Minnen från striderna kring Sedan. Föredrag af pastor F. Puauz. (Slut fr. gårdagsbl.) Emellertid gjorde preussarne enligt krigsbruket sina vanliga reqvisitioner; deri låg ingenting utomordentligt, ty det var deras första utskrifning. Man skyndade att hörsamma den. Alla ublaner hade ett ståtligt utseende, de voro starka och friska; detta förvånade mig, men en officer yttrade tili mig: AÅbh, det är icke att undra på, de äro alltid de förste, som komma, de taga för sig det bästa som finns, men pi skall få se trossen, Knappt voro tyskarne anlända, förrän mairslokalen blef besatt, och de uppspikade der en kungörelse om vapnens utlemnande vid äfventyr af dödsstraff. Afven i dessa ögonblick tilldrogo sig alltid komiska scener; en hedersman frambar med stor högtidlighet ett gevär med måladt trälås; preussarne slogo sönder den lika samvetsgrannt, som om det hade varit det yppersta gevär. I hvarje ögonblick uppslogos nya kungörelser, bland annat en, som innehöll en mängd paragrafer, hvilka oföränderligt slutade med dödsstraff och bevisade, att krigsrätten icke kan ådöma mer än ett straff, naturligtvis dödsstraff. Förordningar, som afskaffa konskriptionen ij de af H. Mits eller hans allierades trupper ! ockaperade departementerra, förordningar, . som helt enkelt behandlade de frivillige skarp! skyttarne som mördare och dömde dem tilll! döden, det förstås af sig sjelf. I samma mån ! kuogörelserna uppspikades, i samma mån ! ankommo nya trupper. Jag hade några da! gar förut iskådat vår tappra armås defile-! ring; nu var det en annan armeå, ett minne, !l som ännu förföljer mig, ty jag tycker mig höra regementen af dödens dragoner upp-jt stämma Luthers koral, då de tåga genom den lilla staden. Kl. omkring 11 kom en! öfverste, som stannade utanför maireslokalen, ! gjorde tecken, att han ville tala och helt obesväradt förklarade, att han låtit brävna upp Falaise, emedan man hade dödat trel man tör honom, samt att om något sådant skedde i Vouziers, skulle han enligt preussarnes herrliga vana göra hela staden ansvarig derför, s Efter dessa hugneliga ord lemnade ban oss; I att oskyldige skola lida straff för de brotts-4 lige, det tillhör kriget, det vet jag nog, men man kan ej förundra sig öfver våra bönders förbittring, och att de, efter att ha förlorat! allt, taga ett gevär, skynda in i skogen? och skjuta ned första fiende, som passerar b förbi. Trupperna tågade den dagen i stort antal genom staden, men utgjordes mpästanS uteslutande af kavalleri med några lätta ka-n noöner. Jag kom nu under fand med, att det var osanning, hvad vissa tidningar ut-. spridt om kronprinsens arme. Man hade å påstått den vara decimerad af tyfus och!P dysenteri, men denna ofantliga armå lemnade b under de tre dagar, den tillbragte, i Vouziers, Y utan öfverdrift sagdt, icke femtio sjakel3 qgvar. . Reqvisitionerna blefvo talrika, jag förvåJ nas ännu i dag öfver hvad denna lilla stad t kunde prestera. En officer vid generalstaben ft sade till mig några dagar derefter: Aldrig il! mitt lif har jag sett ett så rikt land; i Tysk-!n land skulle efr sådan stad som Vouriers på en eada dag ha varit uttömd på alla till-. åvgar. Jag kunde ej underlåta att sägal! onosf, att det i ala fall kom på ett ut,8 emedan de så mycket mera skulle begagna !? sig deraf. Staden erbjöd det lifligaste skådespel. Allal?9 schweizerier voro uppfyllda af soldater. Ho-2 tellerna voro upptagna af officerarne, men2 der funnos inga andra än de; man hade med förfäran flytt från dem. I torden ursäktab alla dessa detaljer, men kanske skola de ha v: den förtjensten att låta er lära känna del! verkliga förhållandena. På aftonen blerf ändtligen allt tyst, och man hörde endast h patrullernas steg och vakternas rop. ri Jag har åt samlare af curiosa förvarat ett 3? papper från de första dagarne af Vouziers ockupation, nemligen en inqvartericgssedel,o! som tre soldater uppvisade för den person, o som skulle hysa dem. Då denne icke be-!n grep innehållet, bad han mig bjelpa sig tilllv rätta härmed. Den var skrifven med tyskb stil, men med undantag af några ord, måste jag förklara, att jag ej förstod det; enart upptäckte jag likväl att sedeln yar skrifven på franska, och jag skall uppläsa den för er; deu skall kanske gifva er eu viok om, hvarföre uhlanerne sågo så friska och frodiga ut. Kl. 6 på morgonen: Kaffe, bröd, smör. 9 QR Bröd, smör, ost, fläsk, 3 but. vin. Middag ? Bouillon, potates, kött, tra ffe, bröd, but. vin. 1. 4 e. m. Kaffe, bröd, smör Fo : S Bröd, smör, ost, fläsk, tre but. vin. Det enda, man kunde befara, är, att ublanerne mådde alltför väl, och vid vår amboJans skulle vi ha varit belåtna med derna anspråkslösa matordning, ty vår kost var mycket landtligt enkel: . Måndagsmorgen, den 29 Augusti, underrättade man oss, att att en by brann på nägot afstånd från oss; man hade försvarat sig, och branden blef försvararnes straff; det var Voneq, hvilken by. äfven år 1814 uppbrändes! at preussarne; man såg tydligt lågorna. Sjette kårens generalstab hade nyss anländt med sin befälhafvare, prins Wilhelm af Mecklenburg; jag träffade honom på stora torget, der han samtalade med nägra af våra läkare; han talar franska med största renhet; han underrättade sig om vår ambulance, och försäkrade oss, att vi voro fulikomligt fria, undantagandes att vi ej fingo återvända till de franska linierna. . Mac Mabhon har, sade han, undgått oss LU 924 timmar, men vi skola hinna opp honom;: det är verkligen omöjligt att begripa hvad! g han äranar göra. I können förstå, med huru Pp p e mO AAAHHH DR PR nnaArpPA Ht O HN ALP HH w Dr br vw LC uppmärksamt öra jag lyssnade till honom. Han begifver sig In tvifvel till Belgien, tillade han. Jag tog mig friheteå anmärka, å att vägen till Montmådy stod öppen. Socbelp sarna och hairarne äro i Stenav och nringen I