ningar författaren nysör om mensklighetens Vt veckling hafva något af den holländska nykterhetep. De äro icke öfverspända och förvåna icke genom några ovanliga id6associationer; men tet är intressant nog att lägga märke till, huru en Skide lig holländare tänker sig verlden i framtiden. Åt 2070, menar han bland annat, skall skilnaden mellan nationernas språk vara utplånad och det skall hafva uppstått ett resespråk. som är en blandning af flere tungomål, blapd hvilka det engelska är förherrskande. Först några hundra år setare skall detta språk Junna utbildas till ett verldsspråk. Soldater skola år 2070 icke finnas annorstädes än På scenen, icke derföre att menniskorna på den tiden äro så särdeles mycket bättre än hu, utan emedan krigen nästan blifvit en vttöjlighet. En allmän statsbankrutt och anfelisvapnens stora kraft hafva efter hand framkallat den öfvertygelsen, att det i sjelfva verket icke var någon som vann på att föra krig. Derföre finnas icke mera några tullgränser mellan länderna, de diika nationernas intressen hafva sammanfallit, och nationalitetsprincipen från nittonde århundradet har blifvit undanträngd af humanitetsprincipen. Antalet invånare i Europa har stigit utomordentligt; men näringsmedlen äro lättare att fördela, handelsfriheten lättar frambringandet af de produkter, för hvilka hvart land bäst egnar sig, Vetenskapens framåtskridande har satt menniskorna i stånd att använda många förut o nade substanser, landtbruket drifves som en fabriksnäring, och det produceras långt mera än förr. Elter sten-, bronsoch jernåldern har man fått en aluminiumålder, i det man i stor skala kan utdraga aluminium ur gammal mursten, taktegel och porslin m, m. Fotografien återgifver nu de naturliga färgerna, hvilka solen sjelf målar. En ny rörelsekraft har trädt i stället för ångan, som blifvit för dyr sedan kolförråden börjat minskas, och denna kraft har det företrädet framför ångan att den är billig och lätt att transportera. Ståderna upplysas genom ett magnesiumljus, tåckas med glastak och uppvärmas genom underjordiska värmerör, som också kunna inläggas i husen. Lufsseglingen är i full gång. Förbindelsen mellan veridsdelarne underlles genom ett bolag för luftskepp. England och Frankrike åro förenade genom en bro. Peking är genom en jernväg satt i förbindelse med vestra Europa, och man tänker på att med tillhjelp af telegrafsignaler sätta sig i förbindelse med invånarne på de andra himlakropparne. — Så tänker sig en holländare, att jorden skall se ut om tvåhundra år. Det är, som man ser, i nationernas fredligare samlif och i de materiella beqvämligheternas och njutningarnes förökande som författaren tänker sig mensklighetens fortgång, men menniskoanden synes under allt detta skola blifva ett styfbarn. Författaren tror förmoåligen hvad Reger Baco sagt, att om tvåhundra år skola passionerna ännu som förr herrska öfver menniskorna, hvilka äro till hälften djur, till hälften englar och skola fortfara att vara det, äfven om menskligheten i det hela taget går med jemna steg framåt i moraliskt hänseende. — Den äldsta boken på Westerås bibliotek, nu jemnt 400 år gammal, är kyrkofadern Augustini berömda arbete De civitate Dei, tryckt i Rom 1470 i stor folio och sannolikt det enda exemplaret i Sverige af denna upplaga. I Strengnäs finns en upplaga af samma arbete, tryckt i Rom hos samma boktryckare 1468, och i Upsala en upplaga tryckt i Mainz 1473, hvilket utvisar en stor afsättning å den tiden af detta vidlyftiga och dyra verk. Westeråsexemplarct har fordom tillhört jesuiterkollegiet i Olmätz. Det har varit tryckt och inbundet med stor omsorg, och texten är ännu rätt väl bibehållen (blott ett blad är löst), men bandet är något illa medfaret. Det består af trä (sannolikt bok), öfverklädt med fint skinn, som haft rika förgyllningar på sidopermarna (på ryggen finnes ej spår af sådana). Boken, har varit försedd me vackra kopparspännen, af hvilka blott fragmenter återstå. Verket är ej pagineradt, men hvarje särskild papers-tern är utmärkt med en liten skinnskoning i i yttre kanten. Det innehåller 290 blad med 46 rader antiqvastil på sidan (Strengnäsexemplaret har blott 270 blad, men lika många rader på sidan). Begynnelsebokstäfverna till hvarje bokafdelning och kapitel äro enligt den tidens sed utmärkta med lysande färger. TFörsta sidan af sjelfva texten (sedan innehällsförteckningen föregått) är prydd med marginalmålningar och förgyllningar och synnerligen bokstafven I i första oret Interea på det grannaste utsirad. (Denna grannlåt torde vara orsaken till att första bladet i Strengnäsexemplaret blifvit af någon liebhaber borttaget.) Boktryckarne hai Westeråsexemplaret förevigat sina namn i följande vers: Aspicis illustris lector quicunque libellos Si cupis artificom nomina nosse: lege Aspera ridebis cognomina teutona: forsan Mitiget ars Musis inscia verba virom. Conradus Suneynheyum: Arnoldus Pannartzque Magistri Rom:e impresserunt talia multa simul. I Strengnäsexemplaret ha samme män tecknat sig sålunda: Hot Conradus opus Suneynbeyum ordine miro Arnoldusque simul pannarts una ede colendi Gente theutonica: romed expediere sodales. På Westerås bibliotek finnes en mängd andra gamla och sällsynta böcker från 1400-talet (typografiska seklet). Åtskilliga af dem togos af svenskarne i trettioåriga kriget. Denna fångst fördelades mellan k. biblioteket i Stockholm, Stockholms Storkyrkas bibliotek (1843 förenadt med kungliga) samt biblioteken i Upsala, Åbo, Strengnäs och Westerås. Men bokfördelningen har sket; så ovårdsamt, att en del af ett verk kommit hit, en annan dit. Så fins t.ex.af Bonaventuras Tractatus (tryckta 1495) första delen i Westeårås och andra delen i Strengnäs. (w.1.Tt.)