnde teatersalong. Publiken tycktes finna nöje i att betrakta honom. Hans namn är Hansen, f. d. major i de nordamerikanska Förenta Staternas armå och f.d. militär i svensk tjenst, men till börden norrman. Alltså, major Hansen på måndagarne, kungliga familjen på onsdagarne, och så kan man väl hitta på något äfven för fredagarne. De öfriga dagarne är det fullt hus, utan särskilda ansträngningar. Men, en bön våga vi framställa till kungliga teaterdirektionen: sätt icke majoren på n:o 155 på parkett, ty vi hafva en vän, som vanligtvis har sin plats bakom nämnde nummer, och det var just ban som led så oskyldigt förliden måndagsafton; han står icke ut med något dylikt flera måndagar. — Bokstafven M i Napoleonidernas historia I Napoleonidernas historia spelar bokstafven M en icke obetydlig roll. Marboeuf var den förste, som hos militärskoleleven Napoleon Bonaparte upptäckte snillet Napoleon I, Marengo var fältherren Bonapartes första stora drabbning, och Melas måste åt honom utrymma Italien. Mortier var hans trogna fältherre, Moreau förrådde honom. Murat var hans första martyr, Marie Louise delade hans högsta lycka, Moskwa var hans djupaste afgrund, Metternich besegrade honom på iplomatiens fält. Sex marskalkar och tjugusex ivisionsgeneraler under Napoleon, I hade M till itialbokstaf i sina namn. Hans första slag stod vid Montenotte, hans sista vid Mont-Saint-Jean. Dessutom vann han slagen vid Millesimo, Mondovi, Marengo, Moskwa, Montmirail och Monteeau. Milano var den första, Moskwa den sista endtliga hufvudstad, i hvilken han intågade som segrare. På S:t Helena voro Montholon och hans förste kammartjevare Marchand hans följeslagare. Den första, som öfvergaf honom, var Murat och lernäst Marmont. Egypten förlorade han genoml Menon och påfven tog han tillfånga genom Miolis. Mallet anstiftade en sammansvärjning mot honom. Tre ministrar hette Maret, Montalivet och Mallien, hans första kammarherre, Montesuieu. Hans sista uppehållsort i Frankrike var almaison. Hvad skola, slutar det utländska blad, : som gjort denna historiska sammanställning, Mon. ijo och Metz vara för Napoleon III!? Mexiko och Maximilian må man ej heller förgäta. Moltke ch Mac Mahon kunna ju äfven tilläggas.