Article Image
BLANDADE ÄMNEN. Fortuny är namnet på en ny celebritet inom måleriet. Redan för två år sedan hörde man talas om aqvareller och ritningar af denne konstnär, hvilka konsthandlaren Goupil. i Paris egde.. Den första ritningen af hans hand erhöll mr Goupil genom en ren tillfällighet af en, som hade tillbytt sig den för en jagtbössa. Goupilerfor nu, att Fortuny var född i Toledo, hade studerat vid akademin i Barcelona, men sedermera farit till Rom, der han fortfarande vistades. Goupil begaf sig sjelf direkt till Rom och förde den unge konstnären med sig till Paris. Här exponerade Fortuny i våras en tafla i Goupils konsthandel, som vann en alldeles lysande succes. Den föreställer ett spanskt brudpar, som i sakristian i en kyrka i adrid underskrifver sitt äktenskapskontrakt. Det är en komposition på ungefär 20 figurer i Meissoniers storlek, och står äfven i behandlingens skärpa och finess fullkomligt i höjd med denne berömde Kleinmeister,, ja, med afseende på själ fullt lif, på blomstrande kolorit och på förmågan att äfven behandla qvinnofigurer är Fortuny absolut ÅR ng sin berömde franske konstbroder. Taflan kom ej på årets salong — Fortuny nekade bestämdt att exponera den. I Juni månad sålde Gonpil taflan för ett alldeles enormt pris. — Kärlek och revolverskott Från Briässel omtalar Indöpendance för den 1 dennes följande hemska tilldragelse: Modehandlerskan: m:me Gisoul, boende vid Rue Montagne de la Cour-n:r 4, hyrde för tre veckor sedan ut entresolvåningen i sitt hus åt m:me de M..., en ungersk grefvinna, en mycket vacker, brunett qvinna, med lifliga, intelligenta ögon. För tre dagar sedan anlände från Spa till Brässel en markis X.— vi förtiga hans namn — en ståtlig karl, 45 år gammal. Han besökte m:me de M.. de gingo ut tillsammans kl. 5 på e. m., arm i arm och tycktes vara helt förtjusta i hvarandra. De gingo för att äta middag. De återkommo kl. 9. Hvad. som passerat dem emellan känner man ej rätt, men säkert är att flera skott lossades i de .begge älskandes våning. Folk skyndade in och de funno grefvinnan oc markisen -badande i sitt blod. . Polis. och läkare efterskickades genast. Det visade sig, att grefvionan fått ett revolverskott i bröstet. . Men som hon var temligen fetlagd hade kulan, som lossåts ur en liten fick-revolver, blott inträngt.i köttet; men markisen låg dödligt sårad med 3ex kulor i bröstet. Af undersökningen framgick, att markis de X,, i ett. anfall at. svartsjulsar JORD att döda sin älskariona och pod -velat-. döda si, sjelf. Han mumlade några ord under.sin, yrsel. af hvilka man erfor att hans hi kärlek. varit peka till rad som aker: sa eatt gedan han skjutit på gsefvinnan, som derigenom föll ned för hans fötter, hade han lossat ett par skott mot sig sjelf, men då de,ej gjort tillbörlig verkan hade: han, sårad som. han. var, laddat pistolen ånyo för att göra slut på sitt Jif. Dagen förut inträffade: i staden Charleroi en snarlik tilldragelse, som omtalas af Journal de Charleroi: M:me de Thibaut och hennes dotter, en aktad familj, voro stadda på väg hem från kyrkan, då de mötte hr Demarbaix, dottrens man, som bjöd dem in; på ett caf6. Hr Demarbaix lefde skild från sin hastru sedan någon tid, men han ville att hon skulle flytta hem till honom igen. Den unga qvinnan afslog detta och mannen påstod att hennes mor var orsaken härtill. . Medan de på cafeet intogo förfriskningar frågade hr Demarbaix ånyo: Vill du icke återvända till ditt hem? — Nej, icke nu, jag skall tänka på saken. — Nej, nu genast eller aldrig! utropade mannen. Hustrun gjorde en afslående åtbörd. Ögonblickligen lossade han tre revolverskott: M:me Thibaut träffades af två kulor i hufvudet och hennes dotter af en i axeln. Mördaren, som trodde sig ha dödat dem, skyndade in i rummet bredvid och sköt två skott, det ena träffade hans hufvud, det andra j trakten af bjertat. Han var död. — Ordlek, Man tillskrifver kronprinsen af Preussen följande bonmot: På tillfrågan hvad han tänkte om Thiers mission lär han ha svarat: En tredjedel (tiers) af Frankrike ha vi redan tagit, en annan tredjedel (Thiers) kommer till Versailles i margol, och den sista tredjedelen skola vi snart hafva. PR RNE at Et a DA Be ER gng ären NA nns ot nn a Å

9 november 1870, sida 4

Thumbnail