talister och praktiska köpmän mestadels ledas af egna åsigter samt se sakerna från flera synpunkter. Angående 1:0 transitofrågan nämnes att ett rykte nu i Ryssland varit i farten om öppnandet af en regelbunden ångbåtstrade mellan Baltishport och London. Detta kan väl nu ej kallas rykte, då Ryssland naturligtvis egentligen byggt Petersburg— Baltishport-banan som ett nödvändigt medel för erhållandet af långvarigare direkt oberoroende sjöförbindelse med England och ej såsom orsak till ernåendet af transitofart öfver Sverige, då vattenkommunikation alltid blifver billigare än landtransport, säga hvad man vill deremot! Bästa handtaget för ernående af rysk transito öfver Sverige ligger otvifvelaktigt i att bevisa dess fördelar för Ryssland, som ännu måste betrakta samma som en bisak, då hvad import dit rörer denna hufvudsakligen skulle komma att bestå af sådana, stora kostnader tålande, flärdeller njutningsartiklar, som hvarje klok regering helst må se sitt land befriadt ifrån och fvad såväl Rysslands export af egentligen skrymmande varor som vanliga import beträffar, så kan den ske billigare, fortare och under lika lång tid af året direkt mellan Baltisbport och England eller tvärtom som via Sverige; ty kan en ångbåt afgå från Baltishport till Nynäs eller Oxelösund, så kan den äfven FH till Helsingör och tvärtom samt om en en ångz åt från England utan ishinder kan inkomma ti eller afgå från Göteborg, så kan den äfven in-: komma till eiler afgå från Helsingör. Sjövägen mellan; i Helsingfors och Helsingör är 561 nautiska mil Baltishport 513 Helsingfors Oxelösund 268 Nynäs 241 Baltishport Oxelösund 220 Nynäs 195 ? Ishindren knipa värst ju nordligare man kommer i Östersjön, hvarföre skilnaden i agsuransen mellan Helsingör och Baltishport eller Nynäs— Oxelösund och Baltishport eller tvärtom ej kan blifva stor. Frakt och assurance tillsammantagne för hela vägen från Baltishport till England via Helsingör eller tvärtom blifver ej större än frakt och assurance tillsammantagne mellan Baltishport—Nynäs eller Oxelösund och Göteborg—England eller tvärtom. ; Följden häraf blifver tyvärr den, att transitovägen öfver Sverige fördyrar varan med omlastningskostnaderna, spedition och hela jernvägsfrakten (hög eller låg) mellan svenska ostkusthamnen och Göteborg. Godset lider äfven af mycket handterande. Exporten från Ryssland till England bevisar alls icke huru mycket de svenska jernvägarne kunna få tillgodogöra sig af rysk transito, ty denna transitoexport kan endast ifrågakomma då den är utförbar lika billigt och fort som med direkt lägenhet från Baltisbport till England eller är härledd af tvång, såsom när varan är af sådan beskaffenhet att den genast måste skeppas och magasiner eller fraktlediga ångare i Baltishport saknas. Sådana undantagsförhållanden kan man så mycket mindre trösta på som nutidsaffärerna tvinga till skarp påpasslighet och förutberäknande samt varureqvisitioner och konsignationer under vanliga seglationstiden mer än tillräckligt ptföras till så tryckt frakt och låg assurance att när senhöst och vinter äro navigabla lediga fartyg ofta knappalt kunna erhålla last till lägeta sommarfrakt. Visserligen har pågående krig bidragit att göra svenskarne mera stämde iör Ryssland, och industriexpositionen i Petersburg denna vår har, om icke just åstadkommit samms förbrödring mellan oss och ryssarne som 4:de Novemberfesten 1864 skänkte oss och våra norska bröder (!) så här den dock verkat icke obetydligt ditåt (!), hvarför vi med glädje kunna hoppas det ryssarne gerna önska ömsesidigt fördelaktiga nya kandelsförbindelser med Sverige samt för oss hysa vänliga tänkesätt. Gemensamt goda affärer närma ock bättre, än något annat, främmande folk till hvarandra; men äfven med bästa önskan och vänligaste tänkesätt, ja t. o. m. med sympati(!) kan man rimligtvis ej begära