f STOCKHOLM den 29 Sept. t Strasbourgs kapitulation, hvarom telegra( fen i går e-termiddag bragte underrättelse, är t isynnerhet derföre at stor vit, att en be-lX tydiig-tysk truppstyrka derigenom blir disponibel på annat håll. Det är icke otroligt. f? att man inom kort får höra, att 60 2 70,000 man tyska trupper marschera mot Lyon. 5 Det visar sig, att de franska trupperna från Paris fortfarande göra utfall i olika riktningar. IHvad de belägrandes operatio-? ner angår, så synas de, såvidt man kan döma ! efter de få underrättelser, som redan ingått. ! komma att med synnerligt eftertryck vända sig mot sydöstra hörnet af fästningsrayonpen, Il der tyskarne ba fattat fast fot i Sövres, midt5 emellan Issy-skansen och S:t Cloud. Kanonbåtarne på Seinen och elden från Issy torde dick kunna göra denna position mindre behaglig. Ett från London ingånget telegram om desertion af mobilgardister från Paris röjer sin karakter af tendensoch sensationstelegram genom att tala om pressade mobilgerdisier. Mobilgardet bestär alis icke af pressadt folk, såsom fallet förr var med en stor del af besättniogarne å engelska krigsfartyg, och alla föregående underrättelser ba j: intygat den goda hällvingen hos de mobilardister, som från landsorten strömmat tilll j 4 L aris. Svenska telegrambyrån har också ansett sig böra vid afsändandet ef detta te-! legram tillägga en not af följande innehåll: : Vi tro oss böra anmärka, att detta telegram saknar hvarje avgifvelse af sin källa. . Vi meddelade pyligen en af Pall Mall Ga-1 seltes krigskorrespondent gjord skildring afl preussarnes framfart i nordliga Frankrike, Nämnde tidning, som är i hög grad partisk för preussarne, söker genom en redaktionsartikel förtaga effekten af denna teckning, för hvars sanvingsenlighet flere engelska låkares vitsord bliivit åberopadt. I denna försvarsartikel yttrar tidningen, efter att ha omnämnt, att samma tillvitelser ha blifvit gjorda mot. preussarne efter slaget vid Waterloo, följande: Denna systematiska plundring bekräftar den satsen — som vi tro vara grundad — att den preussiska armeåns goda uppförande i början af ett krig, snarare bör tillskrifvas truppernas karakter än en utmärkt disciplin. De tyska soldaterna äro mera än andra nationers tagna bland de bildade klasserna och det är klart att till följd deraf, liksomgfven genom frånvaron af frestelser, de skola vara mindre brutala och våldsamma än armeer, gom rekryteras bland de lägre och okunnigaro klasserna af befolkningen. En hederlig familjefar, som blir soldat, har icke samma smak, som en lös slusk, hvilken man påkläder en uniform. Men silfverkuverter, juveler och dyrbara spetsar måste ha mera dragningekraft för dem än för andra, emedan de kunna uppskatta deras värde. Orfficerarne å sin sida tyckas ha en sådan sympati för soldaternas små svagheter i detta fall, att de endast fordra att få sin andel af bytet.n Man är nu i Tyskland ifrigt sysselsatt att göra upp beräkningar öfver alla möjliga slags kostnadsersättuingar, som skola påläggas Frankrike. Bland annat ka de tyskar, som med anledning af belägringstillståndet blifvit utvisade från Seine-depariementet, ingifvit en petition til preussiska regeriogen, hvari de begära att ett storartadt skadestånd skall åläggas Frankrike. De uppgifva att antaet ai de utvisade skulle vara 80,000 och begära en ersättning af en milliard francs. Äfven om den anagifna siffran af de aflägsnade skulle vara riktig och icke angiven dubbelt eller trednbbelt mot den verkliga, så skulls hvarje utvisad tysk, man, qviona eller barn, gatsopa komakareeller skräddaregesäll, bryggeridräng 0. 8. v., ha qvarlemnat i Frankrike ett värde af 12500 francs. Tyskarnes skrik öfver ifrågavarande utvisning och de anspråk, som derpå fotas, borde emellertid innebära en fingervisning åt andra regeriogar att icke allt för ymnigt åt tyskar lemna tillåtelse att tillsvidare iriket vistas. Då landets egna invånare måste finna sig i alla krigets nödvändigheter, mås e otrymma och i nödfall jemna med jorden sina egna städer och byar, så tro dessa främlingar sig ba rätt att vistas och röra sig hvar de behaga.