Igen i kompanier, men äfven om man inom franska armen mera velat aktgifva på tidens tecken, är det att befara, det på den korta tid som förflutit, sedan den erhöll sina nya gevär, den ej kunnat hinna genomföra en så genomgripande reform. Det är under freden dylika förändringar skola genomföras och grundligt inöfvas. När kriget står för dörren, är det för sent. Den gamla regeln att den segrsr som förstår att begagna den lämpligaste och bästa taktiken har äfven här visat sig, ty dermed följa nästan alltid säkerhet och snabbhet i operationerna. Med ett ord, armån har då inom sig den moraliska kraft som spelar en så stor roll i kriget, att den, såsom Napoleon I uttryckte sig, utgör 34 af deri ingående faktorer. Man har visserligen velat påstå att preussarne vid alla sammanträffningar varit öfverlägsna till antalet, men detta -påstående håller visst ej streck. Det är långt ifrån Ins:s mening att vilja upphöja preussarnes tapperhet, ty detta förstå de alltför väl tillräckligt sjelfva, utan endast söka visa, att det varit genom deras taktik som de, trots fransmännens heroiska tapperhet, kunnat segra, äfven då dessa ej varit underlägsna till antalet. Genom skildringar från krigsskådeplatseu har man erfarit, huruledes preässarne medelst ett utbildadt rekognösceringssystem alltidhaft fullt reda på alla fransmännens rörelser; un der det dessa i egetsland.snart. sagdt alltid svälfvat i fullkomlig okunnighet: om fiendens. Man vill. visserligen tillskrifva: detta. preussarnes utbildade spionerisystem... Brr mycket sannolikt att preussarne på denna väg kunnat erhålla mycket goda upplysningar, men uppenbart är, att det varit Hofvudsakligast genom deras djerfva kavalleri som nödiga upplysniogar kunnat inhemtas. Man har förvånats öfver djerfheten hos detta preussiska kavalleri ej mindre; än öfver franska kavalleriets overksamhet, Men hemligheten deraf är lätt att finna, om man tager i betraktande den höga militäriska bildning hos preussiska officerare, den grundliga kännedom de med anlitande af goda kartor på förhand inhemtat om landets topografiska beskaffenhet samt de strategiska studier, hvaråt de under freden egnat sigy allt detta helt säkert ofta understödt-afiden kännedom de ega om landets språk; Häraf har följt, att då t. ex. en preussisk officer utsändts med en trupp. uhlaner eller annat kavalleri för att rekognoscera, har han haft klart för sig hvad som varit at vigt att iakttaga, och de vigtiga upplysningar, som: ban hoppats kunna medföra till högqvarteret, ha utgjort en stark sporre för hans djerfhet. Hvad som dock mera än allt annat gifvit preussarne en så betydlig öfvervigt är det initiativ de erhöllo i början at kriget och härvid återkommer man ännu en gång till deras förträffliga armeorganisation. I Preussen är neml. armån äfven under fred inrättad på föllständig krigsfot i så måtto, att hvarje armekår med. dess divisioner samt dessas brigader med : tillhörande staber, kavalleri, artilleri, jemte allt . hvad öfrigt till en armekår hör är äfven under fredstid fullständigt organiserad, så att:; det endast behöfs inkalla det förut väl inöf-: vade manskapet i tjenst för att en dylik truppstyrka om 30,000 man inom få dagar kän rycka i fält. Att :den invecklade me-j: kanism, som en armekår utgör ätven under freden, är organiserad bidrager naturligtvis i: hög. grad, att hela -armeti kan med största hastighet mobiliseras och med en viss: till-: försigt rycka i fält, då alla, från kårchefen till den yngste underlöjtnanten, att icke talal. om manskapet, hunnit förvärfva hvarandras tillgifvenhet och förtroende samt hvar och en : på förband vet hvem han eger att befalla eller hvem han har att lyda. Det är hufvudsakligen denna omständighet man måste tillskrifva, att preussarne kunde vara förr färdiga att gripa till offensiven än fransmännen. Härvid understöddes preussiska armen högst betydligt af de jernvägar, som dels löpa längs hela högra Rheinstranden samt dels å den venstra vid Mannheim leda in i Rheinbaiern, hvarest de å ena sidan ötver Kajsers-. Iautern gå på Zweibräcken, å andra öfver Landau på Wissemburg. Det var också på dessa båda punkter det lyckades preussiska armen att obemärkt kunna koncentrera sig och med sina truppmassor rycka öfver gränsen.! Huru de franska armekårerna vid krigets utbrott voro spridda och måste, utan att kunna understödja hvarandra, kämpa emot betydlig) öfvermakt, är för allmänt bekant för att här vidare behöfva omnämnas. Krigshistorien visar emeHertid, att den som förstår att vid krigets utbrott gripa till offensiven och dervid efter vunna fördelar bemäktiga sig initiativet, i allra flesta fall blifver den slutligen segrande. Det har åter mycket skrifvits om den obegripliga vårdslöshet, hvartill man inom frans ska armen gjort sig skyldig beträffande rekognosceringsoch bevakningstjensten, Man har velat tillskrifva denna vårdslöshet det så mycket omskrifna franska lättsinnet, men l: detta är åtminstone ej ensamt orsaken. Hvad tapperhet och dödsförakt beträffar, kan den franske officern tagas som mönster. Sol-4 daternas rop i farans ögonblick: en avant les tpaulettes, uttalas aldrig förgäfves, men Hvad militäriskutbildning beträffar, äfven om den franska officern i allmänhet är jemngod med och måhända öfverträffar officerarne i flera af Europas öfriga armeer, är han dock den preussiska underlägsen. Efter hvad främmande officerare, som tjenstgjort inom franska armen iakttagit, finnes hos franska officerarne ett visst förakt för allt kammarstudium. Varnande röster såsom marskalken Bugeauds: Man tänker illa när man tänker förstå gången i elden hafva föga uppmärksammats. General Trochu, på hvilken :verldens ögon nu äro riktade, utgaf strax efter preussarnes segerrika fälttåg 1866 sitt bekanta arbete: Om armån. Han varnar häroti fransmännen att ej för mycket lefva i sina störa minnen, utan betänka, att krigskonsten, i likhet med allt annat här i verlden, är i ständig utveckliog. På ett ställe yttrat ban: Det var Preussens lycka och förtjenst att 1866 liksom fordom under Fredrik den Store, hafvaförutsett utvecklingen .af den nyare krigskonstens medel och verkningssätt, att under en långvarig fred hafva studerat vilkoren derför, att till största delen hafva funnit dem samt på ett passande och kraftfullt sätt bragt dem till användanda Man kan knannact tänka Riv