BLANDADE ÄMNEN. Carl Czerny om Frans Liszts ungdom Carl Czerny berättar i sin sjelfbiografi, skrifvei 1842 och nu offentliggjord, följande: sÅr181 kom en morgon: till. mig en man, som hade me sig en liten gosse af omkring 8.års ålder, oc anhöll att jag ville höra på hur gossen spelad iano. Det var ett blekt barn, som såg mycke lent ut och under spelandet vaggade: det hi och dit på stolen, så att jag flera gånger trodd: att det skulle falla i golfvet.. Hans spel var också mycket oregelmessigt och förvirradt och om fin gersättning hade han så ringa begrepp, att har satte fingrarna på tangenterna hur det föll sig Men det oaktadt var jag förvånad öfver den ta lang som naturen hade nedlagt hos honom. . Har spelade något af det jag-lade för honom å vista visserligen som rent. naturbarn men just derfö på ett sådant sätt, att mas. såg att här hade na turen sjelf bildat pianospelaren. På samma sät var det då jag på fadrens begäran gaf honom et themavatt fantisera öfver. Utan att han fätt lära det minsta af harmoni lade han dock en: viss genialisk tanke i sitt föredrag. Fadren berättade för mig, att.han hette Liszt och hade en underordnad befattning på fursi Esterhazys egendomar och att han dittills sjell undervisat. sin .son; han bad mig derför att jag ville intressera: mig för hans lilla Frans när Han ett år derefter återkomme med gossen, till Wien Jag gaf gerna mitt bifall härtill och derjemte anvisning bur han under tiden skulle öfvå gossen, i det jag visade honom skalöfningar 0. 8. Vv. Ungefär ett år derefter kom Liszt till Wien med sin son, hyrde vid samma gata som vi bodde sin bostad, och jag egnade hvarje afton min tid åt gossen, ty dågarna hade jag nästan alldeles upptagna. Aldrig förr hade jag haft en så ifrig, förståndig och flitig. lärjunge, Då jag af erfarenhet visste, att just sådana snillen, hos hvilka själsgåfvorna skynda, framom den fysiska kraften, bruka försumma det grundligt tekniska, så ansåg jag det vara framför allt nödvändigt att använda de första månaderna till att reglera och stärka hans mekaniska färdighet, på det han framdeles ej skulle mer kunna råka på afvägar, Om kort tid spelade han skalorna i alla tonarter med all den mästerliga ledighet, somhans för pianospel högst fördelaktigt organiserade fingFar gjorde möjligt, och genom allvarligt studium af Olomentis sonater vänjde jag honom vid taktfasthet. vackert anslag och ton, riktig fingersättning och riktig musikalisk deklamation, allt saker som han dittills saknat, ehuru dessa Clementiska kompogitfoner föreföllo den muntra gössen temligen torra. Dennå metod verkade derhän, att jag, då vi några månader senare togo ihop. med arbeten af Hummel, Rieg, Moscheies, och sedan Beethoven och Sebastian Bach, ej mer behöfde aktgifva på de mekaniska reglorna utan strax kunde låta bonom uppfatta andan och karakteren hos dessa olika kompositörer. Då ban måste ytterst hastigt instudera hvarje tönstycke, så slog han sig slutligen på å-vista-speluing till den grad, att-han blef i stånd att från bladet utföra äfven betydligt svåra kompositioner med en sådad färdighet som om han länge hade studerat dem. Äfven vänjde jag honom vid att fantisera, genom att då och gifva honom themgta att improvisera öfver. Den lilla Liszts oföränderliga munterhet och goda lynne jemte den så utomordentliga utvecklingen af hans talang gjorde, att mina föräldrar älskade honom som:en son och jag som en bror, och jag icke blott gaf honom undervisning afgiftsfritt, utan jag skänkte honom också alla nödiga musikalier. Ett år derefter kuhde jag låta honom spela offentligt och han väckte i Wien en entusiasm, sädan som biott få konstnärer kunnat glädja sig åt: z Året derpå gaf han,. åtföljd af sin far, konserter och gossen spelade Hummels då nya konser: ter i A-moll och 4H-moll, Moscheles variationer och Hummels septett, konserter af Ries samt många af mina kompositioner, hvarjemte han hvarje gång impröviserade öfver af publiken lemnade notiver; och,man hade i sanning ej orätt den tiden då man trodde;sig i hbonomise en ny uppträdande Mozart. Tyvärr ville fadren af sin son draga så stora pekuniera fördelar som möjligt, och när Bom gossen var som bäst inne i studier och jag just börjat handleda honom i komposition, fördes han ut på resor, först till Ungern och sedantill Paris, London. o. 8. v., der han, såsöm alla tidningar från den tiden intyga, väckte det största upp-, seende. I Paris, der han bosatte. sig med SÅ föräldrar, förtjenade han visserligen mycket pen-ningar, men förlorade många år, under hvilka både bans lif och hans konst togo en falsk riktning. När jag 16 år derefter, är 1837, kom till Paris fann jag bans speli hvar hänseende temligen förvirradt, trots dess oerhörda bravour. Jag trödde mig ej kunna ge honom något bättre råd än att göra resor genom Europa, och när han: ett år derefter kom till Wien bade hans geniustagit en ny flykt. Under gränslöst bifall af våra konstkännare tog snart hans spel denna lysande och derjemte klara riktning, hvarigenom han nu gör sig så ryktbar i verlden.s — En episod från ett emigrantskepp. (Utdragur ett af Dagens Nyheder meddeladt bref från en dansk till hemmet.) Etter: ett kort-tppehåll i Liverpool gingo vi ombord på ångfartyget La France fredagen den 19 Augusti, och då fartyget lyftade avkar, var on hel liten kolowi församlad ombord, nemligen omkring 900 personer. : Vädret var gynnsamt; och efter alla tecken att döma drömae vi redan om att temligen snart kunna nå värt nya hem, då plötsligen allt förändrade sig, och vi befunno oss ansigte mot ansigte med en säker undergång. Sedan det .nemligen fredagen den 26 hade blåst temligen hårdt; så att hafvet kom i stark rörelse, utan att detta likväl hade annan följd än en allmän sjösjuka, som till och med yttrade sig hos besättningen, uppstod under nattens lopp en förfärlig orkan, och flera gånger kände vi en stark skakning i det stora PR så att man redan började hysa farhågor, då plötsligen kl. 1