från Tours af i går, kont qvar i sin ställning från Dijon öfver Gray till Besancon, med sitt avantgarde i Nuits straxt söder om Dijoa på vägen till Chagny. Det var således ännu oafgjordt, om han öfver den Senare punkten skulle svänga af åt vester mot Nevers och Loire eller fortsätta marschen mot söder. Ett telegram berättade för några dagar sedan att en afdelning af Garibaldis trupper under hans son Riccietti vid Chatillon upprifvit en kavalleristyrka af 800 man. Det är sannolikt samma strid som enligt ett officielt telegram från Versailles skulle egt ram den 19:e och der landtvärnsbataljonen Unna och två sqvadroner af 5:e husarregementet tvungits att draga sig tillbaka till Chåteau Vilain. Då båda dessa orter ligga på vägen från Chaomont sur Marne till Tonnerre och Anxerre, är det troligen en afdelning af Fre drik Carls arrigregarde som blifvit ötverfallen och slagen af garibaldianerna. Det Chatillon som i det förra telegrammet afsågs, var således ej det i närheten af Besangon belägna Chatillon le T)ac, såsom vi först trodde, tan Chatillon sur Seine. Stridar vid Coulmiers. Um den numera på detta sätt benämnda striden utanför Orleans den 9 har från preussiska nögqvarteret i Versailles följande officiel. rapport afgifvits: General von der Tann var Födan sedan de förBta dagarne af November Underrättad om, att fienden starkt besatt tträckan från Mer till Morce och isynperhet skogen Marchenoir med mobilgarde och frivilliga skarpskyttar, och att en jvaptgardesbrigad framryckt ända till Mer på båd Höiesträmderna. De till följd deraf af 2 kävalleridiviSiener företagna rekognogceringårnha såväl som de genom spioner inhemtade underrättelserna gåfvo ända till den 8 November enstämmigt vid handen, att den fendtliga Loirearmån stod i bei repp att rycka fram öfver Coulmiers. General v. der Tatin atmarscherade derföre, efter att hafva Avårlemnat ett infanteriregemente i Orleans, den 3 på aftonen I vestlig riktning och köngentrerade sin kår i ställningen Coulmiers-Ftisseau. De ur denna ställning framskjutna kavalleriafdelningarna stötte den 9 November kl. 7 på morgonen på andra sidan om Coulmiers på fienden. som enligt uppgift af fångar var i antågande från trakten af Vendöme och Morce. Detta var töterna af Loiresrmen unTr general Polbös, om hvilket genom tidningarna redan förut var bekant, att den med en styrka af 60,000 man blifvit satt i rörelse mot Le Mans (2 mil nordvest från Tours, 14 mil vester från Chai teandun). Fienden angrep under loppet af förmiddagen . den dbaierska kärens ställning med 6 infanteribataljoper å 6 kompanier — idel linietrupper — föllda af starka och talrika kolonner. 7 franska i valleriregementen betäckte anfallsflyglarne. 120 franska kanoner sattes efter hand i verksamhet mot bairarnes ställning. För de franska truppernas framträngande sattes, trots deras stora öfverlägsenhet i antal, en gräns genom de baierska bataljonernas förträffliga hållning. Fyra anfall, som fienden företog mot högra flygeln, blefvo efter hvarandra tillbakaslagna med stor uthållighet och under betydliga förluster för franska in anteriet, så att general v. der Tann lyckades fullständigt bibehålla sin stälining ända till aftonen. Först unofallskolonnerna dragit sig tillbaka beslöt geneTal v. der Tann att möta de förstärkningar, hvilka tillförts honom från Chartres och Versailles. Återverkställdes från S:t Peravy med förträfflig hållning och det stolta medvetan et, att man tröts en betydlig underlågsenhet i antal fullständigt brutit fiendens anfall och att endast anförarnes fria beslut föranledde denna tillbakagående rörelse. Fienden följde icke 1 baierska kåren, men, besatte ännu samma afton Orleans, der tyvärr omkring r 4 1000 icke transportabla sjuke måste qvarlemnas 2 på lasarettea. Den 10 fortsattes återtåget anda ill Toury, der 1 baierska armökåren rörenade sig med de-till förstärkning framryckande preussiska v J trupperna. Öfverbefälet öfver denna pybildade armeatdelning har storhertigen at MecklenburgSchwerin öfvertagit. Den 1:a baierska kårens förlust den 9:e stiger till 42 officerare och 650 man döda och sårade. si En ammunitionskolonn, som gått vilse har den 10s8 med 1 tjensteman och 80 man fallit i fiendens häns a der. r En uppsnappad fransk rapport uppgifver franssa männens förlust i döde och. särade till 2000 man. r: Det erkännes, att de icke kunnat framtränga i ft centern och att de v venstra flygeln till och med jc . Vidare klagas öfver dålig för-!r Plägning oe bristfällig vård om de sårade. Då g 1 denna rapport talas om 1000 fångar, kan dermed u endast menas de på lasaretten i Orlesn; qvarlemI tr lidit ett nederlag. ; j j ; J 4 j j t i 1 1 E 1 I vid mörkrets inbrytande och sedan de fiendtiiga c E I f e a f nade sjuke. m Tyska sydarmön. Om den tyska arm6, som marscherar åt!b söder skrifves till WeserZeitung: Geveral v. Werder bar, sedan han medP?! stor skicklighet och framgång löst. sin upp36 gift att fensa södra, Lothringen och sedanne uerifrån Dijon blifvit eröiradt, gjort en pausbs för att ätven organisera Bila slag af tjonst-sk göriog som en kår behöfver för att vara fullt) 2! skicklig att operera. Den ställnin tyskarne nu ionehafva afslutar fullständigt den båge, I vå som från Dijon sträcker sig till Sasnes källor st och vidare öfver Fancignybergen och södra st Vogeserna. genom passet i Beltort till schweiziska gränsen, Dijon är den framskjutna port, på hvilken de badensiska trupperna btå. sk sfela linien bärifrån till Gray, Rioz (mellan i 1 Vesoul och Besangon) och Clerval (vid Donbs er mellan Montbeliard och Besangon), således a kordan af efvannämnde cirkelbåge, är i ty-j2! skarnes händer. Förmodligen har besättandet af Dole, der; Garibaldi som bekant gjorde! 8: ett försök att organisera sina skaror, skettde genom trupper af Werderska kåren. Man st an antaga, att sedan de väntade förstärk-9C ningarna anländt framryckandet åt söder åter t skall fortsättas. be va Peris försvar. til Om de starka förskansvingslivier som unLik der de sevaste veckorna uppvuxit utanförldo den södra befästvingstronten skrifver Timesdr korrespondent i Versailles, William Russel: he Jag är säker på att många officerare anse! är belägringen af Paris som ett kolossalt misstag. Det skulle varit lättare att få fred på qe de vilkor man önskade, säger man, om man begagnat de trupper, som nu måste liggalb Di