er I EHRdast ett Kort segertelegram Iran gener v. der Tann till kronprinsens högqvarter. P r Striden vid Metz den 7 Okt. iI Af BaZaines tttall den 7:e, gom hade di mensionerna af en verklig batalj, Gt en kor gapondent till Daily News följande lifiiga ski riog: .Bazaine hade med stor omtanke vidtagit sin dispositioner. Under skyddet af dimman hade ha pjsrerat så hastigt, att, då det kort efter kl. u klörnads, voro häns anordningar nästan fulländad ) Först riktäde hän ett häftigt atifall emot Lador e Champs, men landtvärnsförposterka för: arade byr A såsom om de icke varit 100, utan 10,050 ma Istarka. Fransmännen insände sitt infanteri i ska k ror, under det att deras artilleri på samma gån; tt I började att spela. Blott ett försök att återtag n Ladonchamps — menade man vid staben — ocI ) vått artilleri skall göra kol på fienden. De preus siskå kahönertia Sr Terkligen sin sak bra, met antagandet var ickö riktigt, ty Aögtoppet mot La donchamps var endast en divergigh. Plötsligen ut göt sig mot byarne Grandes. ock Petites Tapes t. Remy och Maxe en verklig ström af fransmän Det 59:e landtvärnsregementet .ville icke gifva vika ehuru det försigtigtvis bort göra detta. Detstod tills fransmännen efter en mördande eld från chas sepotgevär och kulsprutor trängde återstoden med priorrärdigande mässör emot chaussön. Fusilier ätäljoren, al 58:e rögerttentöt stod i Grandes Ta pes, och den står der ånat, inen besättöingen be står af döda och sårade. Bataljonef ville icke wika från platsen, och man kan säga att den tillinte ordes, medan den stod der, med ryggarne stödda mot väggarne och pannorna vända mot fienden: Åfren de andra bataljonerna af samma regemente ledo förskräckliga förlaster, och ända . tilldess hade Bazaines förehafrandö lyskata: Han , hade återeröfrat byarne och framskjutit någrå batterier för att besvara preussarnes eld, men att I qvarhålla sig här var han icke i stånd. ; Det preussiska artilleriet slungade emellertid sina kulor från trenne sidor af en parallelogram öch gjorde hans ställning svår för honom. Utan tvivel skälle ban nöjt sig med detta första angrepp, öm han ick6 hade ågyftat hågot mer; nemI ligen återställandet af förbindelsörtä intd Thionville. Från St. Rmy och de båda Tapes tinderhöll han elden mot preussarne, och från Grandes ) Tapes låt han skaror af tiraljörer utsvärma, hvilka förökr t blefvo högst illa tilltygade under landtvärneis Hindet: -Fen dessutom hopade ban, under betäckning af byn Mäze, ttiägsor ä infanteri, minst 30,000 man, för att tätt utmed föder bryta igenom preussarne, der deras linier voro svagast. gonblicket var kritiskt. Utom en brigad, som stod i reserven, var hela landtvärnet i elden. Men Ålken mo flera regementen af 10:e armekåren, vilken amelertid. hade gått öfver pontonbron öfver Mosel, befallning, att framtycka. Det var en oförgätlig anblick. Framför kömttö i tåskt lopp och i upplöst stridsordning fusiliererna och betäckte med sina linier hela slätten. Der bakom i täta kompanikolonner med flygande fanor och klingande spel grenadiererna. Derjemte uppstälde sig ärtilleriet understundom tramför byarne och koncentrerade sin eld emot de längs Mosel framträngande franska kolonnerna. Bazaine är ganska svag 1 äfseende på fältartillöri, och endast St. Julien och St. Bloy svatäde, inen kulsprutan lät höra sitt vreda smattrande, skadade de frättiryckande tiraljörernas linie, hvilken nu kom inom skotthåll och uppslet stora luckor i de efterföljande kolonnerna; men artilleriets och tiraljörernas angrepp var föröfrigt tillräckligt för fransmännen. rag täta massor vacklade och upplöstes, och mån kunde med kikaren ge, huru allt sawve qui peut instörtade i byn Maxe. Men då fransmännen hade stenmitråtne mellän sig och pretissarne, blefvo de åter hårdnackade. och ville icke vika längre tillbaka. Förgäfves sköt det-preussiska artilleriet på byarne, förgäfves framryckte batterierna echelonsvis. närmare och. närmare, det hårdnackade batteriet : i Grandes Tapes ville icke tystna och de-franska Hraijörerha föravaratle