(Insändt.) Innan kort förekommer hos regeringen frå an om återbesättande af presidentsembetet 1 statskontoret efter nuvarande innehafvarens förestående afgång, en fråga, af hvilkens lös ning man får tillfälle att bedöma den stånd unkt, regeringen innehar i atseende å emetsverks-reformen. Såsom bekant är, har riksdagen äskat förenklingar i administrationen och, uti främsta rummet, i organisationen af statskontoret. Skall detta embetsverk på ett tillfredsställande sätt regleras, synes det, med hänsigt till beskaffenheten af de ärenden, som tillhöra dess handläggning, vara ett nödvändigt vilkor, att verkets kollegiala form, om icke alldeles upphör, åtminstone i väsentlig mån modifieras. Men med en sådan föräudring är icke bibehållandet af presidentsembetet förenligt, och antagas kan, att om detta embete nu definitivt återbesättes, denna åtgärd kommer att ännu i många år fördröja reformen. Föröfrigt är frågan om presidentsembetets upphdrande icke ny, ty, såsom af riksdagstrycket för 1850—1851 års riksmöte inbemtas, afgaf dåvarande fioansministern Sandströmer, uti ett anförande till stadsrådsprotokollet för den 19 Oktober 1850, förslag i enahanda syftving, hvilket K. M:t likväl ansåg sig då ej böra bifalla, mon förklarade framdeles skola komma under förnyad pröfning. f. d. Riksdagsman. ESUOPEIUNTODBICEFAIDTER a