att ryska köpmännen medelst uppoffring skola göra affärer med — eller sända varor öfver vårt land. 2:0 Jernexporten. Transitofrågan har sannolikt mera uppqvällt genom manufakturOch speditionsintresset hemma eller ute än af patriotism för vår svenska jernhandtering, hvilken illa lämpar si till skylt just nu då den i Baltishport—Helsingforsbanorna fått ytterligare kenkurens. . Icke är det bristande sjökommunuikationer som hindra vår jernexport på Ryssland! — Då vi hela sommaren med öfverflöd på skeppsrum både pr seglare och ångare mot cirka !, procents. assurans, måhända dyra slusspengar men blott 35 å40 öres frakt pr centner eller 9, å 10?, shillings sterling pr ton från Mälarehamnar såsom Strömsholm, Köping m. fl. platger kunna skeppa såväl tr dsom stångjern till t. ex. Newsky eller Alexanaroy: och vederbörande dock klaga, Bå kan jag ej inse att samma sorts jernvaror, kort tid derefter kunna bära vinter-frakt och assurans samt jernvägstransport mellan Baltishporteller Helsingfors och Petersburg med förtjenst, ty då vore ju klokare att jagra varorna på ämpligaste. ort i Ryssland, der magasinering, klokt ställd, ej, blefve etungande. Normala jernfrakten från Öst-England är cirka 15 skillings pr ton; men äfven om stora ångare kunna fraktas å 107, ghillings, så kostar transporten mellan Kronstadt och Newsky etc. T, å 10 shillings, hvilka äro till fördel för svenskt jern sommartiden; vintertiden ökas denna fördel ytterligare. Ryssland behöfver för närvarande -ej vara beroende af tyskt jern, ty fattas svenskt eller faller det sig för dyrt, så kan genom telegrafisk reqvisition från England behofyen fyllas medelst ångare, så länge dessa kunna inkommg till Baltishort. P Ingenting annat hindrar vår export af jernvaror och räls (så väl som flera artiklar) till Ryssland än antingen tulifris införsel dit (hvilket väl ej kommer att ske i denna kungens tid,, som man säger) eller etablerandet hemma af sigra bolag; som skulle drifva tillverkning i största skala med tillräckligt rörelsekapital och skickliga le are, hviika ej skydde nödiga uppoffringar för filialkontor i Ryssland och vårdade sig om ditsändandet af verkligt dugliga män som kunde sätta gig in I hemligheterna och bjuda spetsen åt enj elsmönnan, hvilkas hela styrka just iigger deri. Dessa bolag skulle sjelfva hemma anlägga sina behöfliga jernbanor med egna medel eller medelst Jån garanterade af staten, som finge banan och hvad bolaget eljest kunde bjuda som. säkerhet. Det vore bra om staten äfven hade sitt intresse fästadt vid dessa patriotiska företag och banor. Om banorna sedan utmynnade i Nynäs, hvilket anta ligen lika mycket skadar som gagnar Stockholm, eller i Oxelögund, hvilket skulle höja Nyköping och Norrköping eller i bamn segeibar i månad längre. eiler kortare tid vore egentligen Ukgiltigt för jernindutrien. ; Med jernvaror utfraktade fartyg kunde fock säkerligen erhålla lämplig, nu ock låg retourfrakt af sådana ryska varor som öfver Göteborg funno billigare och beqvämare direkt vidare befordran än öfver England, och såmede!st en sund transito, om ock i minäre skala, uppnås. 3:0 Vinterseglationen. Finska rederiernas båtar fylla så länge naturhinder ej möta nöjaktigt post-, assagerare och godstrafiken mellan Stockholm och Jelsingfors. Derefter kommer k. postverkets nya båt att underhålla kommunikationen 2 gånger I veckan mellan Grislehamnp och Eckerö. Girka 4 immar åtgå för öfverfarten, såvida neturhinder ej vaöta. Huru kostsam regulier vinterpostfart är, frarogår derat att Polhem på sin korta seglationstid Westervik—Gotland lemnar cirka 28,000 rdrg förlust. Affärer äro i oberoende af posten numera, sedan telegraf. finnes. Postgången härifrån till Petersburg via Tyskland fordrar cirka 6 dagar. Åsyftad vinterseglation är onaturlig, oftast förlustbringande; samt ytterst pinsam och anstränen PA