Så VVE 0 a ie bm Vr RR KR AV RR ÖR t Antön, beläget vid jernvägen mellan Lyon , Joch Bourges, tydligen i afsigt att afskära Werders förbindelse med Tanns kår. I denna NN ställning stöder han sig på.en bergig trakt, som väl epnar sig för den krigföring hvari han är mästare. Om prins Fredrik Carls marsch känna vi ännu ingenting. Enligt ett telegram till. Times skall han tåga möt Besangon och Lyon, då det deremot först hette att han skulle, ställa sin marsch på Troyes vid. Seine. Ar det senare fallet) böfnier bat sig i tillfälle att efter omständigheterna antiogen skynda general Werder till hjelp eller tåga till de förenade 13:6 och 15:e kårernas undsättning: Ett senare i går ingånget telegram berät-jtar, att Neuf Brisach måst kapitulera. Det starka Belfort, på vägen mellan södra Elsass och Besangon, är nu inneslutet af den fjerde tyska reservdivisionen under general von Treskows befäl, RA nr ER Rn Parig försvår. ) Neue freie Presses militärförfattare skriver den 6 November: ) Hvarje fördomsfri måste erkänna den ifI ver, med hvilken fransmännen sökt förstärka Tsina positioner. . Som bekant är. södra fronIten, fördämligast till följd af den omstänI digheten--att-fästena--der ligga mycket.nä dhutvudvallen, mycket svag. Trochus. förTnämsta omsorg sedan början af belägringen har derföre varit att genom framskjutaa verk förstärka deona svaga sida. Vi hafva redan flera gånger omnämnt de redutter, hvilka under belgäringen blifvit uppförda på höjden af Hautes-Bruydres samt vid Moulin och Jaquet och hvilka i förehing thed de Tikaledes befästade köpingårne Villejaif och Vitry bilda: en vfrån Ricyrebäckän, ända till Seine ående framskjuten linie. Denna befästningslinie har nu enligt ett bref till Temps. blifvit kompletterad : och förstärkt sinom så läggningen af en ny redutt på den punkt der Orleanschaussöen Körsarjermvagen till STearx. Gentemot detta verk EM bajrarne vid BagnetdX uppfört en in kansning,. För Paris försvarare framstår alltmera nödvändigheten att: äfven fräinrycka sib Imotständssfer vid Sövres, Mdudob, och. Clä-. mart. Våsom..det Aramgår ur alla fränska berättelser är man i Paris allvafsamt ber tänkt på att genom en offensivstöt söka spränga fentyska cernerifigslinien.-Besittningen af höjdernå vid -Chatillön och Ciamart är oundgänglig för ett fortsätt kraftigt försvår at Södra fronten, och man för derförs hysa den afsigten att börja deras stormande från det nya verket på. Orleanschaussöen öfver Bagpeux föratt sålunda taga Öhatilloni ryggen. Till detta ändamål hafva fransmännen som bekant gjort flera titfallj Kvilka dock allesammans misslyckats. Såsom ett! mål för nästa utfall nämnes eröfringen af Thiais och Choisy-le-Roi. Dessa köpingar hafva af preussarde sattsitörsvarstillstånd ochbilda sålunda en naturlig fästning och ett slags brohufvad för detrebroar som vid Choisy-le-Roi. leda: öfver Seinen: Öfver dessa. broar. går den kortaste, förbindelsen mellan tredjesoch fjerde, armen, Det stora stråtegiska värdet af positioner vid Choisy-le-Roi karakteriseras tillräckligt genom denna omständighet. ; , Hetz kapitulation. Vitnena mot Bazaine bli allt flera. Nul senast har general Busson, chef för den 2:a divisionen i-Canroberts kär, till Etoile Belge id:ätdt en berattelse af td. marskalken ra-T. verande arts, Vi meddela härnedan det hufvadsakligg innehållet af gåneralens skrifvelse: Divisionsoch brigadgeneralerna i Metz blefvo aldrig rådfrågade rörafide de vigtigaste angelägen-: heterna. Då armåekårerfias chefer: