staden och isynnerhet Tuilerierna skall deremot icke kunna nås från S:t Cload, men väl från nordvestra sidan, från Clichy eller Neuilly., der vi emellertid icke hört att preussarne hittills intagit någon ställning. En sådan ställning skalle för öfrigt ligga alltför Dära enceinten och kan åtminstone först intarsas sedan preussarne ötverskridit Seinen. Efter de hittills inlupna, visserligen temligen torftiga underrättelserna angående preussarnes företag vid Paris måste vi antaga att de skola inskränka sig till ett anfall från sydvestra sidan, Äfven nordöstra sidan ken 238e3 som en sanvolikanfallspunkt, alidenstand fästet Aubervilliers knappast skall kunna hindra fienden att uppställa batterier på så kort afstånd från Paris, att staden från dem verksamt kan beskjatas. Men nu berättas det, att preussarne företaga skansarbeten vid byn Drancy, som ligger 3800 steg, från Fort Aubervilliers för att göra ett anfall mot detta verk. Nyttan deraf krcna vi icke inse, ty besittningen af fästet -Aubervilliers kan icke särdeles mycket gagna Preussarne, om de icke tillika hafva fästena Romainville och Noisy i sitt våld, och till att beskjata Paris är afståndet från byn Drancy alltför stort. — Vi äro derföre böjde att antages, att i fell berättelsen öfverhufvud är sann, det är ön fat från preussiska sidan att anlägga en förskansting på detta ställe, beräknad utt till en del afleda uppmärksaraheten från sydvestra sidan. Parwarne hafva tu efter vårt förmenande valt den rätta vägen att icke inlåta sig på ste;ra utfall, som i anseende till de preussiska truppernas öfverlägsenhet och större krigsdoglighet skulle tjena till ingenting, men deremot oroa de tyska förposterna natt och dag, företaga ständiga ströftåg, i hvilka de städse döda elter såra en del fiendtiiga soidater och deretter återvärda inom sina förskansningar, från hvilka de förföljande fienderna kraftigt och icke utan lycka beskjatas. På detta sätt ivöfvas mobilgardet småningon: praktiskt i krigaryrket. Dessutom arbeta fransmännen flitigt på fortifikatoriska anläggningar, isynnerhet. på södra sidan om Paris, der de vid byn Villejuif -uppkasta ett stort joriverk med betäckta kommunikationer. kaledes befästa de Vitry och förena denna by med Villejuif genom löpgrafvar, så att det framför fästena Ivry och Bicötre skall uppstå en hel förskansad linie. Vi torde knappast misstaga oss, då vi uttala den tro, att fransmännens motstånd vid Paris kan blifva mycket långvarigt såvida befolkningen vid ett bomnbardement visar! samma resignation som Strasbourgs invånare. ! Men de skola säkerligen blifva satta på ett l! hårdt prof, då det på grood af vinterns när! mande måste våra särdeles maktpåligga nde : för preussarne att få slut på saken sa snart : som möjligt, och man derfire kan vänta, att s de skola företsga ett bombardement af en så: I 2 E t fruktänsvärd karakter att man kanske hittills icke sett ett motstycke dertilj. : Diogenes Iyxta. En-korrespondent i den 3:dje tyska armånshögqvarter Versailles skref den 30 Sevt. till tar tsarzriger om ställningen i Pa is: Den 3:8Hje armåns förpostställniog bar redan gifvit anledning till en mängd rekognosceringar mot de af fienden uppbygda fästena och öfriga befästniogar, i Pariss cirkumvallation. De ha ledt till åtskilliga upptäckter, som förskaffa de tyska truppernas befälhafvare en för hvarje dag förökad summa af säkra stödjepunkter för bedömandet af förhållandena i Paris. Dessa rekognosceringar, som f företagas från högqvarteret och hvilka kronprinsen, 2 för det mesta åtföljd af generallöjtnanten von Blumenthal