SILL. YVIA. Af JULIA KAVANAGEH. Öfversättning af THORA HAMMARSKÖLD. Bästa mademoiselle Nardi, jag tycker också mycket om lamstek med gröna ärter och har en verklig passion för fårbringa med kaprissås. Baptiste var inte sofistisk; brydde sig hvarken om grönsaker eller pickles; han Far sin egen slagtare och skaffire och glömde att lemna pengarne på disken då han hemtade köttet. Detta skaffade honom ett dåligt rykte: att han var bäde fritänkare och fribytare, var för mycket i en verld som är en sådan slaf af opinionen som denna. Ni har bört talas om ulfvar i fårakläder. Hvad Baptiste gjorde af sina offers skinn och ull, vet jeg inte, men det säkra är att han hvarken satte dem på sig eller, som en välgörande och klok varg skulle gjort, skänkte dem åt de fattiga. Nej, Baptiste var en gammal, vild best med skarpa tänder och brinnande ögon och utan enskymtaf medlidande i hjertat — en samvetslös. röfvare, som påstod sin rätt att lefva som hans förfäder hade lefvat före honom; Derför var det endast rättvisa att han skulle dö, men nu, sedan han väl ligger här, så tillåt mig att hysa en skymt af deltagande för honom. Ack, det var ändå en stor handling att döda honom och att göra det alldeles ensam till på köpet, yttrade Silvia som troget fasthöll vid det första intrycket. Då kan jag ej göra anspråk på denna heder, ty Pataud glönde alldeles att han var P) 8e A, B. JM 238-270.