ännu den framför liggande chaussen. . , . Emellertid håde klockan blifvit 4, då en stabs-officer galopperade längs linien och gåf befallning oi ett allmänt angröpp. Frågan gälde nu ätt taga byarne med stormande hand, och 4 brigader landtvärn, understödda af tvenie liniebrigader af 10:de armåkåren skulle utföra denna uppgift. Några minuter derefter skallade kommandot och taliskapet sprang upp bakom sin betäckning, och framtyckte ned afinätta, hastiga ateg, hvilket är 5å karakteristiskt för preissarne. Granater från batteriet i Grabdes Tapes slogo ned i linien, kulsprutor.och chasöepdtgövär helsadö dön med hagelskurar af bly, men landtvärnet trängde tyst och allvarligt oupphörligt framåt. Jag har ofta varit I elden, men en mera rasande än den,-som riktafps mot lNnigns medelpunkt, har jag aidrig sett. eheral v. randetstöln, som anförde tredje landtvärnsbrigaden, föll i mitt grannskap, öch flere oficerare af hans: stab es; slutligen hann man fram till de jordverk och förskansningar, bakom hvilka de sönderskjutna ävarlefvorna af det 59:de och 58:de landtvärnsregementet lågo. Hurrah för oreussarne! skallade det:emot de framträngande, framåt, framåt var svaret, och de tappra, hårdvackade franska artilleristerna hunno knappt vika ;m ett hörn, förrän preussarne voro dem i rygteh. Landtväfnet gifter icke så lätt pardon som inien, och mången fransman föll, gehömborfad af n bajonettatöt. Ånnu på byns tränga gator fåkade de som djeflar, och betjenade sig af kulspruan med synnerlig klokhet och verksamhet, men traxt defpå kom det obevekliga landtvärnet. De räldiga benen och skuldrorna, de karakteristiska Iragen hos de preussiska soldaterna, förlänade baonetten kraft, och snart blefvo byarne rensade rån alla, med undantag af segrarne, de döda och le sårade. 2 . Landtvärnet tillhör äran för dagen. Det var andtvärnet, som uppehöll det franska angreppet, ills ingen man mera stod, som kunde hålla ett än lnålsgevär. Det utförde också det allmänna ngreppet, som bortsopade fransmännen ur byarne. ag har sett den preussiska linien förrän denna lag i strid. Jag såg den med händer och fötter dlättra uppför höjderna vid Spicheren. Jag tåg len deplojera framför Colombey och Montoj i slaet ÅR 14 Augusti, jag såg, den hålla stånd framör kilsprutati på sluttningarne vid Gravelotte, jag åg, huru den den 1 September kastade fransmänen in i fästningen Sedan. Jag har lärt känna, tt männen af den preussiska linien förmå allt vad som är möjligt för någon armå i verlden. fen först i går har jag lärt känna landtvärnets allber. Lugna i sina förskansningar, hvarest de iggande på marken uppsamlade de i grannskapet edfallande kulorna, beslutsamma i sitt framtränande, oemotståndliga i det bajonettangrepp, med vilket de rensade byarne, utgöra de en trupp, om måste glädja en soldats hjerta. Ingenting var rer anmärkningsvärdt än det lugn, med hvilket e sårade, som kunde gå, begåfvo sig bakom fronen, förlitande sig på sig sjelfva och afslående all jelp. Och det var icke några lätta sår, med nvila dessa käcka män återvände. Jag sjelf mötte no, som var skjuten genom lungan, i hvilken anedrägten rosslande framträngae genom såret. Jet går åskådaren till bjertat, då han ser dessa ;ppra dö. Landtvärnsmannea kan icke med lika itt hjerta gå i striden som liniesoldaten, som icke fterlemnar någon, om haa qvarstannar på slagiltet. För hvarannan iändtvärnsman som faller, ones en enka hemma i fäderneslandet, och vid unken på mina bara uppröres mitt bjerta, då jag inker på antalet af de faderlösa i de vänliga byrne och på de iredliga slätterna i Tyskland, som nnu icke vetz., att gårdagen röfvat från dem deas fader. Man bör dock icke tro, attlandtvärnsvännen lärge dröjde vid tanken på Kösträ och arn. -De.a man, som redan hade något grått i kägget och hvem vet huru många fåglar i nästet, ick lika så djerft mot fienden som den miuntre oge frivillige, som på sin höjd begråtes af en I Rel ee I vel — ER ER Fu 10 O FM MA kt 0 BN kt kt bt äg Vt MM VE MOR NO Armed tr mr ADB NH IH dm Öm KHO DD MN hk DR AM Le