sträng nog. Två italienska fregatter och e ck kanonbåt lågo för ankar vid ingången ti da Sundet, der Garibaldi nödvändigt måste pas teI sera fram. Höjderna rundt omkring fan lo; boning voro besattå af carabinieri-detache far I menter, och ett dylikt, bestående af 40 man de I kunde se in i generalens sängkammare. De kl lyckades att inbilla bevakaren, det han be ojI fann sig der, medan hani sjelfva verket und är I kom i en liten båt. Han åtföljdes af pre re I fekten i Vaucluse, dr Bordoni och dennes soi ig samt en sekretörare; Er En lTaftballongsfärd. nk Vi hemta ur Gazette de Cambrai följand n) beskrifning. på en ny ballongs ankomst til le nämnda stad. lel Washingtön är en ballong — skrifve a tidningen — som afgick ffån Paris den 12 Pi JE 108 på morgonen och fyra timmar deror efter, d. Y. 8, Kl. 1(,12, nedsteg 8 kilometres oe I fråh Cambrai vid Carnieres på ett ställe, h som kallas le rio dAvesnes. a Denna ballong fördes af luttseglaren Berlltant och innehöll utom en mängd bref och ;. Itelegrammer till regeringehs representanter a Joch enskilde en delegerad af utrikesministåi-)ren, Lefsivre, som skickas till Wien med it depescher, samt en annan tjensteman af an8 I språkslösare slag, hvilken heter Van Roosej. Ibecke, är belgier till börden och har till åligJgande att uppföda och vara chef för dutjvorna. Vi ha sett de trå resande; vi ha släfven sett den ballong, som fört dem till I Cambrai; Den förevisades i går på underprefekturens gård, der ett betydligt antal personer infann sig för att beskåda den. . Washingtons färd var mycket utsatt för r jätventyrligheter. Vid afresan höjde sig balil lmgen. icke öfver 500 mötres. På denna I böjd Hade man att frukta för preussarnes I projektiler; snart började också verkligen ge I värskulorna att hvioa omkridg öronen på ; I våra djerfva luftseglare; några af dem träfI fade till och med det aerostatiska vidundret, ft hvilket hade till följd, att ballongen sänkte 158 och ickö litet bidrog att göra de resånI des belägenhet ännu mera kritisk. Man måIste genast tillgripa de ytterligaste medlen; falla ballastsäckarne utkastades; ballongen Isteg hastigt till en höjd af 1200 å 1500 mötres. Han trotsad6e gevärskulorna, hvilkas bana afstannade under honom; men han vär ännu ej i skydd för kanonkulorng, gom nu började afskjutas. Blåsten blef allt häftigäre,. och faran tycktes vara öfverstånden. Men så var det ej, ty en half timme derefter sänkte sig ballongen ånyo; han sväfvade öfver en stad, som tydligen vär besatt af fienden, ty under mer än tre fjerdedels timme hade ban att uthärda en liflig gevärseld. Vindarne tycktes enkom ha ingått stillestånd för att utsätta den modiga besättningen för preassarnes kulor... Andtligen började vinden, en våldsam vind blåsa från söder; det. var. räddningen; men det var också eller! kunde åtminstone bli en fara. PV förd in svindlande hvirtvelvind, flög balongöa genom rymden; höjande och sätkande Bg alltefter! luftströmmarne, gjorde han stormilens galna språng. Slutligen sänker han sig så mycket, att han snuddar vid marken — det var nära Cambrais bangård — han höjer sig åter och fortsätter färden i luften, han faller på nytt; luftseglaren anser ögonblicket gynnsamt att kasta ankar med sin 400 metres långa tross (t mötre — 3!ya fot) Han skyndar sig. an firar hastigt ut ankartrossen; icke en minut, icke en sekund är att förlora, ty stormen blir häftigare än förut, ankaret är näta att nå märken, mah är räddad; man är i hamn, resan är lyckligt fullbordad. Hutrah ! Nej, luftseglaren har gripits af trossens slingot under fopprallsingen, hån drages ut irymden; hån faller: Hans död tyckes säker; men genom en oerhörd, en otrolig Iyckå Köll trosBed hötom åvår. Af delta fall på nära 20 metres bekom han blott lindriga skråmor;, ingen lem afbröts: det är underbart. Öfverlemnad i dö båda öfrige resandes, det diplomatiska sändebundets och dufuppfödarens händer, fortsätter ballongen sin. färd; ankaret hugger fast i marken och kastar båt och ballong på sida; färden fortgår, man stöter emot träd, som afbrytas; vid en stöt mot marken, kastar gondolen ut ytterligare en af de resande, hr Eefaivre; den kiste, vär belgier, den privilegierade brefdufsuppfostraren, fortfar att visa prof på den största kallblodighet. På de tåg,som förenar gondolen med ballongen, klättrar han upp till denna sistnämnda och genomborrar den med knifhugg; med händerna rycker han bort stora bitar tyg derar. Vidundret släpper ändtligen ut gasen; det sänker sig, och ungefär 200 bönder, som skyndat till stället, hejda det. Det var ätnd ej slut på den stackars belgierns lidanden: bönderna togö honom för en preussare och talade om ingenting mindre än att göra processen kort med honom. Ikunnen göra med mig hvad I behagen, sade han till dem med den orubbligaste kallblodighet, men hjelpen mig i alla fall törst att rädda de depescher, som jag för med till er från Paris. Skären och rifven sönder ballönogen, men behållen gondolen, som innehåller vigtiga handlingar... I kupnen under tiden hålla mig fast om I viljen. Dessa ord, uttalade med den brådska och den öfvertygelse, som omständigheterna kräfde, lugnade våra misstänksamma bönders oro. Straxt derpå ankom hr Bricourt, arrondissementsråd och maire i Carnieres. Han tog emot den resande och hans dyrbara laddniög. Snart hade man den lyckan att få se hr Lefaivre, som fallit ned nägra hundra metres från ballongens landningsplats, ankomma; af en instinktlik rörelse kastade sig de båda reskamraterna i hvaraudras armar, lyckliga att återfinna hvarandra friska och helbregda efter så många farligheter. Man visste. ännu icke hvilket öde, som drabbat expeditionens ledare, luftseglaren Bertaut. En bonde kom springande och berättade; att 2 äfven han blifvit räddad, och att man på en landtgård i grannskapet egnåde honöm den vård, som hans tillstånd kräfde. Tre tjerdedels timme derefter hade hr Bricout de tre resande tillsammans vid sitt middagsbord, och hT 2 anrhanimn da 4il1l CH mhras nh sflamnada om