än med större, än med mindre svit, eznar det lifligaste personliga intresse, ha sträckt S sig till den södra krökringen af Seine, vid Marlyo utmed floden mot fästet Mont Valriepn, derifrånd följande Seinens lopp till dess iuflöde i staden öf-1 ver S:t Cloud och Sevres, derpå vändande sig åt t: höger mot fästena Billancourt, Issy, Vanves, Montb rouge, Bicetre och Villejuif, som fienden ännu innehar, och slutligen gående öfver till de af ho-8 söm redan utrymda ställningarna vid Creteil. Den d vigtigaste punkten på 4 denna observationslinie i; utgör, utom det af baifårne ockuperade fästet vidla Moulin la Tour, parken i S:t Cloud. Den väg, som S från Versailles för till Napoleon 1:s och Napoleon I:s älsklingsort, höjer sig i hastig stigning till en 5 smal, af skogbeklädda bergväggar omsluten plateau. s! Den utmynnar närmast i den lilla köpingen Villel ei dAvray (1100 invånare), som består af en enda,ljc en kilometre lång gata. hvilken bildas af den rika t parisiska affärsverldens sommarbostäder. Passerar män denna köping och, i stället för att begifva sig) råka vägen till slottet S:t Cloud, tager af på en m sidoväg, som strax på andra sidan om Ville dAvray gj böjer af in i skogsparken, så kommer man, på ett ti afstånd af ungefär 1200 steg från chaussåen, till en t fri punkt ofvanför Seinefloden, framför hvilken hela 7 den södra och venstra delen af Paris med sina förstäder utbreder sig i det vidsträcktaste pano-8 rama. Der plateaun här springer ut vid en sluttfå ning står en byggnad, som i en längre tid, underlre epoken före det första kejsardömet till Karl X:slg: tronafsägelse, åtnjöt synnerlig popularitet. Folkspråket gifver den pamnet: Diogenes lykta (Lang terne de Diogened. Det är en smal tornlik byggnad at hvitrappadt tegel, ungefär 40 fot hög, med m en paviljong vå sin spets, hvars tak uppbåres aflhi sex smala pelare af terra cotta. Originalet dertill gi var ett grekiskt monument, som ännu i slutet af det 17:de århundradet fanns qvar i Athen, och om hb: hvars ursprung det ännu i dag tvistas. Det kallades på ort och ställe Demostenessj lykta,, så men erhöll, då afbilden på förste konsulns befallgi ning bygdes i S:t Cloud, ofvanstående pamn. Den bl utsigt, man har från detta ställe, sträcker sig från j;, förstaden Boulogne ända till höjderna vid Montbi martre. Boulogneskogen är nästan orubbadt bibe1 hållen; den visar blott få öppningar, hvilka äro!2 ämnade till uppställning af batterier. För öfrigtd tjenar den i hela sitt omfång en stor del af delre ranska garnisonstrupperna till fältläger Man serP från denna sida om Seinen, huru mobilgardena här t hälla sina skjutöfningar, man hör de signaler, som sammankalla de särskilda vapenslagev, man ser icke sällan större kårer formera sig till manöver, del. rader af eldar, som uppstiga vid mörkrets inbrydj tande, antyda bivuakerna, hvilka i stort antal mäåer ste vara spridda i hela skogen. En utomordentligt !ö liflig verksamhet råder på gördelbanan utanför T Paris, hvars högt liggande banvallar kunna från m alla sidor ses. Den upprätthåller förbindelsen H mellan den iore staden och de inre fästena. H Loirosix6s. så En korrespondent till Standard, som i några ) m föregående bref från Tours och Bourges ytt-ut rat sig ganska ogynosamt om de särskilda be ståndsdelarne af Loirearmåa, nemligen äterstoden af de förra armeerna, som samlas och! oc organiseras bakom Loire, har efter ett sam-m tal med general de la Motte Rouge och chefenL för hans artilleri fått bättre tankar om för-2l hållandena och skrifver den 2 dennes från ria Bourges följande: