Article Image
marck var då mera böjd för vapenstillestånd. Favre pegärde au sådant på fyra dagar. Den 20 begårde Bismarck att få besätta Strasbourg, Toul och Pfalzbourg. Då Favre anmärkte, att konstituerande församlingen sgulle sammantomma iParis. ,ogärde Bismarck Fort ålöriop, som peherrskar staden. Favre fade, aut äet vore bhklafö avt strax begära Paris. Bismårök svarade: Försök ni andra kombinationer! Bismarck lofvade atttala med kepungen, men fordrade öfverlemnande af Strasbourg. Deröfver uttalada Favre indigaation. Då köfutgen fasthöll beäran Cm Stragsbourgs öfverlemnande med esättningen som krigsfångar, tog Favre afsked, öfvertygad om att kampen skulle Iatsättas, så lårge Paris kunde göra motnå. Favre säger vidare om konferensen, att han sökte fred, men fann en oböjlig vilja att göra eröfringar; ban ville on Us het att befria Frankrike, men erhöll till svear, att Frankrike måste gå under det caudinska oket. — Han harvelat kongtatera och tillkännagifva detta för Europa I kännen nu vilkoren — heter det till slot — och I ären eniga att tillbakavisa förnedringan. Den 21 Sapt. sände Favre en depeseh till Bismarck, byar han. förklarar, att regeringen ej kuhde antaga da uppställda vilkoren. Favre konstaterar, att hang beskickning icke varit utan resultat, då hvarje tvetgdighet tillintetgjoits. Na veta vi hvad Preussen vill. Det ststa ordet i denna strid af våld mot rätt har ännu icke uttalats. — På vår ståndaktighet hänger det. Lordon den 28 Sept: Drottning VYictorla har till kejsarinnan Eugenie aflåti! en kondolationsskrifvelse. Gladstone har till en arbetaredeputation. som uppvaktade henom, och anhöll om Englands bemedling för fred samt dess erkännande af franska repubitken, svarat att Eogland försökt allt för att afböj kriget. Sedan hads England med glädj: degagnat tillfället att åvägsbringa eit äl rokt tankeutbyte mellan de krigförande makterna, men det är i första hand dessi sjelfva hvilka afgörandet tillkommer. Eng fand är bered: att erkänna en definitf regering och underhåller ätven med der auvarende provisoriska regeringen förbin: delse för praktiska ndamål och en nytta: bringande aktion. På deputattonens är hällan att England skulle söka företomMå en förminskning af Frankrikes område svarade Gladstone stt han i den saker icke hade något omdöme, men om demo tratten icke kunde genemdrifva sina örskningar, så vore man berättigad till der slutsats att hon vore den svagare parten Man måsta ialla fall hoppas att hon måtte tillåtas att fritt uttala gin mening.

29 september 1870, sida 4

Thumbnail