sammankallade dem, skedåe det blott för att underrätta dem om fattade beslut, icke för att höra deras mening. Ansvaret för de begångna felen faller således uteslutande på högste befälhafvaren och på armökårernas chefer — d. v. s. Bazåine, general en chef, Canrobert, chef för 6:e kåren, Leboeuf, chef för 3:e kåren, Ladmirault, chef för 4:e kåren; Frossard, chef för 2:a kåren, och Desvaux, gardeschef i stället för Bourbaki. Den 8 Oktober sammänkallade armåkårernas hefälhafvare på Bazaines befallning sina resp. divisionsgeneraler, för att underrätta dem om att lifsmedel funnos qvar endast för åtta dågar, hvadan nödvändigt vore att fatta ett beslut, innan förråden blefvo alldeles uttömda. . N General Busson omtalar huru vid detta tillfälle tillgick inom kretsen af 6:e kårens generaler, hvartill han hörde. Sedan marskalk Canrobört uppläst Bazaines bref angående den sorgliga belägenhet, i hvilken armån och staden Metz befunno sig, drog han sig tillbaka, anmödande dem att rådslå om hvad som efter deras mening borde under nuvarande omständigheter göras. Öaktadt divisionsgeneralerna aldrig förr blifvit åtsporda rörande de militära operationer, som haft denna olyckliga belägenhet till följd, gingo de i armåns intresse in på att föreslå följande kapitulation : Som lifsmedel icke längre finnas, skall hären i Metz samtycka till att kapitulera på de vilkor, att den får marschera ivåt Frankrike med fanor, vapen och bagage, för att draga sig tillbaka till en stad isödra delen af landet; dervid förbindande sig till att icke tjena mot Preussen under återstoden af detta krig, samt. att det skall stå staden Metz fritt att fortsätta sitt försvar. I fall dessa vilkor icke an! tagas af fienden, äro vi beslutna att slå oss-jigenom med vapen i band och heldre falla som en man än gifva oss Denna handling, som underskrefs af 6:e kårens fem divisionsgeneraler, tillställdes marskalk Canrobert, med begäran att ham måtte öfverlemna: densamma till marskalk Bazaine? General. Busson berättar vidare att han följande dag FTät meddela Bazaine ett af honom uppgjoråt förslag till ;en genombrytning af de fiendtliga linierna. Han erbjöd sig att i spetsen för 10,000 man bana en väg för den öfriga armån. Detta förslag medförde emellertid intet resultat; marskalken bevärdigade ej ens generalen med ett svar. Den 11:e förnam man i Metz, att general Boyer 1 afreste till Versailles för att å högste befälhafvarens vägnar underbandla om kapitulationen. Den i 18:e kl. 2 e. m. sammankallades divisionsgenera-) . lerna, regementscheferna och de högsta embetsf j männen vid intendenturen af kårcheferna, och dessa talade nu. med dem om marskalk Bazaines planer och resultaten af de steg, som vidtagits af general Boyer, den der dagen förut återvändt till högqvarteret... Under.den sammankomst. marskalk. i Canrobert hade med 6:e kårens generaler röjde ? han den största förlägenhet, då han skulle uttala ! sig om general Boyers beskickning. Först efters många omsvep kom ban fram med att konungen! af Preussen icke ville erkänna regeringen för naG tionalförsvaret, men deremot gerna. och till myeken fördel för den franska armån : ville underhandla med den af kejsaren tiliförordnade rege-1 ringen samt att högste befälhafvaren i följd-häraf j ämnade ånyo afsånda general Boyer med uppdrag ji att förmå kejsarinnan att-samtycka till detta för-1 slag. Marskatken anmodade generalerna att kalla fillsammans sina officerare och göra det klart för Ana 044 dat anda madal hvarigenom Motzlarrmeån