Telegrafonderrättelser. (Genom svenska telegrambyrån.) Tourza den 27 Sept. Journal officiel för den 25 Sept. har ankommit hit. Dari offentliggöres Jales Favres berättelse om hans såmmankomst med Bismarck. Såsom inledning anmärkes, att de män, som utgöra den nuvarande regeringen, alltid ifrat för frihet och fred samt satt PE emot kriget, hvilket företagits helt oc hållet för dynastiska syften. Öm Pronsson efter krigots anstiftares fall hade velat ingå fred på grundvalen af krigskostnadsersättning utan afträdelse af område, så skulle regeringen ha mottagit ön sådan fred såsem en välgerniog och en underpant på försoningen mellan de båda nationerna. 1 berättelsen yttras vidare, att en omkastning skett idet allmäna tänkesättet till förmän för Frankrike, emedan det är dels fisndtlgt mot, dels likgiltigt för kejsardömet. Rapudliken h-de ocksä bivvit erkänd at flare regeringar. Jules Favre hade der 10 dennes frågat Bismarck, om han ville inlåta sig i underhandlingar. Bismarck invände, att regeringen icke vore en rättmätig regering, som kunde garanteri örveronskommelsernas uppfyllande. Darefter begärds Favre på tiilstyrgan af lord Lyons eit möte med Bismarck. Ett sammandrag af daras samtal meddalas. Slutligen erinras åter om regeringens kärlek ti:l freden. Tours dea 27 Sept. Journal official för den 25 Sept. meddelar: Den 24 besköto Fort Valörien och batteriet vid Öaer på stort afståad flardtliga kolonner framför Montesson och Oz:meskon; Kanondåtarne framför 8:t Cloud blefvo lifligt anfr men elden från kulsprutor bragte anden till tystaad med betydlig förinst, vär förlost är 2 sårade matroser. Fort Issy gaf lifig old på Sevres, der flanders vzpställt batterier. Den 23 Segt. föreföile Tykliga strider vid Carridre Pizeon (t), illejaif och Draroy. Marseille har tecknat stt lån på 10 millioner. Der haren friskara af Vaglingar på 16—20 år-bildat Big. Briässel den 28 Sept. Underrättelser från Paris meddela, att regeringen utfårdat en proklamation, hvari förklaras, att man skall härda ut till det yttersta och ej aftråda något område. Mundolsheim den 28 Sopt., tidigt på morgonen, (Officielt;) Just nu kl. 2 på morgonen har Strasbourgs kapitulatior afslatits genom öfvorstelöjtnent v. Lesczyoski. 451 officerare och 17,000 man, inberäknadt nationalgardister, sträcka vapen. Klockan 8 besattes Strasbourgs portar. v. Werder. London den 28 Sept. Enligt underrät: telser från trakten af Paris desertera pressads(?) mobilgardister från Paris i skaror af 20 till 50 man mot hemorterna; bortåt 200 hafva skjulits för motsträfvighet (2). Befolkningen återvänder småningom med sin egendom till de öfvergitna byarne. Tours den: 27 Sept. Journal officiel för den 25 innehåller följande närmare redogörelse för Favres och Bismarcks konferens. Favre törklarade, att han ej kunda ingå på något slags betingelser, som af tredan fr ett kort och: hotande vapenstillestånd. Bismarck svarada, att om han hölle en annan fred möjlig, skulle han genast undertecknas den, tillåggande att Parispöbein skulle störta den nuvarande regeringen, om icke Paris toges inom några dagar. Frankrike skuile lika litet glömma Sedsn som Waterloo och Sadova och skulle vara begintet för att snart angripa Tyskland. Favro föraekade detta och begärde 0 formulering af betingelserna. Bismarck förklarade då, att Tysklands rsäkerhs: ford:ada båda Elsass-departementen sam: departementet Mosells med Metz och til: Chateau-Sclins. Favro hänvisade på Europes möjligen förändrade hållning såväl som på nödvändigheten afatt lemna konstitaerande församitngen tid till att sam. manträda, Bismarck afböjde vapenstille. stånd. Härmed silutades första konferengen. Den andra egde rom den 19. Bis